Jonas Franksson, STIL – ”Det finns risker med utredningens huvudförslag”
Det är riskfyllt att låta Försäkringskassan och förvaltningsdomstolar avgöra gränsen för att bevilja assistans i ett statligt huvudmannaskap, säger Jonas Franksson, expert i utredningen.
– En regering som vill spara på assistansen kan skicka signaler för att påverka, precis som vid regleringsbrevet 2016.
Oklar gräns i kommunerna
Huvudförslaget i utredningen om statligt huvudmannaskap är att 20-timmarsgränsen försvinner och att den rättspraxis som kommunerna idag tillämpar fortsätter gälla efter att kommunala assistansbeslut flyttats till kassan. Jonas Franksson, påpekar att det saknas en tydlig gräns för att beviljas personlig assistans i kommunerna.
– Det talas ofta om en praxis på sju timmar men det finns domar som talar om tre timmar. Vi har också sett praxis på upp till 12 timmar i vissa kommuner.
Försäkringskassan sätter gränsen…
Lars Lööw har i en intervju på Assistanskoll sagt att Försäkringskassans tillämpning och domar i förvaltningsdomstolarna kommer fastställa den exakta gränsen för att få personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap. Jonas Franksson anser att politikerna ger för mycket makt till Försäkringskassan och domstolarna.
– Vi såg hur rättspraxis drog iväg efter regeringsrättsdomen 2009 om grundläggande behov. Vi såg också hur Försäkringskassan började tolka domar hårdare efter regeringens regleringsbrev 2016.
Kan Försäkringskassans tillämpning komma att påverkas av vad sittande regering samtidigt sänder ut för signaler?
– Absolut, de påstås ju att det inte är så, men vis av erfarenheten av hur dessa frågor hanterats tidigare i Sverige är detta ett vågspel.
Det ”andra” förslaget
Utredningen har även ett alternativt ”andra” förslag med en gräns på 3 timmar grundläggande behov/vecka och 20 timmar assistansbehov totalt. Lars Lööw har sagt det skulle kunna ge en helhetsbedömning av grundläggande behov, som riksdagen tog beslut om i våras. Utredningen föredrog tidigare detta förslag, men har därefter ändrat sig. Jonas Franksson säger att påpekanden från experter om osäkerhet om kostnader och fusk, bidrog till förändringen.
– Jag kan bara spekulera i vilka påtryckningar som gjorts, men Försäkringskassan och Finansdepartementet är alltid starka personer i rummet. Försäkringskassan ansåg att det var lättare att fuska med det ”andra” förslaget. Men det uppfattade jag att vi löste med en 3 timmarsgräns.
Finansdepartementet
Finansdepartementet var skeptiska till förslag som skulle innebära en ambitionshöjning, säger Jonas Franksson.
– Jag har uppfattat det som att Finansen menar att direktiven inte innehåller någon ambitionshöjning och jag tror att det finns en skepsis där mot att det ”andra” förslaget kommer att ge många fler personer rätt till personlig assistans.
Vad anser du om det?
– Det är viktigt att komma ihåg att ingen idag kan svara på om det ”andra” förslaget skulle innebära att fler personer får rätt till assistans. Dessutom ser jag inte en ambitionshöjning som ett problem här. Det handlar inte om en ambitionshöjning jämfört med när assistansen infördes1994 utan en återgång till hur det såg ut före regeringsrättsdomen 2009.
Men båda förslagen läggs fram…
Jonas Franksson är positiv till att Lars Lööw sagt att utredningen lägger fram det andra förslaget som ett alternativ.
– Då ger han riksdagen en möjlighet att bestämma var gränsen för att beviljas personlig assistans ska gå och sätta en högre ambitionsnivå.
I den bästa av världar…
Det diskuteras just nu i funktionsrättsorganisationerna om huvudförslaget eller det ”andra” förslaget är bäst, säger Jonas Franksson.
– Vissa föredrar huvudförslaget, tänker man utifrån Funktionsrättskonventionen kan huvudförslaget tolkas som bäst, därför att avsaknad av en undre gräns skulle kunna ge en helhetsbedömning. I den bästa av världar vore det nog det bästa förslaget.
Men verkligheten är en annan…
Jonas Franksson ser dock en risk att en framtida regering som vill spara pengar på olika sätt kan komma att ge signaler och trycka på för en mer restriktiv gräns.
– Jag började jobba på Stil 2009 när regeringsrättsdomen om grundläggande behov kom, jag såg hur det blev svårare att beviljas assistans utifrån den domen. Jag vet också att regleringsbrevet 2016 om att bryta utvecklingen av assistanstimmar gjorde att Försäkringskassan började tolka äldre domar hårdare. Samma sak kan hända igen, då har vi inte vunnit något alls med förstatligandet utan tvärtom kapat skyddsnätet med personlig assistans i kommunerna.
Risk att kommunerna släpper taget
Jonas Franksson vill se ett förstatligande så snart som möjligt men accepterar utredningens förslag att föra över kommunala besluten under 2025 och att statligt huvudmannaskap är helt infört 1 jan 2026.
– Efter vad jag fått beskrivet verkar det rimligt. Utredningen måste dock vara tydlig med att det inte sker en ambitionssänkning i kommunerna fram till dess.
Hur menar du?
– Det finns en risk att folk inte får den assistans de behöver, att verksamheter omorganiseras och att kompetens försvinner. Redan idag får jag signaler på att kommuner skär ner av pengabrist.
Risk att kommunalare prövas på bred front
Lars Lööw säger att utredningen ska föreslå ”ventiler” där Försäkringskassan kan ändra ett kommunalt beslut som ska flyttas över. Dels om det baseras på medvetet felaktiga uppgifter, dels kunna ompröva det för väsentligt ändrade förhållanden sedan kommunen tog beslutet. Jonas Franksson håller med om att ett beslut som bygger på medvetet fusk ska kunna underkännas. Han är däremot skeptisk att låta Försäkringskassan pröva ändrade förhållanden.
– Vi har inte diskuterat det färdigt ännu, men jag är skeptisk till hur de använder detta begrepp idag. Jag är orolig för att detta skulle innebära att man omprövar alla kommunalare på bred front. Vi vill att man istället talar om väsentligt ändrade behov.
Moderaterna borde visa framåtsyftande socialpolitik
Lars Lööw sade att det kan komma nya direktiv från nya regeringen och ansvarige minister Camilla Waltersson Grönvall. Jonas Franksson säger att han hoppas att frågan om att räkna grundläggande behov i sin helhet inte är död.
– Att inte ens utreda detta vore mycket svagt, även av Moderaterna som var med och införde personlig assistans. De borde visa att de har en framåtsyftande socialpolitik, säger Jonas Franksson.