”Problemet är att hela ansvaret att anmäla ändrade förhållanden ligger på den assistansberättigade”

Försäkringskassan överklagar inte domen där de förlorade ett miljonåterkrav mot Maria Andersson, men den kommer inte leda till en förändrad tillämpning av återkrav, säger Fredrik Falk.
– En ändrad inställning till återkrav kräver lagändring eller en prejudicerande dom.

Maria Andersson vann i Förvaltningsrätten

Försäkringskassan hade ställt ett återkrav på nästan 1,2 miljoner i återkrav för att Maria Andersson inte anmält till Försäkringskassans avdelning för assistansersättning att hon slutat arbeta 2014 efter ett halvårs halvtidsanställning, vilket Försäkringskassan ansåg innebar ”väsentligt ändrade förhållanden”. Hon överklagade och fick rätt i Förvaltningsrätten. Försäkringskassan har nu meddelat att de inte överklagar domen.

”Därför överklagar vi inte den friande domen”

Fredrik Falk är verksamhetsområdeschef i Försäkringskassan.
Förvaltningsrätten slog fast att felet var ert, inte Marias. Håller ni med om det?
– Vi har tagit del av domen och vi har valt att inte överklaga. Domstolen gör en annan bedömning än Försäkringskassan.
Avstod ni från att överklaga för att ni insåg att ni skulle förlora i högre instans och ville ni undvika att få ett prejudikat som stoppar den här typen av återkrav?
– Nej, Försäkringskassan gör en sammanvägd bedömning av en mängd faktorer, när vi avgör om en dom ska överklagas eller inte. Vi frågar oss exempelvis om det finns något väsentligt som vi anser är uppenbart felaktigt eller som rätten har missat i sin bedömning. Det kan också finnas en principfråga som vi vill ha prövad i högre instans, för att få ett prejudikat. Med utgångspunkt i detta resonemang valde vi att inte överklaga, i detta fall, säger Fredrik Falk.

”Domen ändrar inte vårt arbetssätt”

Fredrik Falk har sagt till Hejaolika att domen inte ändrar Försäkringskassans arbetssätt eftersom den inte är prejudicerande.
Innebär det att ni fortsätter att driva liknande återkrav?
– Domen rör ett mycket specifikt, enskilt fall, och en dom i förvaltningsrätten är inte prejudicerande. Så i den meningen så föranleder denna enskilda dom inte en förändring av vår tillämpning. Därmed sagt, så pågår det ett generellt förändrings- och förbättringsarbete i hur vi arbetar med handläggningen av återkrav. Vi vidtar en rad ytterligare åtgärder som syftar till att fatta rättssäkra beslut, exempelvis utvecklat stöd till handläggningen, kontinuerliga utbildningsinsatser för handläggare, arbete med kvalitetssäkring och kunskapsutbyte.

I ett annat fall krävs Petra på över två miljoner kr

Enligt Statistik från Försäkringskassan har 41,9 miljoner återkrävts från assistansberättigade från under 2026 fram till 30/9. I ett annat exempel som just beskrivits i Aftonbladet har en kvinna, Petra, fått ett återkrav på över två miljoner kr från Försäkringskassan efter att hennes epilepsi förbättrats och hon fick sin assistans indragen. Då beslutet inte överklagades av hennes förvaltare har skulden hamnat hos Kronofogden.

Vad krävs för att ni ska ändra er?

Om Försäkringskassan ska ändra inställning kring återkrav mot enskilda krävs det antingen en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen eller en lagändring i riksdagen, säger Fredrik Falk.
– Vi har att agera utifrån vår instruktion och regleringsbrev från regeringen samt den lagstiftning som styr vårt agerande, men även rättspraxis som utformas av domstolarna.
Hur ser du på Föreningen JAGs krav att återkrav bara borde göras i situationer där någon haft uppsåt och begått en brottslig handling?
– Så som regelverket är utformat i dag så görs det inte någon sådan distinktion. Vi har ett mycket stort ansvar att göra återkrav när vi ser att skattemedel har betalats ut felaktigt, det är vår utgångspunkt.

Ansvaret hamnar på den assistansberättigade

I en tidigare intervju på Assistanskoll sade Försäkringskassan att de vill se förändringar i systemet med återkrav eftersom det riskerar att få mycket stora konsekvenser för enskilda och i vissa fall slå snett. Det gäller fortfarande säger Fredrik Falk.
– Ja, vi ser fortfarande att så som systemet är utformat idag kan ge stora konsekvenser för enskilda.
Vad anser ni är problemet?
– Problemet är att vi har mycket begränsade möjligheter att följa upp beslut om rätten till assistans. Det gör att hela ansvaret att anmäla ändrade förhållanden – förändringar – hamnar på individen med behov av assistans, samt anordnaren.

”Vi vill kunna göra regelbundna uppföljningar”

Försäkringskassan vill få ett större ansvar för att upptäcka förändrade behov hos individen och en kontinuerlig uppföljning vore bra både för brukarna och Försäkringskassan, säger Fredrik Falk.
– Det skulle kunna innebära minskade risker för stora återkrav. Tillsammans skulle vi göra mer rätt.
Hur tänker ni att sådana uppföljningar konkret skulle se ut?
– Det är inte upp till Försäkringskassan att avgöra. Regeringen har tillsatt utredningen "Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans" (S 2025:04). Där ska utredaren bland annat analysera och föreslå en ny ordning för uppföljning av beviljad assistansersättning. Vi välkomnar att regeringens utredare tittar på denna möjlighet.

Skyldigheter anmäla ändrade förhållanden

En enskild assistansberättigad har anmälningsskyldighet till Försäkringskassan för ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av assistansersättning enligt 110 kap. 46 § socialförsäkringsbalken (SFB), säger Fredrik Falk.
– Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden gäller för den som ansökt om eller beviljats förmånen, och för den som ersättning betalats ut till enligt 51 kap 19 § SFB, om denne har kännedom om de ändrade förhållandena. Försäkringskassan ska se till att ett återkravsärende utreds i den omfattning som ärendet kräver. Detta regleras i 110 kap.13 § SFB.
Vilka är dessa ändrade förhållanden?
– Det går inte att säga exakt vilka förändringar som ska anmälas, men några exempel är att hälsotillstånd förändras, personen beviljas något annat stöd (till exempel från kommun eller region) eller att det som tidigare bedömts som egenvård istället bedöms som sjukvårdande insats enligt HSL.

Väsentligt ändrade förhållanden

Alla ändrade förhållanden innebär dock inte väsentligt ändrade förhållanden som enligt 51 kap. 12 § SFB innebär att rätten till assistansersättning kan omprövas, säger Fredrik Falk.
– Det går inte att generellt säga vad som är väsentligt ändrade förhållanden heller utan Försäkringskassan gör en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Förutsättningarna är att den assistansberättigade varit betalningsmottagare eller om hen har orsakat felutbetalningen och anordnaren varit i god tro eller bedöms som ej återbetalningsskyldig. Då kan vi rikta kravet mot den assistansberättigade även om hen inte varit betalningsmottagare, säger Fredrik Falk.

Fredrik Falk intervjuades av Kenneth Westberg 2026-10-08

Vidare läsning

Statistik över återkrav av assistansersättning