”Återkraven återinstitutionaliserar de assistansberättigade”
Personlig assistans gjorde tidigare funktionshindrade till medborgare istället för patienter. Systemet med återkrav vrider klockan tillbaka, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL.
Dagens system för återkrav leder till en återinstitutionalisering, eftersom man ser på assistansanvändaren på samma sätt som ett institutionellt boende, säger Jonas Franksson.
– Anordnaren tvingas bli polis och ha full koll på vad de assistansberättigade gör och är, trots att grunden i assistans är att du själv ska välja assistenten som arbetar, när, var och på vilket sätt. Grunden i LSS är att kunna leva som andra och det liv man själv vill leva. Det går inte om man ständigt måste vara i kontakt med sin anordnare och förklara hur livet ser ut.
Tre HFD-domar om återkrav
Nyligen kom tre domar (3513-23, 5394-23 och 1126-23) från Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, som behandlar återkrav av assistansersättning. Domarna innebär att assistansanordnare är ansvariga för att alla uppgifter till Försäkringskassan är helt korrekta, säger Jonas Franksson.
– Det spelar ingen roll om eventuella fel beror på misstag, okunskap eller medvetna handlingar. Detta har lett till att många assistansanordnare nu väljer att införa kontrollerande rutiner, till exempel detaljerade genomförandeplaner eller tekniska lösningar för in- och utcheckning av assistenter.
Domarna innebär också att assistenter förväntas agera som kontrollorgan, med krav på att rapportera eventuella avvikelser från beslut, säger Jonas Franksson.
– Det kan innebära att assistansanvändare hamnar i ett slags övervakningssystem. Detta strider mot LSS och hela grunden för personlig assistans.
HFD bekräftar Försäkringskassans syn
Jonas Franksson anser att domarna nu befäster Försäkringskassans syn på återkrav och vad anordnare ska veta om sina kunder/medlemmar.
– Domarna innebär att det inte spelar någon roll om den assistansberättigade medvetet eller omedvetet lämnat de uppgifter som anses oriktiga. Det betyder att en oriktig uppgift kan leda till återkrav oavsett om den assistansberättigade eller anordnaren varit medvetna om det eller ej. Det finns även fall där Försäkringskassan efter många år säger att de bedömt fel och gör ett återkrav där den enskilde ska betala tillbaka, det blir helt absurt.
HFD bryr sig inte om LSS intentioner och mål
Jonas Franksson anser att HFD:s domar inte håller en bra kvalitet.
– De har följt Socialförsäkringsbalken men de har inte tittat på LSS som är den stora lagstiftningen, de har inte tagit hänsyn till de intentioner och mål som beskrivs i LSS, sett till självbestämmande, inte ens som en diskussion i domarna.
Mer skyddad som våldsverkare
Jonas Franksson liknar situationen med att han kör på någon med sin permobil. Om han blir polisanmäld kommer det att utredas om han gjorde detta medvetet eller om det var en olycka.
– Men vid återkrav bryr man sig inte överhuvudtaget om intentionen. Jag är mer skyddad som potentiell våldsverkare än som assistansanvändare.
Från medborgare till patienter igen
På 80-talet inledde Adolf Ratzka en kamp för bland annat personlig assistans som handlade om att krossa vårdapparatens makt över våra liv, säger Jonas Franksson.
– Vi skulle vara medborgare istället för patienter, och göra egna val i våra liv. HFD ser oss som patienter igen. De förstår inte vad personlig assistans är och har inte satt sig in i LSS-lagstiftningen.
Kan HFD inte se hur individer drabbas mycket hårt?
– Jag skulle kalla det en fundamentalistisk tolkning där man inte tar hänsyn till konsekvenserna för individerna.
”Vill kassan att hundratals ringer varje vecka”
Jonas Franksson har varit i kontakt med Försäkringskassan som säger att de inte kan svara på vad som gäller för vilka ändrade förhållanden som ska anmälas, att det är olika från fall till fall men att det alltid är bra att anmäla en förändring.
– Jag tror inte de vill ha hundratals som ringer varje vecka och säger att de gjort det och det. När det gäller kriminella upplägg är vi alla överens om att det ska stävjas, men när någon inte har en intention att luras eller inte vet vad de ska anmäla, blir situationen absurd.
Rädsla och rättsosäkerhet
Stora förändringar av behov ska självklart anmälas, säger Jonas Franksson, men Försäkringskassan har istället valt att titta både på stort som smått.
– I DN beskrevs nyligen Maria Andersson som arbetade en kort period för elva år sedan och anmälde detta till avd för aktivitetsersättning på kassan, men inte till avdelningen för assistansersättning. Hon fick ett återkrav på över en miljon då enheterna inte meddelade varandra. Konsekvenserna blir absurda och det skapas rädsla och rättsosäkerhet, säger Jonas Franksson.
Omöjligt helt undvika återkrav
Det är idag omöjligt att undvika återkrav som anordnare, speciellt när Försäkringskassan ändrar sina tidigare beslut, säger Jonas Franksson.
– Vi kan inte göra medicinska bedömningar på våra medlemmar, och säga att de har fel beslut. Däremot kan vi minska risken genom att ha en nära kontakt med våra medlemmar. Det är kanske lättare för oss som kooperativ som redan har en nära kontakt. I privata bolag är det värre att ha en sådan nära kontakt med privata tjänstemän, som måste lägga sig i saker i människors liv man egentligen inte borde ha med att göra.
Stöder krav på nödstopp
Christofer Bergenblock, Centerpartiet, kräver i en interpellationsfråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att regeringen ska överväga ett nödstopp för återkrav. Det tycker Jonas Franksson är rimligt i väntan på lagändringar.
Vilka konkreta lagändringar vill du se?
– Dels ska det bedömas olika om man gjort något av försummelse eller medvetet brottsligt. Dels ska förändrade förhållanden ersättas av förändrade behov. Väsentligt förändrade behov ska vara grund för anmälan, om man har simning i bassäng och dubbelassistans kopplat till det och slutar simma ska man förstås anmäla det, eftersom behoven ändrats. Om man tränar och byter träningsaktivitet är det däremot inget förändrat behov, den typen av variation måste man ha i livet.
Hårda återkrav ska få oss acceptera omprövningar
Katarina Granath på Försäkringskassan säger i en intervju att ”Dagens system med återkrav riskerar ge stora konsekvenser för enskilda och i vissa fall slå snett” och att de inte är nöjda med situationen. Hon ser ett återinförande av regelbundna uppföljningar av assistansersättning som den viktigaste åtgärden. Jonas Franksson har en egen analys om varför Försäkringskassan går på så hårt med återkrav.
– Försäkringskassan har legat på för att återinföra vad de kallar uppföljningar, men de kan inte själva svara på hur de skulle se ut eller hur de skulle slå. Dilemmat är att många riskerar förlora sin assistans. Nödstoppet infördes 2018 för att skydda mot den hårda rättspraxisen och där har inget förändrats, snarare tvärtom. Jag ser/tycker att Försäkringskassan nästan använder sig av återkraven som ett sätt att få oss att acceptera uppföljningar för att slippa återkraven.
Behovsbedömningarna måste göras om först
Jonas Franksson och STIL har krävt från Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att behovsbedömningarna måste förändras innan omprövningar återinförs eller om det införs ett statligt huvudmannaskap.
– Hon har väl varit förstående i samtalen men sedan händer det ingenting. Vi måste ha klarhet, annars riskerar många att falla ner till kommunerna vid omprövningar eller ett statligt huvudmannaskap och kanske få hemtjänst. Vårt budskap senaste månaderna har därför varit bromsa, gå inte så fort fram med detta, säger Jonas Franksson.