läs skrivbordsversionen istället

Carina Ståhl Herrstedt – ”Regeringen ännu inte överens om gränsen för att bevilja assistans”

Carina Ståhl Herrstedt

Om inte behovsbedömningarna förändras behövs en så låg gräns som möjligt för att beviljas assistans i ett statligt huvudmannaskap, säger Carina Herrstedt, SD:s talesperson i funktionshinderfrågor.
– Det finns olika åsikter om gränsen mellan regeringspartierna, det ska jag inte sticka under stol med.

M-KD-L-regeringen som stöd av SD planerar att lägga fram en proposition om att införa statligt huvudmannaskap för all personlig assistans under mandatperioden som slutar sep 2026. Carina Ståhl Herrstedt vet inte när propositionen kan vara klar.
– Nej, jag har inte fått kännedom om någon tidsangivelse, ett tag höll diskussionerna ganska hög fart men de har trappats av. Det innebär att frågan nu, utifrån diskussionerna mellan partierna, bereds inom Regeringskansliet.
Vill SD ha ett förstatligande och varför isåfall?
– Ja, Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om ett förstatligande. Målet ska vara en mer rättvis och enhetlig bedömning av behov och tillgång till assistans över hela landet och att det säkerställs att de som behöver personlig assistans får det.

”M, KD, L och SD har olika åsikter om gränsen”

Lars Löövs utredning hade tre alternativa gränser för att beviljas assistans i ett statligt huvudmannaskap. En gräns på 3 tim/grundläggande och 20 timmar assistansbehov totalt/vecka eller enbart 7 tim grundläggande behov/vecka eller huvudförslaget som innebar att den bedömning som görs idag (5-7 tim) i kommunerna övertas av Försäkringskassan. Både Malin Danielsson (L), och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har sagt att överföringen av de kommunala assistansbesluten och gränsen för att beviljas assistans i statligt huvudmannaskap är olösta frågor i förhandlingarna mellan regeringspartierna och SD.
Det verkar som att det finns olika syn mellan regeringspartierna?
– Absolut har det funnits olika åsikter, det ska jag inte sticka under stol med. Jag har uppfattat skilda åsikter såväl vad det gäller överföring av kommunala beslut eller var gränsen skall gå. Det är ju de två stora frågorna så jag ser inget konstigt i att vi haft olika ingångar i frågan. Nu återstår att lägga fram ett förslag vi kan enas kring, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Var anser du att gränsen för att beviljas assistans ska gå?
– Jag har haft en tydlig ingång i frågan och det är att gränsen bör vara väldigt låg, om vi inte parallellt gör något åt behovsbedömningen.
Betyder det att du stödjer utredningens alternativ med en tretimmarsgräns?
– Låt mig säga så här, 7 timmar är inget jag står bakom så länge de grundläggande behoven inte är assistansgrundande i sin helhet.

Fler ska beviljas assistans

Alla kommunala beslut ska överföras oförändrade, säger Carina Ståhl Herrstedt.
– Alternativet, att ompröva innan överförandet skulle sannolikt leda till att många förlorar delar av, eller hela sin assistans.
Håller du med Malin Danielsson om att förstatligandet ska leda till att fler, och inte färre, beviljas personlig assistans?
– Jag är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli, redo att medvetet fatta ett beslut som kommer att leda till att färre beviljas assistans. LSS-reformens ursprungliga intentioner måste upprätthållas, vilket innebär att de som är i behov av assistans skall få sina behov tillgodosedda.

Nytt system för omprövningar

Dan Hovskär, KD, sade i en intervju på Assistanskoll att kommunala assistansbeslut som flyttats över till ett statligt huvudmannaskap därefter successivt ska omprövas efter då gällande rättspraxis. Carina Ståhl Herrstedt vill inte tolka vad Dan Hovskär sagt men säger att omprövningar behöver införas i någon form.
– Om vi vill ha mer enhetliga beslut, som inte skiljer sig åt beroende på bostadsort, vilket är ett stort argument för ett förstatligande, då måste de kommunala besluten vid något tillfälle ses över. Frågan är när och utifrån vilka grunder. Det finns anledning att tro att det finns en hel del personer som i dag har fått väldigt restriktiva, kommunala beslut också, vi måste titta åt båda hållen innan vi korsar gatan, så att säga.
Bör omprövningar av assistansersättning återinföras i samband med förstatligandet eller strax efter?
– Ja, men det bör införas ett nytt system för omprövningar, de omprövningar som stoppades 2018 skall inte införas ingen, det är min bestämda uppfattning.
Vilken typ av omprövningar vill du se?
– Det är egentligen inget jag vill föregripa, det behöver utredas. Men jag har tidigare önskat att omprövningar, om inte särskilda skäl föreligger, endast bör omfatta förändringar som tillkommer, inte hela assistansen. Allt bör bygga på förändrat behov av stöd och inte andra diffusa, godtyckliga omständigheter.

Oron i funktionsrättsrörelsen

STIL, IfA och JAG varnar i en artikel på Altinget för att införa statligt huvudmannaskap om det blir en alltför restriktiv gräns för att beviljas personlig assistans och om behovsbedömningarna inte förändras innan eller i samband med det. Annars kommer alltför många inte att beviljas personlig assistans och istället få hemtjänst i kommunen.
Hur ser du på deras oro och ser du själv en risk?
– Det är en oro att ta på allvar och en oro jag delar. Det är ingen hemlighet att vi hade velat att utredningen även såg över behovsbedömningen för grundläggande behov. Nu är det inte gjort och då är min förhoppning att gränserna för att beviljas assistans tills dess ligger på en så pass låg nivå att det i den mån det går kompenserar detta, säger Carina Ståhl Herrstedt.

När kan behovsbedömningarna förändras?

Anna Barsk Holmbom säger att funktionsrättsrörelsen ska våga vägra ett förstatligande om inte behovsbedömningarna ändrats innan det införs. Carina Ståhl Herrstedt säger sig återigen förstå oron.
– Som sagt, jag förstår den oro som finns, det är därför jag menar att gränsen bör ligga så lågt som möjligt i alla fall fram tills att behovsbedömningarna förändrats.
Och när kan behovsbedömningarna förändras?
– Det vore önskvärt om det skedde parallellt och det var också det vi ville uppnå med tillkännagivandet i mars 2022, men dåvarande regering var då tydlig med att de inte ville agera. Det är tråkigt för det skulle underlättat så mycket nu.
Men kan inte nuvarande regering ta tag i det tillkännagivandet?
– Tillkännagivande då var ett tilläggsuppdrag till utredningen och visst kan och bör regeringen nu initiera en översyn av behovsbedömningen, det är gissningsvis bara viljan det hänger på, säger Carina Ståhl Herrstedt.

Carina Ståhl Herrstedt intervjuades av Kenneth Westberg 2024-11-18

Skicka sidan till: