Lars Lööw, statlig utredare – ”Utredningen ska i första hand se på HUR statligt huvudmannaskap ska införas”
Det är inte säkert att kommunalt huvudmannaskap ens kommer att tas med som ett alternativ till statligt huvudmannaskap i utredningen, säger Lars Lööw. Huvudsekreterare i utredningen blir Martin Johansson från Statskontoret.
Socialminister Lena Hallengren tillsatte nyligen en utredning som till 1 mars 2023 ska ge förslag om hur personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. (se direktiv till utredningen) Utredningen ska även se på fördelar och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ. Utredare är Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen, tidigare bland annat handikappombudsman och utredare av ”Översyn av yrket personlig assistans”.
Sekretariatet i utredningen
Lars Lööw berättar att utredningens sekretariat nu börjar ta form. Klart är att huvudsekreterare blir Martin Johansson, utredare från statskontoret. Övriga kommer att tillsättas inom kort.
– Martin Johansson började på deltid 1 november, och de andra börjar eftersom och framåt mitten på december är alla på plats i den omfattning som vi tänkt.
”Skiljer sig från tidigare utredningar”
Huvudmannaskapet har tidigare utretts i flera olika utredningar, tex LSS–kommittén och LSS–utredningen, båda föreslog införande av ett statligt huvudmannaskap. Denna utredning är dock annorlunda, menar Lars Lööw.
– Det som skiljer den här utredningen från de andra är att vi endast ska titta på huvudmannaskapet och i första hand på HUR ett införande av statligt huvudmannaskap skulle kunna genomföras.
Avgör om kommunalt huvudmannaskap blir ett alternativ
I direktivet sägs det att utredningen ska ”Överväga förslag till alternativa lösningar till ett statligt huvudmannaskap” och beräkna tex kostnader och finansiering av de alternativen. Lena Hallengren har sagt till Assistanskoll att utredaren ska avgöra vilka alternativ som ska utredas, Lars Lööw bekräftar att så är fallet.
– Så är det men huvuduppdraget är att utreda hur ett statligt huvudmannaskap kan införas, utöver det kan alternativ övervägas.
Skulle utredningen teoretiskt kunna landa i att ett alternativ vore bättre, tex kommunalt huvudmannaskap?
– Det är något som ska övervägas men som inte måste bli en del av utredningens förslag. Tidigare utredningar kan ligga till grund för en bedömning av om jag ska föreslå något alternativ till ett statligt huvudmannaskap.
Bengt Eliasson i Liberalerna säger i en intervju på Assistanskoll att det inte är hederligt att lägga på dig som utredare att avgöra om kommunalt huvudmannaskap ska utredas som ett alternativ…
– Jag har tackat ja till att leda utredningen och inser att ett alternativ skulle kunna vara ett kommunalt huvudmannaskap men kanske också något annat. Men i slutändan är det upp till riksdagen att besluta om vilken lagstiftning vi ska ha.
Övergripande syftet både kvalitet och kontroll
På frågan om hur han ser på utredningens uppdrag att beskriva hur ett statligt huvudmannaskap ska införas hänvisar Lars Lööw till det övergripande syftet i direktivets sammanfattning.
”Syftet med förslaget är en ändamålsenlig reglering som skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för en insats av god kvalitet och som präglas av hög rättssäkerhet och möjligheter till uppföljning och kontroll.”
– Om utredningen kan bidra till att vi uppnår det skulle jag vara mycket nöjd.
Vad lägger du in i det övergripande syftet?
– För mig hänger hela meningen ihop, kvalitet och rättssäkerhet känns kanske självklara medans många kanske kan känna oro över ett ord som kontroll. Men de attacker mot vårt välfärdssystem som viss ekonomisk brottslighet är hotar legitimiteten för hela systemet. Därför behöver det finnas förutsättningar för kontroll utan att syftet med reformen hotas. Jag tycker det är viktigt att samhället nu ser på den systemhotande brottsligheten ur ett större perspektiv än bara personlig assistans som jag kanske upplevt fått stå lite ensamt tidigare.
Vilka för- och nackdelar ska tas med?
När för- och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap ska utredas skulle man kunna landa i olika slutsatser beroende på om man lägger tonvikten på tex statens kostnader eller på rättigheter för personer med behov av personlig assistans.
Vad ska vara utgångspunkten för vad som är för och nackdelar?
– Det blir något att ta ställning till under arbetets gång. Men generellt är jag som utredare fri att föreslå vilket jag anser ska väga tyngst. Men vi får komma ihåg vad som är det övergripande syftet med utredningen.
Ska Funktionsrättskonventionen påverka hur utredningen görs, hur isåfall?
– Den svenska funktionshinderpolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen så den är en viktig utgångspunkt. Dessutom är det en konvention som Sverige tillträtt så vi ska självklart inte bryta mot det vi åtagit oss.
Ny gräns för att beviljas personlig assistans
I uppdraget ingår det att, vid ett förstatligande, utreda en gräns gentemot Socialtjänstlagen, SoL där personlig assistans börjar beviljas. Lars Lööw säger att det är för tidigt att säga om gränsen blir en ny nivå av grundläggande behov eller ett helt nytt beräkningssystem.
– Det känns lite för tidigt att kommentera det mer än konstatera att jag ska analysera vilka behov av förändringar av SoL jag anser behövs för att förstatliga huvudmannaskapet. Dessutom står det senare i direktivet att jag ska analysera hur nivåerna ser ut i kommunala beslut och analysera och föreslå vilken undre gräns som ska gälla för beslut om personlig assistans enligt 9 § a LSS.
Tolkar du uppdraget som att du på något ska ta ställning till när tvåårsomprövningarna, (eller någon typ av omprövningar) ska återupptas?
– Nej det har jag inte uppfattat är mitt uppdrag, om jag inte bedömer att det på något sätt påverkar möjligheten att genomföra en huvudmannaskapsförflyttning.
Överflyttning av kommunala assistansbeslut
I direktiven sägs det att utredningen ska beskriva hur kommunala assistansbeslut skulle kunna föras över utan ansökning in i ett statligt huvudmannaskap.
Kommer de kommunala assistansbesluten behöva förändras vid överföringen och ska de omfattas av Försäkringskassans omprövningsstopp?
– Jag kan inte säga något om det nu, men frågan om överföring av beslut är en de stora och viktiga frågorna för att kunna genomföra ett förändrat huvudmannaskap, säger Lars Lööw.
Bedömningarna fråga för regeringen
Funktionsrättsrörelsen, tex IfA, har riktat stark kritik mot att utredningen inte kommer att utreda och ge förslag på hur bedömningarna av grundläggande behov kan ändras, särskilt indelningen i integritetsnära delar. Lars Lööw säger att han kommer att lyssna på funktionsrättsrörelsen men säger att detta nog är en fråga för regeringen att avgöra.
– Det har inte framförts till mig så jag måste få lyssna på vad de har att säga och bedöma hur jag ser på det i förhållande till uppdraget. Men om det finnas andra saker de anser behöver utredas är det främst en fråga för regeringen att hantera.
Skulle regeringen kunna lägga till detta till utredningen tex som ett tilläggsdirektiv?
– Det är upp till regeringen och i viss mån mig att acceptera ett sådant uppdrag. Men man måste komma ihåg att nya uppdrag till en utredning också påverkar tiden och kraften att lösa det ursprungliga uppdraget.
Förutsätter funktionsrättsrörelsen finns med i expertgruppen
Funktionsrättsrörelsen har uttalat att de vill att deras representanter ska kunna medverka i utredningen som i expertgruppen i den tidigare utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Lars Lööw antar att detta kommer att skötas på ett liknande sätt även i hans utredning.
– Jag förutsätter att de kommer vara representerade i den expertgrupp som regeringen kommer att tillsätta. Men utöver det kommer jag försöka hitta fler sätt till dialog med dem och andra intressenter.
Är det något du vill tillägga?
– Inte mer än att vi nu börjar få sekretariatet på plats och snart kan börja jobba på riktigt, säger Lars Lööw.
Lars Lööw intervjuades av Kenneth Westberg 2021–11–03
Vidare läsning
Kommittedirektiv till utredning: Statligt huvudmannaskap för personlig assistans Dir 2021:76