läs skrivbordsversionen istället
Christofer Bergenblock förväntar sig en motivering redan i höstbudgeten av uppräkningen av schablonbeloppet och att arbete påbörjas med en ny indexbaserad uppräkningsmodell. Han beklagar också att ingen regering gjort något åt tillkännagivandet i mars 2022 om grundläggande behov.
En majoritet i Socialutskottet av S, V, MP, C och SD gjorde 31 mars ett tillkännagivande till regeringen att ”årligen redovisa hur schablonbeloppet räknats fram, och göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättning. Beslutet fastställdes i Riksdagen 12 juni. Christofer Bergenblock välkomnar detta.
– Det behövs öppenhet, idag går det inte att se vad uppräkningen grundas på.
Hur anser Centern att schablonbeloppet bör räknas upp?
– Vi vill att det tas fram modell så att uppräkningen blir tydlig och förutsägbar. Det mest rimliga är att koppla den till ett index som fångar upp kostnadsutvecklingen.
Christofer Bergenblock förutsätter nu att regeringen gör det riksdagen begärt.
– Redan i höstbudgeten förutsätter jag att man är tydlig med på vilka grunder man gör uppräkningen inför 2025 och att man sätter igång ett arbete för att fram en ny modell för uppräkningen.
KD, L och M säger i sin reservation att det inte behövs något tillkännagivande eftersom frågan bereds av regeringen i samband med utredningen om statligt huvudmannaskap i personlig assistans. Detta ser Christofer Bergenblock som bortförklaringar.
– Uppräkningen av schablonbeloppet saknar tydlig koppling till huvudmannaskaps-utredningen. Det är bara ett sätt för regeringspartierna att gömma sig och slippa ta tag i frågan. Det är helt enkelt ett svagt och fegt agerande från L, M och KD.
Under riksdagsdebatten 12 juni gav, trots upprepade frågor från övriga partier, varken KD, L eller M besked om när utredningen om ett statligt huvudmannaskap kommer. Christofer Bergenblock menar att före valet 2022 var samtliga Tidöpartier tydliga med att man ville se ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans, men i Tidöavtalet uttryckte de sig betydligt vagare.
– Tyvärr är det nog så att man vill fördröja införandet av ett statligt huvudmannaskap till nästa mandatperiod, möjligen beroende på att man ser att det är förknippat med ökade kostnader. Det är oerhört olyckligt eftersom det är en viktig reform som syftar till att öka likvärdigheten över landet och minska risken för att människor ska komma i kläm mellan kommunen och Försäkringskassan.
Christofer Bergenblock anser att de funktionshinderspolitiska frågorna fått en mycket låg prioritet hos regeringen.
– Regeringen sitter med en rad utredningar som borde ha resulterat i propositioner, tex om ledsagning, färdtjänst, tolktjänst och personlig assistans, men mycket lite händer. Regeringen tar tyvärr inte de här frågorna på det allvar de förtjänar.
I mars 2022 gjorde Socialutskottet (KD, L, C, SD, V och MP) ett tillkännagivande om att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet. Det har ännu inte lett till något agerande från någon regering, varken S-ledd eller M-ledd.
Hur ser Centerpartiet på det?
– Vi menar fortfarande att de grundläggande behoven inte ska styckas upp i korta enskilda moment utan bedömas i sin helhet, säger Christofer Bergenblock.
Borde nuvarande regering agera även på tillkännagivandet från mars 2022?
– Nu sitter ju flera av de partier som stod bakom tillkännagivandet med i regeringsunderlaget och borde naturligtvis driva på för att en förändring sker kring synen på grundläggande behov.
Vilken bild ger det av politiken att varken S-ledda eller M-ledda regeringar har behandlat tillkännagivandet om grundläggande behov?
– Tyvärr visar det på svagheten med riksdagens tillkännagivanden. Regeringen är tvungen att återkoppla till riksdagen hur man hanterat olika tillkännagivanden, men man är tyvärr inte tvingad att genomföra det faktiska innehållet.
I tillkännagivandet i förra veckan krävdes även avgiftsfri ledsagning för synskadade, och att den ska regleras i en egen lag. Även här vill Christofer Bergenblock se åtgärder från regeringen.
– Förslaget ifrån Socialstyrelsen är att ledsagning ska hanteras i en egen lagstiftning, det behöver inte per automatik innebära att den lyfts bort som LSS-insats.
Vad är problemet kring ledsagning idag?
– Problemet är att väldigt många som har behov av ledsagning helt enkelt inte bedöms tillhöra någon av personkretsarna inom LSS. Den bristen måste en ny lag komma till rätta med, då behövs först en utredning om hur den lagen ska se ut.
M, KD och L säger i sin reservation att de vill avvakta Socialstyrelsens stödmaterial till kommunerna, varför räcker inte det?
– Det är bra att Socialstyrelsen tar fram ett kunskapsstöd till kommunerna, men det kommer tyvärr inte att ändra rättspraxis. Alla de som redan har fått avslag och dessutom fått det prövat i domstol kommer inte få rätt till ledsagning bara för att det kommer ut en handbok ifrån Socialstyrelsen. Det är återigen bara något som L, KD och M gömmer sig bakom för att slippa ta tag i frågan, säger Christofer Bergenblock.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.