Jonas Franksson, ordförande STIL - ”Det är viktigt att täppa till alla risker för kriminalitet”
Jonas Franksson vill se något som liknar en ”bakvänd sexköpslagstiftning” för att assistansanvändare inte ska riskera att bli utnyttjade av företag utan tillstånd.
– Fokus måste ligga på säljaren och inte köparen, säger han.
Jonas Franksson, ordförande i STIL, tycker HFD–domen 6518–17 feb 2019 är märklig. Domen gör att assistansberättigade kan få assistansersättningen utbetald till sig själva och därefter anlita en anordnare som saknar tillstånd från IVO.
– Det är konstigt att man fortfarande kan sälja assistans om man inte har tillstånd. Det är viktigt att komma åt fusk och kriminalitet i assistansen, det måste man täppa till.
Vill se ”bakvänd sexköpslagstiftning”
Jonas Franksson tar för givet att man måste förändra lagstiftningen men anser att fokus då ska vara på företagen. Den nya lagtexten får inte begränsa möjligheterna och rättigheterna för assistansberättigade. Han säger att lagen bör vara formulerad på ett sätt så att den påminner om en ”bakvänd sexköpslagstiftning”.
– I stället för att fokusera på det felaktiga köpet borde man fokusera på den felaktiga försäljningen. Problemet är man kan köpa assistans av oseriösa aktörer och anordnare.
Vilka följder får det ifall man inte ändrar lagen?
– Vi har ju sett kriminella upplägg som inneburit tragedier för de som blir utsatta. Men det gör också att assistansen hamnar i vanrykte. I fuskdebatten var det fokus på assistansanvändaren i stället för på företagen vilket ledde till nedskärningar som motiverades med fusk- och kriminalitetsargument. Det är jätteviktigt att täppa till alla risker för kriminalitet men kriminalitet för aldrig användas som argument för att inskränka på mänskliga och medborgerliga rättigheter..
Lapptäcke hindrar kriminella upplägg
Jonas Franksson tycker inte är det särskilt krångligt att formulera lagtexten när det gäller assistansanvändare som köper en ”helhetslösning”, där all service ingår inklusive utförandet av själva assistansen. I sådana fall, vilket gäller de flesta, är det lätt att kräva tillstånd från IVO. Kruxet uppstår då assistansanvändaren är sin egen arbetsgivare, driver ett eget företag eller ett kooperativ och anlitar andra företag för exempelvis rekrytering och/eller bokföring:
– Då måste man förstås ha rätten att använda bolag utan tillstånd. För att undvika upplägg av kriminella företag så skulle man kunna formulera en lagstiftning så att man inte använder samma aktör för olika tjänster utan en för till exempel rekrytering, en annan för bokföring och en tredje för löneutbetalning och så vidare – som ett lapptäcke. Det blir visserligen lite mer besvärligt för den enskilde men det hindrar å andra sidan kriminella upplägg.
Kontantstöd kopplat till individen viktig princip
Jonas Franksson säger att det alltid finns förslagna personer och en risk för kriminalitet men att man får ”täppa till det på bästa möjliga sätt”. Men man får aldrig tumma på principen om ett kontantstöd kopplat till individen.
– Den principen måste fortsätta gälla. Annars blir det företagens marknad fullt ut istället för assistansanvändarens. Ersättningen måste fortfarande vara kopplad till individen och sedan får man försöka fokusera på de oseriösa aktörerna.
Var det inte tanken från början att den assistansberättigade skulle kunna få pengarna utbetalt till sig själv och sedan anlita vem man ville?
– Tanken var ju inte att människor skulle utnyttjas av oseriösa aktörer utan att man själv skulle kunna styra över sin assistans. Rätten att vara sin egen arbetsgivare och att kunna sy ihop sin egen lösning är fortfarande mycket viktig. En assistansanvändare som väljer att få kontantstödet för att själv sy ihop sin egen lösning är oftast en aktiv assistansanvändare som är betydligt svårare att utnyttja för kriminella syften.
”Dagens regelverk för stelbent”
Samtidigt som Jonas Franksson vill se en lagändring mot att välja anordnare som saknar tillstånd säger han att regelverket i dagens tillståndssystem kan vara stelbent och slå åt fel håll.
– Regelverket är för stelbent för till exempel assistansanvändare som vill vara egen arbetsgivare genom att starta ett eget företag eller en ekonomisk förening. Från början var tanken att det skulle vara möjligt. Tillståndsgivningen skulle kunna se annorlunda ut i sådana fall. Det skulle man ju kunna titta på i en utredning och förstärka sådana möjligheter, säger Jonas Franksson.