”Skärpt tjänstemannaansvar stoppar inte indragning av personlig assistans”
Det skärpta tjänstemannaansvaret är tandlöst mot godtyckliga LSS-beslut och handläggare som drar in personlig assistans eller ledsagarservice för att spara pengar, säger Anna Quarnström, jurist på SRF. Hon förklarar varför systemet fortfarande är riggat och vad som faktiskt krävs för en verklig förändring.
– Det behövs ett mer effektivt tillsynsorgan som värnar lagens syfte.
Den 1 augusti 2026 utvidgades tjänstemannaansvaret vilket innebär att det införs ett nytt brott i brottsbalken (20 kap. 2 § BrB), missbruk av offentlig ställning. Dessutom skärps minimistraffet för grovt tjänstefel. Anna Quarnström på Synskadades Riksförbund, SRF, tror dock inte att detta kommer påverka beslut om stöd enligt LSS.
– Som lagstiftaren formulerat lagändringarna kommer inte ”vanlig” handläggning i ett LSS-ärende, eller felaktigheter vid myndighetsutövning att påverkas. Lagen riktas mot korruptionsliknande brott där syftet är att särskilt otillbörligt gynna, eller missgynna någon, genom underlåtenhet eller aktiv gärning.
Många hoppas på skärpt tjänstemannaansvar
Många har propagerat för att ett utökat tjänstemannaansvar skulle vara positivt för rättigheterna i LSS, för att stoppa dåliga utredningar och slentrianmässiga avslag, med bland annat följande argument.
- Om en tjänsteman riskerar disciplinära åtgärder eller åtal för tjänstefel för att ha fattat ett lagstridigt beslut, får denne ett starkare incitament att säga nej till interna budgetkrav som krockar med LSS.
- Ett ökat personligt ansvar bryter anonymiteten inom byråkratin. Om handläggaren tänker: "Kan jag personligen stå till svars för att jag drar in den här personens assistans?" skulle det kunna leda till färre felaktiga beslut.
- Ett utökat tjänstemannaansvar skulle tvinga handläggaren att säkerställa att beslutsunderlaget är komplett och att personens faktiska behov blir korrekt belysta, eftersom slarv eller medvetna misstolkningar kan få rättsliga följder.
Felbedömningar kommer inte att straffas
I propositionen 2025/26:217 står det på sid 50, att gärningen ska ha skett uppsåtligen ”i strid med lag eller annan författning” innebär att felbedömningar faller utanför det straffbara området.
– Oaktsamma handlingar och de vanligaste formerna av fel kommer inte att leda till straffansvar enligt den nya lagen, säger Anna Quarnström.
Vad krävs för att en handläggare ska kunna dömas nu?
– Handläggaren måste förstå att hen bryter mot lagstiftningen, eller vara likgiltig inför att så sker, samt veta att detta medför en otillbörlig vinning för sig själv eller någon annan. I lagkommentarerna anges att den vinningen måste vara relativt omedelbar, så det räcker till exempel inte med en förhoppning om att agerandet ska leda till en befordran på sikt. Det gör att det finns skäl att anta att handlingar som sker i syfte att myndigheten är restriktiv och sparar pengar som huvudregel inte omfattas.
Missnöje i funktionsrättsrörelsen
Anna Quarnström är dock positiv till att tjänstemannaansvaret skärps.
– Det är en välbehövd lagstiftning som många myndigheter har efterfrågat för att bättre komma åt problem i verkligheten; till exempel att lagstiftningen enbart sanktionerade brott vid myndighetsutövning fast allvarlig välfärdsbrottslighet kan äga rum utanför det som idag klassas som myndighetsutövning.
Hur tänker du att funktionsrättsrörelsen reagerar på denna lag?
– Eftersom det inte är fråga om att införa ett straffrättsligt ansvar för felbedömningar kan det uppstå ett ökat missnöje inom funkisrörelsen. Lagen skapar inte bara en förhoppning hos enskilda som inte kommer att kunna infrias, den riskerar också att ytterligare polarisera förhållandet mellan enskilda och tjänstemän.
Systemet har riggats mot den enskilde
När det gäller rätten till personlig assistans och ledsagarservice har systemen riggats emot den enskilde, säger Anna Quarnström.
– Det gäller även för ekonomiskt bistånd, färdtjänst, sjukförsäkring och hemtjänst. Förvaltningslagen fungerar inte som den gjorde för bara något decennium sedan.
Vad behöver göras åt det?
– Jag vill se en skärpning av förvaltningslagen i syfte att göra utredningar mer sakliga och opartiska igen.
Vill du att det införs någon ny typ av tjänstemannaansvar som får effekt i bedömningar i "handläggningen av LSS ärenden?
– Nej egentligen inte. Det som krävs är att förvaltningslagen följs och att överträdelser sanktioneras vilket inte sker idag. Lagstiftningen behöver ändras så att myndigheternas spann för att missbruka lagen emot den enskilde minskar. Många av de överjävligaste besluten är inte lagfel även om det förstås är moraliskt fel att fatta sådana beslut. Vi behöver en lagstiftning där det som är moraliskt rätt också är vad som är rätt enligt lag. Till dess kommer handläggare kunna fatta felaktiga beslut som inte är olagliga. Det är bara så. Ansvaret är alltså primärt lagstiftarens och inte den enskilde handläggarens.
Vill se omvänd bevisbörda
Däremot behöver förvaltningsprocesslagen ses över i syfte att åtgärda de ojämna partsförhållanden som råder vid överklaganden, säger Anna Quarnström.
– Idag förväntas den enskilde veta vad som ska styrkas och ha tillgång till intyg. Det bör i de flesta fall vara det allmänna som ska visa att den enskilde inte har rätt och inte tvärtom, det vill säga omvänd bevisbörda.
Behöver domstolarnas kompetens på området öka?
– Absolut, jag skulle vilja se att det var tvingande med adekvat kompetens vid domstolen när mål avgörs eller att dessa ärenden får en egen domstol där sådan kompetens kan byggas upp.
JO och IVO har misslyckats
Justitieombudsmannen (JO) och IVO har visat sig vara oförmögna att stoppa eller åtgärda överträdelser av förvaltningslagen och LSS, säger Anna Quarnström.
– Rättssäkerheten och lagstiftningens syfte skyddas inte av någon av dessa myndigheter. Det behövs ett mer effektivt tillsynsorgan för att värna syftet med lagen och se till att färre kränks. En LSS-inspektion har lyfts fram som exempel men jag tycker att det är för avgränsande eftersom hela socialrätten präglas av denna problematik - inte bara LSS. Det finns ingen anledning at vi ska acceptera att den som söker ekonomiskt bistånd ska ha sämre rättssäkerhet än den som söker LSS, säger Anna Quarnström.
Anna Quarnström intervjuades av Kenneth Westberg 2026-08-10