läs skrivbordsversionen istället
Efter att Liberalernas Malin Danielsson öppnat för högre kostnader och att fler kan få assistans i den nya utredningen, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att målgruppen för personlig assistans inte ska förändras. Hon vill däremot minska integritetsintrånget.
– Lagstiftningen har varit ett hinder för att förhindra alltför närgångna bedömningar, det vill vi ändra på, säger Camilla Waltersson Grönvall.
M-KD-L-regeringen som stöds av SD presenterade nyligen utredningen Ett tydligare regelverk för långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans Den ska till den 23 maj 2028 lägga fram förslag om bland annat förändrade behovsbedömningar. Särskild utredare är Erika Odung, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Göteborg.
Malin Danielsson, Liberalerna, har på Assistanskoll sagt att utredaren är fri att föreslå förändringar som ökar kostnaderna för LSS eller som leder till att fler beviljas personlig assistans. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger däremot att syftet med utredningen inte är att målgruppen för personlig assistans ska ändras.
– Regeringen anser att målgruppen för insatsen fortsatt ska vara de personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som har störst behov av hjälp i den dagliga livsföringen, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Camilla Waltersson Grönvall vill att frågan om hur bedömningen av rätten till personlig assistans nu ska utredas grundligt.
– Det innebär att gå till botten med förslag som tidigare har diskuterats i olika sammanhang och av olika aktörer. Det är nu utredarens jobb att analysera olika modeller och hitta ett sätt att bedöma behovet av personlig assistans på ett sätt som är rimligt både för dem som ska tillämpa regelverket men framför allt för de enskilda.
Hur fri är utredaren att införa en helt ny modell för bedömning av behov som ger rätt till assistans, till exempel en modell utan begreppet grundläggande behov?
– Utredaren har ett brett uppdrag och ska analysera för- och nackdelar med olika metoder som tas upp i direktiven. Men utredaren är fri att analysera och föreslå helt andra modeller, vilket också framgår av direktiven.
Vad säger du om IfA:s farhåga att utredningen riskerar leda till alltför medicinska bedömningar eftersom ICF och funktionsbedömningar nämns som metoder som kan användas i direktiven?
– Jag förstår att det kan finnas en oro kopplat till olika delar av utredningen. Just därför ska utredaren ge relevanta myndigheter, organisationer för assistansanvändare och assistansanordnare samt funktionshindersorganisationer tillfälle att bidra med kunskap och att framföra sina synpunkter under utredningens gång, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Camilla Waltersson Grönvall säger att både Inspektionen för Socialförsäkringen och funktionshindersorganisationer har pekat på att assistansanvändare upplever utredningar om deras integritetsnära behov som alltför närgångna.
– Försäkringskassan har tidigare haft ett uppdrag att se över vad myndigheten kan göra för att minska integritetsintrånget för enskilda men uppgav då att lagstiftningen är ett hinder för att fullt ut komma till rätta med de problem som enskilda upplever med alltför närgångna utredningar om deras integritetsnära behov. Det är detta regeringen nu vill komma till rätta med.
Vill ni komma bort från indelningen idag där grundläggande behov antingen är integritetsnära eller ej?
– Utredaren har ett brett uppdrag och ska analysera för- och nackdelar med olika metoder för att bedöma rätten till insats. Dagens regelverk är svårt att förstå för enskilda men även krångligt för dem som ska tillämpa det. Vi behöver tänka nytt och därför är det viktigt att utredaren har ett brett mandat.
IfA är även kritiska mot att schabloner nämns som en tänkbar metod i nya bedömningar eftersom de anser att det skulle motverka individuella bedömningar. Vad anser du om den kritiken?
– Återigen jag förstår att det kan finnas en oro, därför är dialogen med personer med egen erfarenhet av insatsen personlig assistans särskilt viktig, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Just nu jobbar Regeringskansliet med tillsättandet av sekretariat och expertgrupp och regeringen kommer att återkomma till om det ska finnas deltagande i form av experter av representanter från brukarrörelsen, säger Camilla Waltersson Grönvall.
– Av direktiven framkommer att utredningen ska ge olika aktörer tillfälle att bidra med kunskap och att framföra sina synpunkter under utredningens gång, däribland organisationer för assistansanvändare och funktionshindersorganisationerna. Detta följer den sedvanliga ordningen för funktionsrättsrörelsens involvering i utredningar.
Utredningen ska inte föreslå en modell för att återinföra uppföljningar/omprövningar av assistansersättning, detta utreds redan, säger Camilla Waltersson Grönvall.
– Uppföljningar av assistansersättning utreds just nu av utredningen Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans, de kommer presentera sina förslag den 8 januari 2027.
Malin Danielsson (L) sade på Assistanskoll att när utredningen är klar är tanken att en proposition om statligt huvudmannaskap ska kunna läggas fram samtidigt med propositioner om förändrade behovsbedömningar. Camilla Waltersson Grönvall kan inte säga om det blir exakt så.
– Målsättningen är att staten på sikt ska ta över huvudmannaskapet för personlig assistans. Det kommer att vara ett omfattande och komplicerat arbete och jag kan inte säga i dag exakt hur planeringen för det arbetet kommer att se ut, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Vidare läsning
Se regeringens presentation av utredningen på Regeringskansliets Youtube-kanal
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.