Selina Griesser – ”Sverige och Tyskland kan lära av varandra”

Selina GriesserI Tyskland är personlig assistans öppen att söka för alla oavsett ålder och storlek på behovet, men du måste betala en stor del av din inkomst och förmögenhet. I Sverige urholkas systemet alltmer av begränsande rättspraxis. Selina Griesser har i ett mastersarbete jämfört Sveriges och Tysklands system och tycker att båda behöver reformeras men att de också kan lära av varandra.

Selina Griesser presenterar sin mastersuppsats den 29 november KL 15:00 på Independent Living Institute i Farsta.

Selina Griesser har i ett mastersarbete jämfört systemen för personlig assistans i Tyskland och Sverige och hur de uppfyller General comment till artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Perspektiv från IL–rörelsen

Selina Griesser skriver sitt mastersarbete för ”Catholic University of Applied Sciences Freiburg” i Tyskland där hon har en Bachelor degree i social economics. Mastersarbetet är uppdelat i tre steg berättar Selina Griesser.
– Det första är en beskrivning av systemen i Tyskland och Sverige, lagarna, myndigheternas ansvar, vem kan få assistans, hur assistans ges, vem kan vara assistent och så vidare.
Det andra steget är en teoretisk utvärdering av hur systemen uppfyller kriterierna i General Comment till artikel 19 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I det tredje steget intervjuade Selina Griesser sex assistansanvändare som var aktiva i IL–rörelsen, tre i Sverige och tre i Tyskland.
– De berättar om hur de upplever sin personliga assistans och om de anser att den uppfyller General Comment till Artikel 19.
Hur valde du dem?
– Via kontakter i IL–rörelsen. Eftersom idéerna till personlig assistans ursprungligen kommer från IL–rörelsen tycker jag är bra att ha det perspektivet.

Personlig budget i Tyskland

En stor skillnad mellan Sverige och Tyskland är ersättningen, i Sverige betalas det ut ett belopp per assistanstimme och man kan sedan söka ytterligare högst 12 % mer. I Tyskland har du istället en personlig budget och hur många timmar assistans du får avgörs av hur du använder din summa pengar.
– De ser inte på tiden du behöver utan på vilka tjänster du behöver och räknar på vad det skulle kosta.
Hur många assistanstimmar kan man få via en budget?
– Det är inte angivet hur många timmar, men en jag intervjuat hade 24 tim/dygn.
Kan man ha fler än 24 tim/dygn?
– Det vet jag inte, det är tveksamt, det sägs att kostnaderna ska vara ”reasonable”. Om du har ett större behov kan du bli tvungen att bo på en institution.
Finns det medel för tex omkostnader för assistenter i en budget?
– Inte som i Sverige, men om du kan förhandla kan du kanske få en del, tex en veckas semester per år. Du kan även få medel för hjälp med skatter och deklaration. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan få extra om de behöver budgetsupport.

Inte lika vanligt som i Sverige

Selina Griesser har tidigare skrivit om hur anställda med funktionsnedsättning kan komma in på arbetsmarknaden. Hon har gjort internship på Independent Living Institute i Stockholm och blivit intresserad av frågor kring personlig assistans.
Selina Griesser säger att det är svårt att säga hur många som har personlig assistans i Tyskland, men att det är färre än i Sverige.
– I Sverige har idag ca 18 000 personer personlig assistans. Om det var lika vanligt i Tyskland skulle runt 145 000 personer ha assistans. Enligt en undersökning hade 15 000 en personlig budget år 2010. Men det är dels åtta år sedan och dels kan budgetarna användas till annat än personlig assistans.
Hur många kan det vara idag?
– Idag har kanske dubbelt så många personlig budget, men det finns 10 miljoner med en funktionsnedsättning så det är ändå en låg siffra jämfört med Sverige.

Alla kan söka oavsett ålder och nivå på behov

En annan stor skillnad är vilka som kan söka personlig assistans, i Sverige måste man tillhöra någon av LSS tre personkretsar, ha en viss nivå av grundläggande behov och vara under 65 år.
– I Tyskland är det mer öppet, du kan söka personlig assistans om du har en funktionsnedsättning. Alla som har behov av assistans kan söka, exakt var gränsen går beror på de olika myndigheternas kriterier.
Finns det ingen bestämd gräns?
– Det diskuterar du med myndigheten i samtalet, du säger att du behöver det och det för att delta i samhället men det finns ingen gräns i lagen.
Kan en budget innebära tex en timmes assistans om dagen?
– Ja det är möjligt.

Upp till nio olika betalare i Tyskland

En tredje skillnad mellan personlig assistans i Tyskland och Sverige är att det finns två ansvariga myndigheter i Sverige, Försäkringskassan och hemkommunen.
– I Tyskland kan det vara upp till 9 olika myndigheter beroende på hur du fått funktionsnedsättningen och vilka behov du har. Det kan vara allt från olycksfalls– och vårdförsäkring, stöd till ungdomar eller krigsskadade till Social Benefit Agency (socialhjälp/stöd)
Får man hjälp att koordinera alla myndigheter?
– Ja det finns en ny service som gör det lättare, då kan du söka och du får hjälp att söka vid de olika myndigheterna.

Får betala del av inkomsten

Assistansen bekostas främst av försäkringar som betalats in av medborgaren och arbetsgivaren, olycksfallsförsäkring eller sjukförsäkring.
– Om funktionsnedsättningen orsakas av ett olycksfall bekostar olycksfallsförsäkring hela assistansen utan att din inkomst eller förmögenhet påverkas.
Får de som betalar mer i försäkring mer assistans?
– Du betalar en viss procent av din inkomst och du kan ha privat försäkring, tex en försäkring om du inte kan arbeta.
När försäkringarna inte täcker behovet betalas resten ut via Social benefit Agency som också är ansvarig för assistans utanför hemmet.
– Då är allt behovsprövat, och man måste ge ett egna ekonomiska bidrag. Du
måste själv betala av sin inkomst och förmögenhet till en viss nivå innan staten betalar. Hur mycket du betalar av din inkomst beror var du bor, vem du bor med och hur stor andel som bekostas av Social Benefit Agency. Det finns vissa gemensamma regler, berättar Selina Griesser.
– Från 2017 finns ett “Freibetrag”(Fribelopp) som du får behålla som är 40% av inkomsten efter skatt, men som inte får vara högre än 65 % av “Regelbedarf” (beloppet för minimilevnadsnivå). Detta innebär att man får behålla 265,85 Euro av inkomsten efter skatt och fasta utgifter som hyra med mera. Från 2020 ska ”Freibetrag” bestämmas varje år.

Får bara ha en viss förmögenhet

Man ska också betala allt man har i förmögenhet över 30 000 Euro innan Social benefit Agency betalar. Systemet håller dock på att förändras säger Selina Griesser.
– Från 2017 är fribeloppet 30 000 2020 höjs det till 50 000 Euro. Från 2020 räknas inte heller din make/makas tillgångar in. Jag har hört att man idag tex väljer att inte gifta sig med varandra. Många är kritiska till att man tvingas leva på en viss standard, du kan aldrig spara så att du kan få en bättre bostad, bil eller så.

Den som anställer sina assistenter själv har störst frihet

En fjärde stor skillnad är att i Sverige kan du anställa assistenterna själv eller via en kommun/företag/kooperativ. I Tyskland kan du också vara arbetsgivare för dina assistenter men om du väljer en anordnare kan du oftast inte välja dina assistenter.
– De flesta som säger att de har personlig assistans anställer sina assistenter själva eller via ett kooperativ. Med en anordnare kan du oftast inte välja assistenter och säga exakt när och var stödet ska ges.
Vilka är de anordnare som finns, är det Caritas eller Röda Korset tex?
– Ja det kan också vara privata företag.
Finns det kooperativ?
– Det finns sk Selbstbestimmdes Leben i tex Hamburg och Bremen, men det är inte så vanligt, kooperativ kanske inte hör till tysk kultur på samma sätt som i Sverige.

Anställningsmodellen och assistenters uppgifter en likhet

En likhet mellan Sverige och Tyskland tycker Selina Griesser är anställningsmodellen att själv kunna anställa sina assistenter, och att det då går att få pengar i förväg.
– Sedan behöver assistenterna inte ha utbildning och familjemedlemmar kan vara assistenter.
Vad får assistenterna göra?
– De kan göra allt som är lagligt, jag vet inte om några restriktioner. Om de är anställda av en anordnare finns det däremot massor av bestämmelser för vad de får göra och inte göra. Då liknar det mer den svenska hemtjänsten.

Hur Sverige och Tyskland misslyckas följa general Comment

Din personliga budget ska enligt Artikel 19 vara tillräcklig för dina behov, detta tycker Selina Griesser inte följs av Tyskland eftersom du själv betalar för finansieringen.
– Sedan kan du bara välja personen och hur och när stödet ska ges om du själv anställer sina assistenter eller via ett kooperativ.
Hur misslyckas Sverige att följa general comment i artikel 19 i CRPD?
– Ett problem är att det finns nedskärningar pga omtolkningar av rättspraxis, vilket gjort att personer förlorat sin assistans eller inte får assistans. Redan tagna beslut tas tillbaka. Sverige begränsar också vilka som kan söka personlig assistans, du måste tillhöra en personkrets, ha grundläggande behov och vara under 65 år.

Tyskland går åt rätt håll, Sverige åt fel håll

Selina Griesser tycker att båda länders system behöver reformeras och att båda kan lära av varandra. Hon tycker att Tyskland just nu utvecklas åt ett positivt håll. Reglerna blir stegvis bättre.
– Du får behålla mer av dina egna pengar, nivån som du kan behålla kommer att öka till 2020 och din make/makas tillgångar räknas inte längre in i underlaget.
Och det svenska?
– Nedåtgående skulle jag säga. I mina intervjuer fanns en rädsla för en omprövning där de skulle förlora sin assistans, man kämpade mot neddragningar.
Hur tror du de olika systemen kommer att se ut om tio år?
– Jag vill vara optimistisk, det vore bra om man i Tyskland inte behöver betala själv för assistansen om tio år, och om det fanns fler anordnare som låter en anställa sina egna assistenter och påverka hur hjälpen ges.
Vad kan Sverige lära av Tyskland?
– Att vem som helst kan söka assistans, att det är öppet för alla. Sedan är definitionen i Tyskland bättre eftersom du där får assistans för att du pga av en funktionsnedsättning är förhindrad att delta i samhället. I LSS i Sverige är det en mer medicinsk modell, med diagnoser i personkretsarna, säger Selina Griesser.

Selina Griesser intervjuades av Kenneth Westberg 2018–10–30

Vidare läsning

Selina Griesser presenterar sin mastersuppsats den 29 november KL 15:00 på Independent Living Institute i Farsta.


Skicka sidan till: