läs skrivbordsversionen istället
Allt färre beviljas personlig assistans och många tvingas flytta till institutioner. Sverige bryter mot Funktionsrättskonventionen. Det var budskapet på demonstrationer över landet för personlig assistans den 3 december.
Runt 100 personer tågade den 3 dec med poliseskort från JAGs kansli på Klara Södra Kyrkogata till Mynttorget i Stockholm i en manifestation för personlig assistans med tal och musik av KSMB. Lokala manifestationer genomfördes i Kalmar, Sundsvall, Malmö, Karlstad och Mora. Cecilia Blanck deltog i Stockholm.
– JAGs medlemmar behöver demonstrera för att markera sin plats i samhället. Om de inte syns, finns de inte, och då behöver samhället heller inte ta något ansvar.
Budskapet på demonstrationen var att Sverige inte uppfyller FN–konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vuxna tvingas till institutioner i form av särskilda boendeformer när de vägras den assistans de behöver och det finns barn som växer upp på institution, säger Cecilia Blanck.
– Assistans ger frihet, som inga andra serviceformer gör. Trots detta fortsätter antalet assistansanvändare hela tiden att minska och över 80 % som söker assistansersättning får avslag.
Cecilia Blanck berömmer regeringen för att de vill genomföra förslagen i Stärkt rätt till personlig assistans, med förbättringar för barn och personer med behov av tillsyn. Men det räcker inte för att komma tillrätta med alla problem som samlats på hög säger hon.
– Vi måste fortsätta arbeta för att behovsbedömningarna ska bli rimliga igen, komma bort från minuträkningen och kraven på att insatsen ska vara kvalificerad. Regeringen måste rätta till de återstående problemen med rättspraxis innan de ens kan överväga att lyfta omprövningsstoppet.
De flesta beviljas inte assistans i daglig verksamhet och under Coronapandemin har många inte vågat gå dit, säger Cecilia Blanck.
– Den dagliga verksamheten utförs, pga pandemin, ofta på distans men personalen assisterar såklart inte på distans. Kommunerna nekar dessutom ofta tillfällig assistans till den som väljer att stanna hemma av oro att bli smittad. Många står nu utan assistans dagtid, beroende av att föräldrar måste rycka ut och ge obetalt stöd. Situationen är ohållbar. Daglig verksamhet ska vara en sysselsättning, inte ersätta den personliga servicen. Lagen behöver ändras.
Det behövs akuta förändringar av Försäkringskassans arbete med återkrav, fortsätter Cecilia Blanck. Hon beskriver dagens retroaktiva beslut som Kafka–artade.
– Försäkringskassan kan efter flera år, plötsligt, utan att det finns misstankar om kriminalitet, ångra sitt eget beslut och kräva tillbaka assistansersättning. Pengar som såklart redan betalats vidare i löner till assistenter – utifrån ett då gällande beslut. Man måste kunna lita på kassans beslut, och våga använda de timmar som beviljats.
Försäkringskassans statistik visar att cirka 200 personer per år får indragen assistans pga ”väsentligt ändrade förhållanden”. Cecilia Blanck anser att begreppet kommit att betyda allt möjligt och berättar att hon känner till en person som omprövades enbart för att hen flyttade till en annan kommun.
– Många som slutar skolan och börjar daglig verksamhet blir omprövade, trots exakt likadana behov, med lika många timmar. Tidigare särskilda skäl för att ha assistans i daglig verksamhet ifrågasätts, till och med vid byte mellan verksamheter.
Har detta förändrats med tiden?
– Vår bild är att betydligt fler drabbas nu. Den som ändrar sitt liv så att fler timmar behövs, t ex blir vuxen och flyttar hemifrån, får hela sitt behov utrett på nytt. De får ofta veta att de visserligen inte kan bli av med assistans nu, men att några fler timmar blir det inte, och så fort omprövningsstoppet tas bort riskerar utredningen att omsättas i ett beslut. De drar såklart tillbaka sin ansökan.
Vad leder detta till?
– Livet pausas och ingen vågar ändra på någonting. Därför är det bråttom att ändra lagen och klargöra att den som söker fler timmar bara ska bedömas på den utökade delen av behovet, samt förtydliga vad som ska föranleda en omprövning.
Cecilia Blanck hoppas att Lars Lööw i sin utredning om huvudmannaskapet för personlig assistans ska klargöra hur en överföring av ansvaret till staten ska se ut.
– Och eftersom direktiven ger honom i uppdrag att belysa alternativen till ett förstatligande, önskar vi att han beskriver den katastrof en kommunalisering skulle innebära. Han behöver även beskriva hur nya potentiella gränsdragningar mellan stat och kommun ska hanteras, så att vi slipper nya debatter om övervältring av kostnader.
Regeringens gav nyligen Försäkringskassan i uppdrag att utveckla kunskapen om hur bedömningar av assistans ska bli mindre integritetskränkande. Cecilia Blanck ser positiva sidor i förslaget men tvivlar på att det kommer att resultera i så mycket.
– Visst är det bra om handläggarna blir mer uppmärksamma på hur behoven kan bedömas utan att göra övertramp och ställa onödiga integritetskränkande frågor. Men Lena Hallengren är samtidigt mycket tydlig i intervjun på Assistanskoll att målet inte är att det ska bli mer assistans än idag. Det är inte kosmetiska förändringar som behövs, utan riktiga ändringar i lag och förordning. Regeringen behöver tydliggöra att assistans ska tillgodose hela behovet av service i livet, inte punktinsatser.
Att schablonbeloppet höjdes med 1,5 % för 2022 är bedrövligt dåligt, säger Cecilia Blanck. Hon hade nyligen en debattartikel ute på Altinget med budskapet att detta inte täcker assistenternas löneökningar på 2,4 % och att kvaliteten i personlig assistans därför kommer att försämras.
– Verksamheten kan inte rationaliseras på det sätt som Lena Hallengren påstår i en intervju i Assistanskoll. En timme är en timme, och kan inte utföras på 58 minuter. Detta ger ytterligare svårigheter att rekrytera assistenter, och ännu sämre möjligheter till fortbildning och kvalitet i den personliga assistansen. Precis det som Lars Lööws utredning om assistentyrket ansåg är viktigt att skjuta till medel för.
Utgångspunkten för förändringar av den personliga assistansen måste vara Funktionsrättskonventionen, säger Cecilia Blanck.
– Personlig assistans ska ge självbestämmande och leda till jämlikhet med andra i samhället. Det handlar om att uppfylla mänskliga rättigheter för den kanske allra mest eftersatta och diskriminerade gruppen personer.
Kommer JAG att jobba för att assistansen blir en valfråga?
– Absolut. Vi kommer att anordna olika politikerdebatter under våren, för att synliggöra och lyfta de frågor som är viktiga för våra medlemmar. Vi hoppas att pandemin inte ska hindra oss från viktiga möten och ett aktivt arbete fram till valet, säger Cecilia Blanck.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.