Centerpartiet, Per Lodenius –”Vi vill se en blocköverskridande uppgörelse om personlig assistans”
Den som har en oförändrad funktionsnedsättning ska inte behöva göra en omfattande tvåårsomprövning enligt Per Lodenius. Om förändrad rättspraxis ska tillåtas påverka omprövningen är dock en annan fråga säger han. Han vill inte säga att § 9a i LSS om grundläggande behov ska ändras utan menar att den frågan nu ligger på regeringens bord.
Centerpartiet motionerade under hösten 2015 om att förenkla tvåårsomprövningarna för personer med oförändrad funktionsnedsättning och att personer med kommunalt beviljad assistans ska ges större möjligheter till självbestämmande. Per Lodenius, ledamot i kulturutskottet är en av de som skrivit under motionen.
Tvåårsomprövningarna
Den som inte har en förändrad funktionsnedsättning ska inte behöva göra en stor tvåårsomprövning utan istället någon sorts schablonbedömning, säger Per Lodenius.
– Då kanske det bara ska vara en kort kontakt där man konstaterar att inget ändrats .
Hur ska detta fungera när rättspraxis förändras tex i domen om grundläggande behov 2009 och domen om det femte grundläggande behovet från i somras?
– Man måste hela tiden utgå från individen och värna LSS grundtankar om att kunna leva ett liv som andra i samhället. Samtidigt har vi sett en stor kostnadsökning i LSS som måste följas upp.
Är du kritisk till att man blir av med sin assistansersättning pga ny rättspraxis trots att funktionsnedsättningen inte förändrats?
– Jag kan inte yttra mig om detta från fall till fall, jag har inte sett alla omprövningar. Jag har sett att de görs vartannat år trots att behoven inte förändrats, det vill vi ändra.
Men fyller inte tvåårsomprövningarna idag delvis funktionen att ändra assistansbeslut vid ny rättspraxis?
– Vi vill att man inte ska gå igenom en stor omprövning när behoven inte ändrats.
Ska då första beslutet gälla om inte funktionsnedsättningen ändrats?
– Har man grundläggande behov får man utgå från att bedömningen är så rättssäker att du får rätt behov tillgodosett. Då ska det inte behöva omprövas två år senare.
Så vid en förenklad tvåårsomprövning ska man inte behöva förlora sin assistansersättning när det införs ny rättspraxis?
– För mig är detta två olika frågor. Men vi måste kunna lita på att bedömningen som gjorts ska kunna hålla över tid och då ska inte heller någon ändring behöva ske.
Men de går ju ihop…
– Ja det går ihop, men rättspraxis ligger utanför individnivån, även om det drabbar individen.
Öka valfrihet för de med kommunalt beviljad assistans
Per Lodenius vill också att personer som idag får sin assistans beviljad av kommunen ska ges samma möjligheter att bestämma över sin assistans som de som har assistansersättning.
– Om du hamnar under 20 timmar grundläggande behov på Försäkringskassan får kommunen ansvaret. Ersättningen kanske då ligger på en nivå så att du bara kan välja kommunen som utförare. Här vill vi att man ska ha samma valfrihet och vill därför se en översyn.
Borde Försäkringskassans schablonbelopp gälla även i kommunalt beviljad assistans?
– Jag vill inte gå in på exakt vad beloppet ska vara, men detta behöver ses över.
Vill Centerpartiet att assistansen ska förstaligas?
– Vi har inte satt ner foten om detta. Vi vill se vad som är bäst för individen och värna LSS grundtankar.
Personlig kontakt på kassan
En tredje fråga i motionen är att det ska införas en personlig kontakt på Försäkringskassan. Det ska förenkla för individen, säger Per Lodenius.
– Du ska ha en handläggare och en väg in i systemet för alla dina ärenden på Försäkringskassan. Jag har jobbat inom särskolan och vet hur mycket jag fick hjälpa eleverna med olika myndighetskontakter. Det viktigt att handläggaren känner personen, det underlättar även vid tvåårsomprövningen.
Bedömningarna av grundläggande behov
Sedan Regeringsrättsdomen 5321-07 från 2009 räknas bara integritetskänsliga delar av grundläggande behov som grund för att få assistansersättning. Det har varit mycket debatt om politikerna via lagstiftning ska göra något åt detta, tex att omdefiniera grundläggande behov i § 9a i LSS. Liberalerna och Vänsterpartiet kräver detta.
Vill Centerpartiet ändra § 9a i LSS?
– Jag vill inte kommentera domstolsutslaget, detta behöver regeringen förhålla sig till, för oss handlar det om att värna LSS grundtankar, individen och individens valfrihet. Det har samtidigt varit en stor ökning av kostnaderna och då det är viktig att assistansen hamnar där behoven finns.
Ni driver alltså inte frågan att ändra § 9a?
– Det ligger på regeringens bord, vi värnar om LSS grundtankar, som finns tydligt i den paragrafen. Detta handlar mer om hur man tolkar den.
I somras kom en ny dom i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet ska beviljas enbart vid psykiska funktionsnedsättningar.
Hur ser du på att Försäkringskassan säger att detta kommer att leda till att fler förlorar sin assistansersättning?
– Det har vi inte sett än, vi vet inte vad domarna innebär. Vi ska självklart följa detta och om det behövs ställa regeringen till svars för hur de hanterar detta.
Är det kanske bra att kostnaderna dämpas av de här domarna, är det kanske en positiv utveckling?
– Det kan man inte säga, det som är viktigt är att det är ett rättssäkert system. Jag vet inte om personer fått mer assistans än vad grundtanken och behovet är.
Men domen från 2009 har väl lett till att vissa förlorat sin assistansersättning? Bör man agera eller är det bra att kommunerna tar över de personerna?
– Det ska inte vara så stor skillnad för den som hamnar hos kommunen. Därför driver vi frågan om större valfrihet i kommunerna.
Vill inte stoppa efterskottsbetalning
Att regeringen beslutade att schablonbeloppet ska höjas med bara 1,4 % varje år innebär att detta nu är regeringens ansvar enligt Per Lodenius.
– Vi vill inte att detta ska påverka enskilda och kommer att följa detta. Vi har inte lagt något annat förslag men kommer att lyfta frågan om vi ser att det slår fel.
Regeringen motiverar detta med att de vill få kontroll på kostnaderna…
– Man kan fundera om det är rätt infallsvinkel men det har varit en stark kostnadsutveckling i assistansen. Frågan är om den motsvarar behoven, det får man titta på. Nu får regeringen ta ansvar för detta.
Hur ser du på att Försäkringskassan vill införa efterskottsbetalning av assistansersättning 1 okt 2016?
– Detta handlar om att säkerställa en bättre kontroll och rättssäker hantering av de pengar som staten betalar ut. Det vanliga är att man får ersättning i efterhand.
Du är alltså positiv till detta?
– Jag är varken positiv eller negativ. Förändringen får inte innebära att personer med assistansbehov hamnar i kläm.
Branschen säger att de får problem av att så mycket sker samtidigt…
– Det får regeringen svara på, individens behov av assistans får inte hamna i kläm.
När ska man ingripa om det blir stora problem?
– Vi följer detta som oppositionsparti och kommer eventuellt att ge motförslag.
Liberalerna vill inte att efterskottsbetalning ska genomföras…
– De har gjort den bedömningen, vi har bedömt att regeringen redan genomfört detta, nu är vårt uppdrag att följa och se hur detta påverkar.
Behöver se vad kostnadsökningen beror på
Per Lodenius är mycket kritisk till att finansminister Magdalena Anderssons sagt att det kan behöva sparas på assistansersättningen för att bekosta flyktingmottagandet.
– Det finns inte på vår karta att ställa grupper med stora behov mot varandra så här.
Hur tycker du att regeringen agerar när det gäller personlig assistans?
– Regeringen har väl inte varit jättestark i att agera. De har agerat mycket i panik utan någon verklig riktning.
Talar man för mycket om kostnader i personlig assistans?
– Det kan jag tycka, det viktiga är innehållet och behovet. Samtidigt är politiken mycket budget och pengar.
Alliansregeringen började ju agera mot de ökande kostnaderna…
– Det beror på den snabba kostnadsökningen i personlig assistans. Man behöver se vad den beror på, om den är berättigad. Vi en begränsad statskassa.
Finns det ett tak för kostnaderna?
LSS är en rättighetslagstiftning där det inte ska finnas ett tak. Maj Karlsson i Vänsterpartiet gjorde här en liknelse med flyktingpolitiken, där man länge sade att det inte finns en gräns för hur många Sverige kan ta emot enligt asylrätten. Plötsligt sätter regeringen en gräns och hon menar att samma sak sker i personlig assistans.
Finns det inte i praktiken ett tak när kostnaderna stiger för mycket?
– Det handlar om rättssäkerhet, att resurserna går dit de ska. Det finns alltid personer som utnyttjar systemet, då måste vi ha ett rättssäkert system för de som har behovet.
Men om behoven stiger…
– Då måste kostnaderna stiga, men man måste samtidigt undersöka varför behoven stiger. Har något förändrats i samhället eller på arbetsmarknaden?
Niklas Altermark, statsvetare säger att kostnadsbesparingar idag döljs bakom politisk retorik om rättssäkerhet och likabehandling…
– Visst handlar politik mycket om retorik, men om vi ska kunna värna LSS kräver det legitimitet för reformen. Det efterfrågas rättssäkerhet och då hamnar vi i det här läget.
Hur mycket har fuskdebatten påverkat detta?
– Jag har försökt se bortom den. För oss är det viktiga att resurserna hamnar där de ska hamna. De som har stora behov drabbas hårdast av fusket eftersom pengar bokstavligt försvinner och att det införs kontroll och restriktioner.
Kan fuskdebatten användas av olika intressen för att genomföra saker?
– Det kan den säkert göra. Här är det centralt att assistansen ses som ett rättssäkert system som allmänheten har förtroende för.
Vad händer om allmänheten tappar förtroendet?
– Det skulle vara förödande, eftersom det är en så viktig reform som gör det möjligt för alla att vara med i samhället.
Frågan är var gränserna ska dras
I ISF:s senaste rapport Assistansersättningen föreslås det definiering av begrepp som goda levnadsvillkor och att de behov som assistans kan beviljas för ska standardiseras. Per Lodenius säger att detta nu ligger på regeringens bord och vill avvakta med förslag. Men han säger att man kanske inte ska definiera alltför långt.
– Det kan påverka individens valfrihet, men jag vill avvakta regeringen.
Sveriges kommuner och landsting sade i en intervju att de vill se tydliga gränser för vad assistans innebär, tex vill att man inte ska ha assistans för att ha husdjur eller sköta en trädgård…
– Det vill de ju ha för att det ska bli lättare för de att arbeta. Man jag kan inte sitta i riksdagshuset och säga vad Kalle i Arvidsjaur eller Lisa i Helsingborg har för behov.
Det borde vara flexibelt alltså?
– Ja vi måste se på individens behov av att leva så normalt som möjligt.
Men vissa gränser behövs?
– Det finns alltid gränser, frågan är var de ska dras.
Vill inte ta ställning till ISFs förslag till behovsbedömning
ISF föreslog också att funktionsförmågan skulle kunna avgöra antalet assistanstimmar som beviljas.
Hur ser du på en så pass medicinsk bedömning?
– Jag har inte tagit ställning till detta, detta måste ses på ett professionellt sätt. Det låter tjatigt men vi måste då utgå från individens behov.
Individens behov kan väl betyda olika saker för olika personer…
– Ja, men vi har inte tagit ställning till ISFs förslag ännu, säger Per Lodenius.
Vill se blocköverskridande överenskommelse
Per Lodenius vill att den kommande LSS–utredningen ska leda till en blocköverskridande överenskommelse.
– Vi ser fördelar om man kan komma överens brett, så att det kan hålla över tid. Men nu är det regeringen som har beslutet över detta.
Vill du se en överenskommelse mellan allianspartierna och regeringen?
– Det är alltid bra med breda överenskommelser.
Vad borde fokuset i utredningen vara på, att hantera kostnader?
– Det är regeringen som får säga vad de vill, vi vill värna individens rättigheter och valfrihet.
Brukarrörelsen har uttryckt rädsla för att de inte ska få vara med och påverka…
– Självklart ska de som berörs vara med och påverka, för mig är kontakten med organisationerna viktig, säger Per Lodenius.