läs skrivbordsversionen istället

IfA: "Utredningen riskerar leda till mer medicinska bedömningar"

Sophie Karlsson
Sophie Karlsson, ordförande i IfA - Intressegruppen för
assistansberättigade

Direktiven till den nya utredningen öppnar för att skrota de grundläggande behoven, men samtidigt ser Sophie Karlsson en risk för att bedömningarna blir mer medicinska där individens självbestämmande tappas bort.
– Jag hoppas att utredaren är förankrad i att våra mänskliga rättigheter ska efterlevas.

M-KD-L-regeringen som stöds av SD presenterade nyligen utredningen Ett tydligare regelverk för långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans Den ska till den 23 maj 2028 lägga fram förslag om bland annat förändrade behovsbedömningar. Sophie Karlsson har sett fram emot en utredning om detta men ser problem i hur direktiven är utformade.
– Rent övergripande så tycks den ge uttryck för en bakomliggande vilja att gå ifrån individuella bedömningar och i stället gå över till mer systematiserade och schabloniserade bedömningar. Det sätter jag mig emot. Vi behöver behålla individuella bedömningar, eftersom det inte går att generalisera utifrån diagnos eller funktionsnedsättning hur assistansbehovet ser ut.
På vilket sätt bör representanter från funktionsrätts- och brukarrörelsen delta?
– Jag förväntar mig att man kommer att utse oss till experter i utredningen och ha möten med oss som expertgrupp.
Berör denna utredning uppräkningen av timbeloppet och en indexering?
– Inte direkt, men de timmar som beviljas i en kommande ny behovsbedömning måste förstås ha tillräcklig finansiering för att det ska fungera.

Hoppas utredaren är förankrad i mänskliga rättigheter

Till särskild utredare har regeringen utsett Erika Odung, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Göteborg. Sophie Karlsson känner inte till henne, men utgår från att hon varit med i avgöranden om rätten till personlig assistans.
– Jag hoppas att hon är förankrad i att våra mänskliga rättigheter ska efterlevas och att lagen ska stå i överensstämmelse med funktionsrättskonventionen och målsättningen med LSS.

Ser risk i alltför medicinska bedömningar

I utredningens direktiv talas det om ICF och funktionsförmågebedömningar som en grund för bedömningar, och en jurist leder utredningen. Sophie Karlsson ser en risk att förslagen kommer att gynna medicinska bedömningar och att man missar att personen ska delta i samhället och leva ett självbestämt liv.
– Det finns risk att bedömningarna får ett felaktigt fokus, ICF är inte en metod för att bedöma varken assistansbehov eller tid för assistansbehov.

Beklagligt att schabloner nämns i direktiven

I utredningsdirektiven nämns användning av schabloner i bedömningarna som ett alternativ. Sophie Karlsson vill inte att schabloner används överhuvudtaget, utom möjligtvis för föräldraavdrag.
– Ett toalettbesök som tar 25 minuter går inte fortare för att det schabloniseras till 15. Den skrotade LSS-utredningen från 2018 föreslog absurt få timmar i schablon för andra personliga behov. Att schabloner åter nämns i direktiven är beklagligt.

Bra om fler kan beviljas assistans

Malin Danielsson, Liberalerna, sade i en intervju på Assistanskoll att utredaren inte har några direktiv om kostnader utan är fri att lägga förslag som ökar kostnaderna eller gör att fler beviljas personlig assistans. Sophie Karlsson säger att det vore positivt om det stämmer.
– Det vore toppen om det är så, många har förlorat assistansen och har behov av att återigen kunna beviljas den.
Men Sophie Karlsson tror å andra sidan på detta först när hon ser det.
– Utgångspunkten för utredningar brukar vara att de ska vara kostnadsneutrala.

Grundläggande behov skulle kunna slopas

Tidigare betraktades alla grundläggande behov som integritetsnära i sin helhet och i sin natur, men förändrad praxis har gjort att de delas upp i integritetsnära delar där helheten förlorats, säger Sophie Karlsson.
– En ordning där de grundläggande behoven inte delas in i integritetsnära moment och andra moment skulle vara ett steg mot en bättre bedömning.
Det sägs att utredaren är fri att lägga nya förslag på modeller, borde man slopa indelningen i grundläggande och andra personliga behov?
– Ja, det är en positiv del med direktiven, att de ger möjlighet att se över en annan lösning än grundläggande behov som grund för rätten till personlig assistans.

”Behöver komma bort från detaljer och minuträkning”

Utredningen ska lägga förslag mot integritetsproblem i assistansbedömningar. Här tycker Sophie Karlsson att man behöver komma ifrån minuträkning av behov och fokus på detaljer kring hur man sköter sin hygien och vilka klädesplagg som ska räknas som grundläggande.
– Det ska inte vara avgörande hur ofta och vilka delar av kroppen man behöver assistans med att duscha, hur man går på toaletten eller hur man klär på sig.

Allt tar alldeles för lång tid

Förändringarna av behovsbedömningarna ska genomföras innan ett statligt huvudmannaskap för all personlig assistans kan införas. Sophie Karlsson säger att det egentligen inte finns tid att vänta på ett statligt huvudmannaskap, då allt fler mister sin kommunalt beviljade assistans i allt hårdare bedömningar.
– Nu ska denna utredning hålla på till 2028, vilket innebär att förslagen kan införas tidigast 2029. Först efter det kan man då ta itu med de förändringar som behövs för att genomföra ett statligt huvudmannaskap. Här har Försäkringskassan aviserat att de behöver åtminstone något år på sig, eller om det var mer, så vi hamnar någon gång in på 2030-talet innan detta är klart.
Malin Danielsson (L), säger på Assistanskoll att tanken är att nya behovsbedömningar ska införas parallellt med ett statligt huvudmannaskap…
– Om de båda processerna löper parallellt kan det förkorta möjligheten till införande, vilket vore bra. Då kan vi, förhoppningsvis, få en bättre lagstiftning lite fortare.

Gränsen för att beviljas assistans är central

Huvudmannaskapsutredningen som leddes av Lars Lööw gav flera förslag på gräns för att beviljas personlig assistans och det är en av de frågor som behöver klargöras, säger Sophie Karlsson som vill ta bort dagens 20-timmarsgräns.
– Viktigt är att alla som behöver personlig assistans kommer att ha rätt till det under ett statligt huvudmannaskap och att alla som idag har kommunalt beslut flyttas över.

Risk att omprövningar införs innan

Det är även oklart om omprövningar/uppföljningar av beslut kommer att sättas igång tidigare, eftersom de behandlas av den pågående utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott” som blir klar januari 2027, säger Sophie Karlsson.
– Om de återupptas riskerar många att förlora assistansersättningen. Då kommer det bli än mer angeläget med bättre behovsbedömning för att de ska kunna beviljas personlig assistans igen.

Kommunerna klarar inte ta över från dag 1

I utredningsdirektiven sägs det att man ska försöka lösa att en anordnare som förlorat sitt tillstånd inte har något ansvar för assistansen efteråt, idag har de ansvar efterföljande två veckor. Sophie Karlsson ser stora svårigheter i att lösa detta.
– Kommunen har det yttersta ansvaret för att lösa situationen, men ingen kommun har beredskap för det. Vid ett omedelbart byte av assistansanordnare behöver den assistansberättigade välja vilken anordnare man vill ha och det tar tid att kontakta olika verksamheter och komma överens om ett assistansavtal. De personliga assistenterna behöver anställas direkt för att assistansen ska fungera, kanske behöver rekrytering av nya assistenter ske, schema ska ses över, genomförandeplan upprättas mm. Det brukar behövas minst ett par veckor för att lösa detta, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-05-29

Vidare läsning

Ett tydligare regelverk för långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans

Skicka sidan till: