läs skrivbordsversionen istället

Gabriella Bremberg, Chef för avdelningen analys och prognos – ”Försäkringskassan delar kritiken mot Expertmetoden”

Försäkringskassan delar slutsatsen av forskarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson att Expertmetoden är olämplig att använda för bedömning av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom assistansersättning. Felaktiga utbetalningar bedöms ha minskat pga av bland annat starkare kontroll men problemen finns fortfarande kvar, säger Gabriella Bremberg.

Försäkringskassan fick tidigare i uppdrag att göra en bedömning av omfattningen av fusk i Socialförsäkringssystemen till Delegationen för korrekta utbetalningar i välfärdssystemen. I rapporten Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – Vad kan vi säga om omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning? konstaterar Avdelningen Analys och prognos på Försäkringskassan att det saknas förutsättningar att ange en siffra för omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Det saknas enligt rapporten både möjligheter att bedöma om beslutet av antal beviljade assistanstimmar motsvarar det faktiska behovet och om den assistansersättning som betalas ut faktiskt utförs. Gabriella Bremberg, är chef för avdelningen analys och prognos på Försäkringskassan.
– Det saknas inte kunskap om riskerna för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom assistansersättningen. Problematiken är känd sedan länge och finns beskriven av olika myndigheter. Däremot saknas det förutsättningar att tillförlitligt uppskatta omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning.

Expertmetoden inte lämplig för att bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar inom assistansersättning

Den metod som hittills använts för att bedöma de felaktiga utbetalningarnas omfattning, Expertmetoden (Expert Elicitation), innebär att experter som arbetar på området gör bedömningar av hur stor omfattning de tror att fusket har. Metoden användes 2007 av FUT-Delegationen i rapporten Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen och 2010 av Ekonomistyrningsverket i rapporten Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Rapporterna kom fram till att drygt 10 % av utbetalningarna var felaktiga, varav 7 % var avsiktliga fel från de sökande. Utredningen ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)” lutade sig mot dessa uppgifter. Gabriella Bremberg anser dock att Expertmetoden inte är lämplig för att bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen.
– Rent generellt delar Försäkringskassan den bedömning som flera forskare gjort att metoden "expert elicitation", som bygger på att experter gör antaganden, inte är lämplig just för att skatta omfattningen av felaktiga utbetalningar. Osäkerheten blir alltför stor.
Ser du risker att de här siffrorna fått så stark ställning, om de tex påverkat den allmänna debatten och synen på personlig assistans?
– Jag tycker att det är olyckligt om siffran bidrar till att den stora majoriteten brukare som fått assistansersättning på korrekta grunder, och det stora flertalet anordnare som följer gällande regelverk, känner sig misstänkliggjorda. Jag tycker också att fokuseringen på siffran varit olycklig på det sätt att den gett upphov till debatt om hur man bäst skattar problemets omfattning – som inte varit särskilt fruktbar – istället för en diskussion om hur vi kan komma till rätta med de problem med bidragsbrott och överutnyttjande som faktiskt finns.

Hänvisar till studie av Niklas Altermark och Hampus Nilsson

Flera forskare har kritiserat användandet av Expertmetoden, säger Gabriella Bremberg. Johanna Skinnari på Brottsförebyggande rådet, Brå har sagt att bedömningarna kan påverkas av tidsandan. Statsvetarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson menar att metoden är olämplig för att bedöma fusk i socialförsäkringssystem. Den är tvärtom utformad för att bedöma naturvetenskapliga data. Forskarna föreslår att man istället gör stickprovskontroller. Gabriella Bremberg:
– Även om skattningarna brukar förenas med ett osäkerhetsintervall så är även intervallet i sig osäkert. De metodologiska frågorna besvaras bäst av statsvetarna och forskarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson som gått igenom cirka 1 300 publikationer för att se hur metoden ”expert elicitation” använts. Försäkringskassan har provat metoden och detta bekräftar forskarnas slutsatser.
Vilken metod skulle du vilja se användas för att bedöma omfattningen av fusk?
– Först vill jag säga att det inte finns något självändamål med att försöka bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar, det som är viktigt är att förstå problemet och arbeta för att minska och helst eliminera felaktigt nyttjande. Det gör Försäkringskassan kontinuerligt tillsammans med andra berörda myndigheter. Sedan kan vi konstatera att det är svårt att försöka uppskatta andelen felaktiga utbetalningar av de skäl som anges i de promemorior som vi skickat in till Delegationen för korrekta utbetalningar. Som framgår där bedömer vi att det heller inte på ett tillförlitligt sätt går att använda slumpmässiga stickprovsundersökningar, som vi använt oss av i andra förmåner, t.ex. Tillfällig föräldrapenning och Statligt tandvårdsstöd. Det är helt enkelt väldigt svårt att bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning.

Konstaterade felaktiga utbetalningar 0,45 %

Enligt Försäkringskassans rapport var andelen konstaterade felaktiga utbetalningar 0,45 % under de första åtta månaderna 2018. En ökning från 0,11 % 2016. Dessa är dock sannolikt en underskattning enligt Försäkringskassan eftersom antalet baseras på de upptäckta fallen och på de kontroller som är möjliga att göra.

Fusket har sannolikt minskat över tid

En annan slutsats i Försäkringskassans rapport är att felaktiga utbetalningar och brottsligt nyttjande av assistansersättning sannolikt minskat över tid. Den bedömningen gjordes också av den särskilde utredaren Stig Svensson som i rapporten Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet bedömde omfattningen av felaktiga utbetalningar till mellan 2 - 6 %. Minskningen tros bero på förändrad lagstiftning som syftat till att motverka fusk, tex tillståndsplikt, införande av efterskottsbetalning och att anordnare kan bli återbetalningsskyldiga för felaktigt utbetald assistansersättning.
– Flera lagstiftningsåtgärder har bidragit till ökade krav på assistansanordnare. Försäkringskassan, liksom andra berörda myndigheter, har förstärkt sitt arbete med att motverka felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Det har resulterat i både ett stärkt kontrollsystem och ökad kunskap om de felaktiga utbetalningar som förekommer och dess orsaker.
Finns det fler konkreta åtgärder du skulle vilja se genomförda? Vilka isåfall?
– Där får jag hänvisa till de svar som Per Eleblad tidigare gav i en intervju på Assistanskoll.

Fortfarande problem

I Försäkringskassans rapport sägs det att även om mycket tyder på att felaktiga utbetalningar och möjligheterna att begå brott inom assistansersättningen minskat finns problemen kvar. Det saknas fortfarande förutsättningar för att kontrollera om assistans verkligen har utförts och att följa upp den assistans som lämnats. De borttagna tvåårsomprövningarna sägs också ha ökat riskerna.
– Vi vet att felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom assistansersättningen fortfarande är ett problem, säger Gabriella Bremberg.

Gabriella Bremberg intervjuades av Kenneth Westberg 2020-01-14

Vidare läsning

Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – Vad kan vi säga om omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning? PM 2019:4

Utvecklingen av risken för felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen PM 2019:6

Niklas Altermark och Hampus Nilsson: ”Det handlar om miljarder” - En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter

Niklas Altermark, statsvetare – ”Expertmetoden totalt olämplig för att bedöma omfattning av assistansfusk”

Johanna Skinnari, Brå – ”Vi är mycket kritiska till hur expertmetoden använts för att bedöma omfattningen av fusk”

Skicka sidan till: