Brittmarie Fagerlund, samordnare för tillsynen av personlig assistans - "Hembesök aktuellt främst vid misstanke om svåra missförhållanden"
Under sina två första år har tillsynen hanterat ärenden där assistansberättigade levt i ren misär i samband med att assistansföretag blivit polisanmälda, enligt Brittmarie Fagerlund.
Hon anser dock att det vore mycket olyckligt om assistenter skulle tvingas rapportera till kassan om assistansberättigade använder ersättningen felaktigt.
Hur tillsynen är organiserad
Socialstyrelsens tillsyn av personlig assistans startade samtidigt med tillståndsprövningen av assistansanordnare 2011. Tillsynen av assistansanordnare leds av LSS-inspektörer i de sex regionala tillsynsenheterna Nord, Mitt, Öst, Sydväst, Sydöst och Syd. Det finns cirka 35 inspektörer totalt i landet som arbetar med LSS-insatser, inklusive personlig assistans berättar Brittmarie Fagerlund som är projektledare för att samordna tillsynen av assistans i Socialstyrelsens sex regioner under 2011 - 2013. Inledningsvis har man prioriterat tillsyn av kommuner.
- Vi har gjort inspektioner i sexton kommuner runt om i landet. Den stora bristen var avsaknad av dokumentation, vilket ledde till tio åtgärdsbeslut och två återbesök. Brist på dokumentation är allvarligt eftersom det gör människor helt historielösa, många har inte förmågan att berätta vad som hänt.
Just nu pågår tillsyn av enskilda anordnare för att se hur delaktiga barn är i sin egen assistans. Ett sextiotal anordnare som har mellan 20-60 kunder och tillstånd för barn inspekteras.
- Ett problem här är att vi inte kan prata med så många barn, många är sköra och andra vill inte prata med oss. Detta pågår till slutet av maj, nästa projekt blir antagligen kontroll av anhörigassistans.
Ny myndighet 1 juni 2013
Den 1 juni 2013 gårtillsynen över till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, där också Socialstyrelsens tillståndsenhet kommer att ingå. Båda kommer enligt Brittmarie Fagerlund att finnas i Socialstyrelsens lokaler på Lilla Essingen.
- Tillsynsansvaret förs över till en allmän LSS-tillsyn i den nya myndigheten men det kommer fortfarande att var organiserat i de sex regioner som finns idag.
Brittmarie Fagerlund slutar på Socialstyrelsen samtidigt som den nya myndigheten startar. Hon tycker att det saknas resurser i tillsynen av assistans.
- Det skulle behövas fler inspektörer, eftersom assistansen hela tiden konkurrerar med andra LSS-insatser, i höstas gjorde man en inspektion av 100 gruppbostäder, då gick mycket resurser dit. Då räckte det inte riktigt till för assistansen.
Fall av ren misär har upptäckts
Tillsynen tar hela tiden emot anmälningar och klagomål. 2012 kom det in 95 Lex Sara anmälningar, många handlar om omvårdnadsfrågor berättar Brittmarie Fagerlund.
- Det kan vara att assistansberättigade inte får det de har rätt till. Det kan vara psykiska och fysiska övergrepp av assistenter, både anhöriga och inte anhöriga. Det är ungefär lika många anmälningar från kommuner och privata företag.
De allvarligaste ärendena har varit i Södertälje, efter att ett assistansföretag hamnade i en polisundersökning.
- Vi fick veta detta när de på väg att göra tillslaget mot assistansföretaget. Länskrim kontaktade oss för att veta om kommunen var ytterst ansvarig. Senare fick in klagomål från en förvaltare och en distriktssköterska. De assistansberättigade hade farit riktigt, riktigt illa.
På vilket sätt?
- Det var ren misär i deras lägenheter, misär på ett sätt vi inte sett någon annanstans. Hade vi sett vad polisen i Södertälje såg när de kom in i lägenheterna hade vi tagit de därifrån direkt.
Svante Borg, Försökringsdirektör på Försäkringskassan har i en intervju på Assistanskoll sagt att det finns företag som kontrolleras av organiserad brottslighet..
- Jag vill inte spekulera vem som ligger bakom, men i Södertäljefallet har man förutom de som leder assistansföretaget häktat även gode män och anställda på Försäkringskassan, vilket gör att man blir förtvivlad.
Fråga tillsynen innan du väljer anordnare
Det går att kontakta tillsynen och ställa frågor om olika assistansanordnare säger Brittmarie Fagerlund.
- En del ringer till oss och frågar vad vi tycker om vi gjort tillsyn och om det finns klagomål eller anmälningar mot ett visst företag.
Vad kan ni berätta om anordnarna?
- Vi kan berätta om offentliga handlingar, beslut om klagomål och Lex Sarah-anmälningar. Vi kan däremot inte rekommendera eller tycka något om en särskild anordnare.
Vad anser du om Assistanskolls jämförelsetjänst i sammanhanget?
- Det är bra att det finns jämförelser, särskilt eftersom Socialstyrelsen inte planerar någon just nu.
Skärpta tillsynskrav 1 juli
Från 1 juli kommer skärpta krav på assistansanordnare i deras tillståndsprövning. Det blir krav på lämplighet hos de som leder anordnare och tillstånd kommer att kunna återkallas. Tillsynen kan då agera om en dömd person väljs in i styrelsen på ett assistansföretag säger Brittmarie Fagerlund.
- Det är ännu inte bestämt vilka brott som ska diskvalificera eller hur långt efter att man avtjänat sitt straff som vi agerar, men det kommer att tydliggöras.
Kan man komma åt någon som döms för ekonomisk brottslighet, kliver av och sätter in en släkting i styrelsen istället?-
- Vi har haft ett sådant ärende när en man som drev ett assistansföretag dömdes till fängelse. Därefter trädde hans son in som ägare istället. När pappan sedan kommer ut från fängelset kan han ha en roll utan att sitta i styrelsen. I sådana här ärenden är det svårt att bevisa att något är fel.
Kommer ni att agera mot företag som kopierar andra företags tillståndsansökningar?
- Det har vi redan gjort i ett fall, vi drog inte tillståndet men kollade om det stämde vad de sagt i ansökan vilket ledde till fyra rättelser innan vi var nöjda.
Är det svårt att komma åt detta?
- Ja det är det, om de följer vad som står i ansökan går det inte alltid att bevisa att de har kopierat.
Hembesök avsett för svåra missförhållanden
Från 1 juli i år får kan den nya myndigheten IVO göra hembesök när anhöriga är assistenter anställda av privata anordnare. Brittmarie Fagerlund vill dock tona ner oron inför detta.
- De omtalade hembesöken ja, jag tror inte det blir så många. Om vi vill besöka någon tror jag de allra flesta kommer att släppa in oss. Det har blivit hysteri över detta, man har sagt att vi varit ute på nätterna. Visst, vi hade nattillsyn på demensboenden för två år sedan, kollade om det var låst och om det fanns personal, men vi gick aldrig in till de gamla.
Det handlar väl också om att Susanne Billum, i utredningen som föregick lagstiftningen, sade att man skulle kunna inspektera oanmält när som helst…
- Ja, men så blev det ju inte, besöken ska dels föranmälas, dels kan vi avvisas flera gånger innan någon ersättning dras in.
Bland annatBjörn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO ifrågasätter vad som går att se vid ett hembesök och dömer ut de som meningslösa, eftersom man inte vet vem som finns i bostaden vid ett hembesök.
Hur ska ni kontrollera vem som verkligen arbetar och att det inte görs fusk med tidrapporter?
- Det är bara i speciella fall vi kommer att använda detta. Om vi tar Södertäljefallet, som exempel så släpptes vårdpersonal inte in där, men om de kommit in hade de lätt konstaterat att missförhållanden rådde.
Är det vid svåra missförhållanden som hembesök kan ge något?
- Ja, vad ska vi kontrollera annars? Hur ska vi fastställa att det är rätt person, och vem som är där som assistent, vem som hälsar på osv? Idag vet vi inte heller vilka som har anhöriga som assistenter, här för vi en diskussion med kassan om att få och hantera de uppgifterna. Ett sådant register måste ju vara uppdaterat hela tiden.
Olyckligt om assistenter tvingas rapportera felaktigheter
Från den 1 juli i år ska anordnare anmäla kunders/medlemmars ändrade livsförhållanden och felaktigt använd assistansersättning. Det har diskuterats mycket om detta medför integritetsproblem för de assistansberättigade. Brittmarie Fagerlund menar att det beror på vad det handlar om.
- Jag ser inga större integritetsproblem om någon söker insatser man inte har rätt till, tex om någon söker gruppbostad och samtidigt har personlig assistans, det behöver handläggaren veta så fort som möjligt.
När kan det finnas ett integritetsproblem?
- Det kan vara om man börjar titta på familjeförhållanden, var och hos vem någon bor. Här måste det hela tiden göras gränsdragningar i hur allvarligt det egentligen är.
Enligt Anna Barsk Holmbomöverväger Försäkringskassan att kunna fråga assistenter om assistansberättigades ändrade livsförhållanden. Detta vore mycket olyckligt enligt Brittmarie Fagerlund.
- Det är att lägga för stor börda på assistenten, visserligen vet assistenten mycket som anordnaren inte vet men det blir osmakligt. Vad är assistentens roll kan man undra, om partnern varit hemifrån ett tag vid en schism i äktenskapet, ska assistenten rapportera det då?
Kryphål i tillståndsprövningen?
Det finns redan sätt att komma förbi den tillståndsprövning som finns idag berättar Brittmarie Fagerlund, bland annat finns det företag med tillstånd som annonserar att de hjälper företag som inte fått tillstånd.
- De låter då de gamla ägarna fortsätta att driva sitt företag medan företaget med tillstånd står som arbetsgivare.
Hur gör ni här?
- Det kommer vi inte åt. Likadant är det med företag som inte fått tillstånd och som istället uppmanar sina kunder att bli egna arbetsgivare och sedan fortsätter som konsulter till de egna arbetsgivarna, det kommer vi inte heller åt. Det är lite märkligt om flera personer med omfattande intellektuella funktionshinder plötsligt blir egna arbetsgivare, förstår de vad det innebär?
Det behöver väl inte skötas på ett felaktigt sätt, en person med intellektuellt funktionshinder kan väl vara egen arbetsgivare med hjälp av sin gode man?
- Nej, det behöver inte vara fel, men det har kommit in ovanligt många sådana ansökningar när företag inte fått tillstånd.
Varför sådan skillnad sedan 1994?
Brittmarie Fagerlund tror att efter hand som det uppstår nya sätt att komma runt tillståndsprövningen kommer det att leda till nya utredningar och lagstiftning med nya åtgärder.
- Jag tror att det alltid kommer att vara aktuellt med nya lagändringar inom personlig assistans. Otroligt mycket har ändrats sedan 1994, jag var nyligen på ett företag som startade 1995, de sade att när de började var bara brukarna i fokus, nu är det massor av andra saker som ska göras, dokumentation, tillstånd, papperhantering osv..
Hur ser du på att synen på den assistansberättigades integritet och förmåga att ta ansvar har ändrats så kraftigt sedan 1994? Vad har hänt?
- Jag tror att man inte förutsåg alla grupper som kom att omfattas av reformen. De blev för mycket fokus på de som kan tala för sig och som hade sitt intellekt i behåll. Sedan kom det till fler och fler andra som inte hade samma förmåga att tala om vad de vill.
Har vinstdrivande privata företag påverkat?
- Alla vill göra en vinst, det är inget fel med vinst i sig, men vinsten bör återinvesteras i verksamheten. Det är inte bra om den delas ut till aktieägare eller liknande, men det är min personliga åsikt, säger Brittmarie Fagerlund.