Jonas Franksson, STIL – ”I den bästa av världar har Lars Lööw rätt”
Med tanke på hur grundläggande behov bedömts de senaste 15 åren behövs det en revolution på Försäkringskassan om utredningens huvudförslag utan en fast gräns ska fungera, säger Jonas Franksson.
– Behovsbedömningarna måste utredas inför ett förstatligande.
Lars Lööws utredning Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet föreslår att kommunala assistansbeslut förs över till Försäkringskassan under året 2026. Jonas Franksson, som var STILs expert i utredningen, är positiv till förstatligandet, men bekymrad över behovsbedömningarna, som utredningen inte hade i uppdrag att se över.
– Jag har suttit på möte med experter från Socialdepartementet, Finansdepartementet, Försäkringskassan och SKR och ingen kan säga hur det kommer att falla ut i praktiken. Vilka kommer att beviljas assistans efter förstatligandet. Hur många kommer att falla mellan stolarna?
Hur anser du att detta borde lösas?
– Vi behöver en utredning som tittar djupare på behovsbedömningarna, vilka konsekvenser det blir, så vi inte hamnar i ett läge där vi måste lappa och laga igen.
Ett huvudförslag och två alternativa förslag
Huvudförslaget i utredningen är att den praxis som gäller i kommunerna för att bevilja assistans fortsätter gälla på Försäkringskassan. Som ett alternativ föreslås en gräns på 3 timmar grundläggande behov/vecka och 20 timmar assistansbehov totalt. Det andra alternativet har en fast gräns på 7 timmar grundläggande behov/vecka.
Sjutimmarsförslaget skulle utestänga många
Sjutimmarförslaget borde inte tagits med alls, säger Jonas Franksson, som anser att många då skulle utestängas.
– En sjutimmargräns vore alldeles för högt med tanke på hur Försäkringskassan bedömer grundläggande behov, då skulle många med stora behov inte få assistans. Det finns visserligen kommuner som har en sjutimmarsgräns men där görs bedömningen ofta på ett mer schabloniserat sätt än på Försäkringskassan.
Osäkert vad huvudförslaget leder till
Huvudförslaget, som innebär att det saknas en fast gräns i antal timmar stämmer bäst med Funktionsrättskonventionen, menar Jonas Franksson.
– Fördelen är att man kan göra en bedömning av alla aspekter och oavsett antalet timmar grundläggande behov bedöma att personen behöver personlig assistans.
Men vi vet inte hur bedömningen exakt kommer att bli…
– Exakt, Försäkringskassan och domstolarna ska ju skapa en praxis. Vi såg ju vad som hände när Försäkringskassan testade praxis via förvaltningsdomstol 2009, då integritetsnära delar av grundläggande behov infördes. Lars Lööw säger ju också på Assistanskoll att han inte till 100 % kan säga vad utfallet blir sett till intentionen om huvudförslaget genomförs.
I den bästa av världar har Lars Lööw rätt
I mars förra året krävde en majoritet i riksdagen att alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet. Lars Lööw antyder att huvudförslaget skulle kunna innebära att man går riksdagen till mötes till viss del. Jonas Franksson svarar att i den bästa av världar har Lars Lööw rätt.
– Skulle man bedöma personlig assistans som på 90-talet, när vi levde några år i de bästa av världar, då skulle det stämma. Jag vill inte säga att det är en utopi, men utifrån hur Försäkringskassan de senaste femton åren bedömt grundläggande behov behövs det antingen en revolution på Försäkringskassan eller en ny myndighet.
Tretimmarsförslaget ger politikerna ett alternativ
Det alternativa 3-timmarsförslaget ger politikerna ett alternativ till en gräns de kan välja om de vill, säger Jonas Franksson.
– Från början fanns det bara en 20-timmarsgräns med behov totalt i alternativet, men då ställde sig Försäkringskassan och Finansdepartementet på bromsen. Kassan anförde att det kunde leda till ökat fusk och Finansdepartementet att det kunde leda till en ambitionshöjning som inte direktiven lämnade utrymme för, så det blev istället en kompromiss med en tretimmarsgräns.
Sminkdomen ger osäkerhet om praxis
Problemet är dock att ingen vet hur Försäkringskassan kommer att bedöma en tretimmarsgräns heller, säger Jonas Franksson.
– Räknar kassan bara tid för ”hand på hud” blir det svårt att nå upp till tre timmar för alla som har personlig assistans i dag.
Dessutom finns den sk sminkdomen som säger att enbart behov för att hålla sig ren ska beviljas som grundläggande i personlig hygien.
– Eftersom omprövningarna är stoppade vet vi inte vilka konsekvenser den domen kommer att ge. Om det bara handlar om att hålla sig ren kan en tretimmarsgräns bli hög. Vi ser ju att 80 % av de som idag söker assistansersättning får avslag.
Tvekar mellan huvudförslaget och tretimmarsförslaget
På frågan om STIL förordar något av förslagen säger Jonas Franksson att det är mycket svårt att välja mellan huvudförslaget och tretimmarsförslaget.
– Om huvudförslaget skulle kunna bli som Lars Lööw skissar då är det bäst. Men det finns en risk för en upprepning av 2009 års domsprocess där praxisen plötsligt blir stenhård, och isåfall är tretimmarsförslaget att föredra.
Uppföljningar, inte omprövningar
Utredningen har inte tagit ställning till om regelbundna omprövningar ska börja igen. Jonas Franksson tycker det är bra.
– Lars Lööw talar klokt i intervjun på Assistanskoll att det fanns andra aspekter på detta. Utifrån sitt tidigare engagemang i funktionsunderrörelsen kan han se problematiken som finns med en praxis som inte har testats.
Hur ser du på regelbundna omprövningar?
– Det är jättejobbigt att leva i ettårsperioder eller tvåårsperioder, där hela livet sätts på spel. Det vore bättre med uppföljningar som görs då och då utifrån förändringar av behoven. Detta måste vi driva hårt, Försäkringskassan vill ju ha regelbundna omprövningar med fusket som argument.
Kommunerna borde fått fortsätta bevilja assistans
En annan problematik är att kommunerna inte kommer att kunna bevilja personlig assistans, även om det skulle vara det bästa för en individ, säger Jonas Franksson.
– Här tryckte vi på för att kommunerna skulle ska kunna göra detta via SoL, så att det finns både hängslen och livrem så att säga. Men utredningen fick backa, SKR ville inte ha sådana skyldigheter.
Lars Lööw sade att kommunerna kan bevilja assistansliknande insatser i SoL…
– Jag vågar inte vara lika optimistisk som Lars Lööw och tro att det löser sig.
Risk att kommunerna slutar bevilja assistans
Jonas Franksson ser dessutom en risk att kommunerna släpper taget och inte satsar på personlig assistans fram till 2026 när besluten ska flyttas över.
– Jag ser en risk att de säger att eftersom vi inte ska ha personlig assistans, så beviljar vi ingen personlig assistans. Här måste man vara väldigt tydligt från regering och riksdag att kommunerna skärper sig fram till 2026.
Kvalitetskrav utifrån självbestämmande
Jonas Franksson är mycket glad över att utredningen föreslår införande av kvalitetskrav i lagstiftningen för personlig assistans. Kvaliteten ska mätas utifrån självbestämmande, säger Jonas Franksson.
– Kvalitet ska mätas utifrån kriterierna att du ska kunna välja vem som jobbar, var hen jobbar, vad personen gör och hur det utförs. Vi var tydliga med att ska vi prata personlig assistans, måste dessa kvalifikationer in, annars blir det vård och omsorg.
De fem kvalitetskriterierna behöver man inte vänta med till 2026 utan de kan införas mycket fortare, fortsätter Jonas Franksson.
– Då skulle vi kunna få en bra grund att stå på.
IVO förstår inte vad assistans är
I beslutet från IVO om att återkalla Humanas tillstånd kan man se att IVO inte förstår vad personlig assistans är, anser Jonas Franksson.
– De anser tex att anordnaren hela tiden ska kunna ha koll på exakt var assistansanvändaren och assistenten befinner sig. Det krävs en institutionell verksamhet för det. Kommer utredningens kvalitetskriterier in i lagstiftningen så kan inte IVO göra så här.
Socialstyrelsen mest lämpad
STIL är nöjda med att Socialstyrelsen fick uppdraget med kvalitetsutveckling, säger Jonas Franksson som tycker de är mest kvalificerade att bedöma detta.
– På Socialstyrelsen finns personer med en god förståelse för vad personlig assistans är på ett annat sätt än på tex IVO. Vi ville inte heller blanda in Försäkringskassan i kvalitetsutveckling eftersom de har en egen dagordning när det gäller att bevilja timmar, folk ska inte behöva vara rädda för att deras timmar dras in.
Prövning två år bakåt i tiden
Lars Lööw föreslår att Försäkringskassan ska kunna pröva väsentligt ändrade förhållanden två år bakåt i tiden när beslut flyttas över. Jonas Franksson säger att anledningen att STIL inte protesterade mot detta med ett särskilt yttrande är att utredningen vill åt fall där funktionsnedsättningen och behoven minskat.
– Andemeningen är inte att detta gäller tex när man slutar med en fritidsaktivitet eller flyttar. Det handlar om personer som tex har en kraftig stroke eller olycka, där man efter rehabilitering kan bli avsevärt förbättrad inom en tvåårsperiod. Jag hoppas den andemeningen går igenom för vi har varit oroliga för att det ska öppnas för mycket.
Klarar Försäkringskassan ”Tillfälligt utökad assistans”
Om Försäkringskassan ska klara att bevilja Tillfälligt utökad assistans som utredningen föreslår, måste de ha bättre rutiner, säger Jonas Franksson.
– Det har man lovat, om det stämmer återstår att se.
Hur har det fungerat när kommunerna har hand om det?
– Det skiljer sig från kommun till kommun, med sjuklöner är vissa jättesnabba medan andra inte betalar ut alls.
För sjukhusvistelse finns ett färdigt beslut att man får assistans, om man hamnar på sjukhus. Skulle det kunna finnas fler sådana beslut som aktiveras som tillfälligt utökad assistans vid behov?
– Ja, det skulle kunna vara lättare att göra så om tiden schabloniseras.
”motsätter oss inte Funktionsrätts särskilda yttrande”
Funktionsrätt hade ett särskilt yttrande i utredningen om att de vill ha ett skydd mot försämringar av rättigheten genom att tex rättspraxis förändras. Jonas Franksson säger att STIL inte på något sätt motsätter sig yttrandet.
– Att vi inte skrev under berodde på att det fanns andra saker som vägde tyngre tex skrivningarna om kvalitetskriterierna och att det lades fram alternativa förslag om kvalifikationen. Det är en mycket lyhörd utredning som gått oss till mötes på viktiga punkter. Det finns också möjlighet att skriva invändningar i remissvaren, säger Jonas Franksson.