Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Anordnare som satsar på kvalitet är förlorarna vid besparingar på timbeloppet”
Björn Jidéus är till till skillnad från Vårdföretagarna positiv till målet att 87 % ska gå till assistenters lönekostnader. Samtidigt beklagar han att det inte funnits mer självkritik bland anordnare och assistansberättigade mot att pengar ibland kantrat ner i enskildas fickor.
Kvaliteten hos seriösa drabbas
Ökningen av assistansersättningens timbelopp för 2014 blev 1,8 %, vilket är den lägsta ökningen någonsin. I en tidigare intervju på Assistanskoll säger Socialdepartementet att detta beror på en besparing på 248 miljoner budgetåret 2014. Orsaken är att Försäkringskassan visat att enbart 82 % av timbeloppet används till assistenternas lönekostnader istället för de 87 % som rekommenderas i Försäkringskassans allmänna råd. Enligt Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO, med ca 500 assistansanordnare och egna arbetsgivare som medlemmar, täcker en uppräkning på 1,8 % knappt löneökningarna.
– Alla utgifter utom löneökningarna kommer att stå still. Om detta fortsätter i flera år som regeringen säger blir det mycket mindre utrymme för tex utbildning vilket är en paradox eftersom Socialstyrelsen just nu arbetar med utbildningskrav för assistenter.
Kan inte vissa ta av sin vinst?
– Ja så är det ju, det ser man på boksluten från vissa bolag. Men de anordnare som satsar på kvalitet har ofta ingen vinst att ta från. De satsar redan allt på höga assistentlöner, utbildning och assistansomkostnader som gör att brukaren kan leva som andra i samhället.
Kan kollektivavtalen behöva omförhandlas nu?
– Det är inte det första vi går ut med, nu har vi ett treårigt avtal som vi siktar på att följa. Sedan kan ett enskilt företag ha lagt sig på en nivå man inte klarar av, och behöva hjälp med lokala omförhandlingar.
Besparing på osäkra uppgifter
Försäkringskassans beräkning av hur stor del av timbeloppet som används till assistenters lönekostnader ligger till grund för regeringens agerande. I en intervju på Assistanskoll säger dock Försäkringskassan att deras beräkning är osäker och att de egentligen inte vet var lönerna ligger i verkligheten.
– Det är som Sundberg säger men regeringen utgår trots detta från deras modell. Vi får avvakta vad Agneta Rönn kommer fram till i utredningen om schablonbeloppet. Där kommer det antagligen mer sanna siffror om var lönerna ligger, säger Björn Jidéus.
Positiv till att 87 % går till assistenters lönekostnader
Att uppåt 87 % ska gå till assistenternas lönekostnader är bra säger Björn Jidéus.
– Det bör dock finnas en variation mellan 85 – 90 % eftersom förhållanden kan ändras, tex om många assistenter plötsligt nyanställs.
Var ligger nivån hos KFO:s medlemmar?
– Vi har legat runt 87 – 90 %, men jag tror många blivit mer försiktiga med pengarna de senaste åren, eftersom det funnits rykten om att regeringen ska dra ner på ersättningen, vilket ju händer nu. Idag tror jag våra medlemmar ligger runt 85 %.
Enligt Vårdföretagarnas Ordförande Fredric Käll använder deras medlemmar ca 80 % av assiststansersättningen till lönekostnader för assistenterna och 9 % till lönekostnader för administrativ personal. Drygt 4 % går till vinst. Assistanskoll frågar Björn Jidéus hur han ser på det.
– Ja då blir inte så mycket över till annat i assistansen som utbildning, assistansomkostnader och administration.
Politikerna hör fusk och höga vinster
Besparingen på timbeloppet anser Björn Jidéus beror på att politikerna påverkats av ett antal offentliga utredningar, dels Susanne Billums utredning om fusk och felaktigheter med assistansersättning, dels ISF: s utredning av timbeloppet.
– Politikerna hör bara fusk, felanvändande och för höga vinster. I ISF:s utredning hävdade Tomas Agdalen att alla anordnare får 54 kr för mycket i timmen, det är en matematisk konstruktion som inte är sann men som tyvärr satt sig i huvudet på politikerna.
Assistansen kostar ca 26 miljarder totalt, vilket enligt Björn Jidéus motsvarar ca 1,3 miljoner per assistansberättigad.
– Det är mycket pengar men inte jättemycket per person. Det är trots allt 20 000 personer som får detta. Samhället måste i vilket fall som helst se till att de människorna får stöd. I assistans används pengarna på ett effektivt sätt för individen och ger en frihet som inget annat stöd kan ge.
Hoppas på ett förutsägbart system
Samtidigt kan den utredning av assistansersättningens timbelopp som ska bli klar i februari 2014 leda till en helt ny konstruktion av assistansersättningen. Björn Jidéus säger att det viktigaste är att det blir ett förutsägbart system.
– Våra medlemmar måste kunna veta vad man har att röra sig med, helst på många års sikt. Då kan man planera sin verksamhet och se vad man har råd med.
Innan systemet med en timschablon infördes 1997 lämnade den assistansberättigade in en kostnadsdeklaration berättar Björn Jidéus.
– Sedan tittade en handläggare på kassan på kostnaderna och sade ja eller nej. Det höll ju inte, eftersom det blev ord mot ord i brist på generella regler. Schablonen som funnits sedan 1997 har å andra sidan lett till att vissa är överkompenserade och andra underkompenserade.
Vilka förhoppningar har du på Agneta Rönn?
– Jag hoppas på ett vettigt förslag som inte slår sönder för mycket, och som kan tillfredsställa både användarna, anordnarna och skattebetalarna.
Borde funnits mer självkritik
Assistansberättigade och anordnare borde ha varit mer självkritiska enligt Björn Jidéus som anser att dagens utveckling delvis beror på att alltför mycket av assistansen har kantrat ner i enskilda personers fickor.
– Det har tex förekommit att anhöriga jobbar 300 timmar per månad, vilket är mer som ett bidrag till familjen än personlig assistans.
Björn Jidéus vill se mer diskussioner internt hos brukarorganisationerna om hur assistansberättigade använder assistansersättningen.
– Det borde finnas självkritik mot hur vissa brukare använt pengarna och uppgett felaktiga behov. Istället finns en attityd att man har alla rättigheter men inget ansvar. Tränger man in en reform i hörnet med de argumenten kantrar det till slut.
Hur ser du på det som framkom i Kaliber i P1 om att vissa företag ger pengar eller gåvor till den som blir kund eller värvar en kund.?
– Jag tycker inte att man ska köpa avtal. Ett av de största företagen startade genom att värva kunder som fick ett antal tusen i fickan varje månad. De här generna finns kanske kvar i delar av branschen.
Men man får ju ta av skattad vinst?
– Det kanske inte är lämpligt bara för att det är tillåtet, säger Björn Jidéus.