läs skrivbordsversionen istället

Henrik Petrén, Fremia – ”Kommande regering måste öka rättssäkerheten vid återkrav”

Henrik Petrén, Foto: Niklas Palmklint

Fremia kräver lagändringar och styrning av Försäkringskassan för att öka rättssäkerheten vid återkrav av assistansersättning.
– Detta är en ren överlevnadsfråga för assistansbranschen, säger Henrik Petrén.

Sedan lagändringen 1 sep kan återkrav av assistansersättning inte längre överklagas till allmän domstol. Detta var tidigare en alternativ möjlighet att få rätt i mål när man ansåg att återkravet är ogrundat, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia.
– Nu har den som ställs inför ett återkrav förlorat denna möjlighet.

Assistansbehov bedöms retroaktivt

En vanlig situation för återkrav är att Försäkringskassan retroaktivt gör en ny bedömning av assistansbehovet och håller assistansanordnaren ansvarig för att inte ha anmält en påstådd förändring i assistansbehovet, säger Henrik Petrén.
– De som gör medvetna fel ska självklart ta sitt ansvar för det, men det är orimligt att anordnaren förväntas kontrollera och överpröva assistansbehov som faktiskt är utredda och beslutade av Försäkringskassan.

Förödande konsekvenser

Idag finns en utbredd oro för att vemsomhelst närsomhelst kan drabbas av ett återkrav man inte kunnat förutse, säger Henrik Petrén.
– Ett återkrav kan ge förödande konsekvenser, som konkurs eller nerlagd verksamhet. Eftersom återkraven nästan undantagslöst handlar om pengar som redan använts till att avlöna personliga assistenter för assistans som utförts, finns det förstås inget konto att bara betala tillbaka assistansersättning från.
Vilka följder ser du för assistansberättigade som får återkrav?
– Följderna är liknande som för assistansanordnarna, möjligen med den skillnaden att den enskilde ofta kan antas ha ännu sämre möjligheter att faktiskt kunna betala tillbaka ett stort belopp.

”Allmänna domstolar dömde ofta till vår fördel”

Fredrik Falk på Försäkringskassan säger i en intervju att det räcker med att förvaltningsdomstolarna kan pröva återkravet. Henrik Petrén säger att just det argumentet låg bakom lagändringen.
– Visst kan jag ha förståelse för att det ser märkligt ut med möjlighet till två parallella processpår. Men när vi ifrågasatt rimligheten i återkrav som Försäkringskassan riktar mot assistansanordnare har de allmänna domstolarna ofta visat sig benägna att instämma i det. Möjligheten till en civilrättslig process har utgjort en räddningsplanka som nu inte längre finns kvar.

Rättshjälp saknas i förvaltningsdomstol

Fredrik Falk säger även att ”Processen i förvaltningsdomstol är utformad så att parterna ska kunna agera utan rättsliga ombud”. Henrik Petrén säger att det är så det är tänkt, men att det inte fungerar i praktiken.
– Återkravsmålen är ofta komplicerade processer som rör mycket stora belopp. Det är orimligt att en person utan juridisk utbildning eller annan erfarenhet förväntas klara av att bevaka sin rätt utan biträde från ett ombud. I teorin ligger ansvaret på förvaltningsdomstolen att se till att målet blir tillräckligt utrett, men många verksamma jurister vittnar om att det i praktiken inte fungerar så.
Behövs det rättshjälp i förvaltningsdomstolarna?
– Ja, eftersom möjligheten att driva ärenden i allmän domstol är borta sedan den 1 sep är det motiverat med rättshjälp i förvaltningsprocessen.

Rättsligt ställningstagande

I Försäkringskassans rättsliga ställningstagandet "Beviskrav vid bedömning av återbetalningsskyldighet" från 30 maj i år sägs det att bevisbördan från Försäkringskassans sida vid återkrav ska ha en "hög grad av sannolikhet".
Vad anser du om detta, har det inneburit någon förändring?
– Jag har inte den fulla bilden av om detta rättsliga ställningstagande har fått något genomslag i Försäkringskassans handläggning. Ett tydliggörande av beviskravet borde leda till färre återkrav, men jag har sett exempel på återkravsbeslut även efter den 30 maj där man inte gjort någon bevisvärdering överhuvudtaget. Så jag är tyvärr inte särskilt hoppfull.

Krav på kommande regering

Problemet runt återkraven måste angripas med styrning av Försäkringskassan och med lagändringar som förtydligar grunderna för när återkrav kan ställas, säger Henrik Petrén.
– Den som har gjort fel ska självklart bära ansvar, men det måste tydliggöras vilka fel som avses och att det är situationer som den som återkravet riktas till faktiskt har möjlighet att kontrollera.
Vilka åtgärder vill du se från kommande regering?
– Jag förväntar mig att kommande regering skyndsamt sätter sig in i frågan och vidtar åtgärder för att uppnå rättssäkerhet på området, antingen genom styrning av Försäkringskassan eller genom lagändringar. Detta är en ren överlevnadsfråga för assistansbranschen.
Vill du att det åter ska möjligt att överklaga återkrav i allmänna domstolar?
– Nej, det är inte rimligt att förvänta sig en lagändring som rullar tillbaka det som gjordes i somras. Istället bör man angripa grundproblemet, det vill säga se över i vilka situationer Försäkringskassan ska ha möjlighet att besluta om återkrav, säger Henrik Petrén.

Henrik Petrén intervjuades av Kenneth Westberg 2022–10–12

Skicka sidan till: