Katarina Granath, Försäkringskassan – ”Systemet med återkrav fungerar inte bra idag”
Dagens system med återkrav riskerar ge stora konsekvenser för enskilda och i vissa fall slå snett, säger Katarina Granath, områdeschef på Försäkringskassan.
– Vi vill därför kunna följa upp beslut om assistansersättning.
Under 2024 gjordes 167 återkrav på totalt 184 miljoner från assistansberättigade och 362 återkrav på totalt 317 miljoner från anordnare. Av dessa återkrav berodde 78 procent på fel av den assistansberättigade och 17 procent på fel av anordnare. 64 procent berodde på felaktiga uppgifter vid ansökan och 36 procent på ändrade förhållanden. Se Försäkringskassans årsredovisning, sid 162-163).
”Vi är inte nöjda med situationen”
Katarina Granath säger att Försäkringskassan inte är nöjd med den situation som råder idag kring återkraven från assistansberättigade.
– Till att börja med vill jag säga att Försäkringskassan inte tycker att det här fungerar på ett bra sätt. Vi ser att det sätt som systemet idag är utformat på riskerar att få mycket stora konsekvenser för enskilda och i vissa fall slå snett. Vi vill se en förändring kring detta – framför allt genom att Försäkringskassan ges möjlighet att göra uppföljningar av rätten till assistans.
Assistansberättigade blir skuldsatta för livet
DN beskrev nyligen ett fall där en assistansberättigad kvinna fått 1,16 miljoner i återkrav för att hon inte anmält till Försäkringskassan att hon slutat arbeta 2014 efter ett halvårs halvtidsanställning. Vid en prövning 2024 krävde Försäkringskassan tillbaka pengar retroaktivt för de senaste tio åren. Cecilia Blanck på JAG har kritiserat att återkrav på detta sätt kan göra assistansberättigade skuldsatta för livet.
Hur ser du på den kritiken?
– Jag kan inte kommentera ett enskilt fall men den som har assistans har ett stort ansvar att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av ersättningen. Försäkringskassan har ett ansvar att värna skattebetalarnas pengar genom att återkräva felaktiga utbetalningar. Det ska även göras retroaktivt om utredningen visar att en felaktig utbetalning skett, säger Katarina Granath.
Hur ser du på Cecilia Blancks krav att återkraven bara borde göras i situationer där någon haft ett uppsåt och begått en brottslig handling?
– Jag kan förstå att det finns personer inom assistansrörelsen som har den uppfattningen och jag har stor respekt för det. Vår uppgift är att följa den lagstiftning som finns och då ska vi återkräva skattepengar som har gått ut fel.
Hur många går till Kronofogden?
Sedan sep 2022 behandlas återkrav som allmänna mål hos kronofogden. Det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser men generellt återbetalas nu fler krav på kortare tid, säger Katarina Granath.
– En förklaring till detta kan vara att kraven har en högre prioritet hos Kronofogden när de är allmänna mål. Återkrav betalas också tillbaka snabbare, 95 procent av avbetalningsplanerna är på 1 år.
Hur stor andel av återkraven och beloppen hamnar hos Kronofogden?
– Under 2022 och 2023 gick 4-5 procent av återkraven till Kronofogden.
Vill ha uppföljningar men inte av alla
Katarina Granath anser att uppföljningar skulle gör att assistansbesluten bättre speglar de faktiska förhållandena i den enskildes situation, vilket innebär en minskad risk för stora återkrav som baserar sig på ett ändrat förhållande långt tillbaka i tiden.
– Idag har Försäkringskassan mycket begränsade möjligheter att följa upp beslut om rätten till assistans. Det resulterar i att hela ansvaret att anmäla ändrade förhållanden hamnar på den enskilde och anordnaren. Det leder ibland till stora återkrav eftersom uppföljningar, när de väl startar, går långt tillbaka i tiden. Det är ingen bra ordning.
Hur skulle uppföljningar hjälpa?
– Det skulle bättre fördela ansvaret mellan å ena sidan enskilda och utförare (att anmäla ändrade förhållanden) och å andra sidan myndigheten (att följa upp beslut).
Vilken typ av uppföljningar vill ni ha?
– Försäkringskassan vill inte följa upp alla beslut – i fall där det är uppenbart att ingenting har förändrats/allt fungerar som det ska finns ingen anledning att följa upp eller ompröva. Vi vill inte i onödan belasta assistansberättigade, anhöriga eller företagare – och vi vill heller inte sprida en känsla av osäkerhet hos personer som behöver assistans, säger Katarina Granath.
Ska alla prövas mot rådande rättspraxis?
Nödstoppet av tvåårsomprövningar 2017 infördes för att skydda assistansberättigade mot en rättspraxis som hade blivit alltför hård. Funktionsrättsrörelsen har varnat för att om omprövningar återinförs och assistansberättigade prövas mot rådande rättspraxis kommer många att förlora sin assistans därför att de fick den beviljad innan rättspraxisen blev hårdare.
Hur bemöter du rädslan för att bli av med sin assistans om uppföljningar återinförs och prövning sker mot rådande rättspraxis?
– Det är jättetråkigt att det finns en oro hos de som har assistansersättning och vi gör det vi kan för att förklara vår roll och vårt ansvar. När det gäller den exakta utformningen av hur uppföljningar skulle gå till så är det en fråga som Försäkringskassan vill ska utredas, säger Katarina Granath.
Stor osäkerhet om vad som ska anmälas
Katarina Granath medger också att det finns en osäkerhet kring vilka ändrade förhållanden som ska anmälas till Försäkringskassan.
– Det har vi förstått utifrån vår dialog med enskilda, intresseorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Vi får ofta frågor om vilka förändringar som ska anmälas.
Informeras assistansberättigade om vilka saker som ska anmälas?
– Det går inte att ge ett uttömmande svar på alla situationer som kan innebära ett ändrat förhållande som ska anmälas, men vi informerar om anmälningsskyldigheten på olika sätt. Dels står det på Försäkringskassans hemsida att man är skyldig att anmäla ändrade förhållanden med exempel på vad sådana förhållanden kan vara. Information lämnas även i beslutet om assistansersättning och vi kan utöver detta även informera muntligt i samband med ansökningsprocessen.
Fler återkrav till anordnare
Sedan 2021 har andelen återkrav som görs från anordnare ökat medan återkrav från assistansberättigade minskat, detta kan bero på Försäkringskassan nu kan ställa återkrav mot antingen anordnare eller assistansberättigade.
– Vi bedömer i det enskilda fallet vad som är mest ändamålsenligt, och var vi har störst möjlighet att få tillbaka pengarna, säger Katarina Granath.
Anordnare kritiserar orimliga krav
Det finns kritik från assistansanordnare att Försäkringskassan gör återkrav när de i efterhand ändrat bedömningen av behoven, och att anordnare kan göras ansvariga för återkrav pga fel som assistansberättigade gjort som de inte varit medvetna om. Katarina Granath svarar att det är så Försäkringskassan tolkar arbetsgivaransvaret.
– Försäkringskassans uppfattning är att arbetsgivaransvaret är omfattande och att man som arbetsgivare ska ha koll på uppdraget och vad det innebär.
Vad ska anordnaren ha koll på?
Vad ska då en assistansanordnare ha koll på i den assistansberättigades liv, ska de veta om den assistansberättigade får en sambo eller börjar på en kvällskurs i litteratur. Katarina Granath säger att det alltid är en bedömning i det enskilda fallet.
– När en assistansanvändare köper assistans av en anordnare lämnar hen över ansvaret till en anordnare att anordna assistansen. Av lag och förarbeten finns inget tydligt svar på vad en assistansanordnare förväntas känna till. Det blir en bedömning i varje enskilt fall. Det ska vara sådant som Försäkringskassan inte har kännedom om eller en förändring hos brukaren sedan Försäkringskassan fattade beslutet. Vi förstår att detta kan vara svårt att veta var gränsen går och vi uppmanar därför alltid till att kontakta oss om man är osäker. Men det bästa vore ju om Försäkringskassan själv fick möjlighet att följa upp beslut, då skulle riskerna för fel minska väldigt mycket, säger Katarina Granath.
Katarina Granath intervjuades av Kenneth Westberg 2025-03-18
Vidare läsning