Maj Karlsson, Vänsterpartiet – ”Jakten på kostnader i personlig assistans har helt tagit över”
Det finns en likhet mellan besparingar i personlig assistans och det som nu sker i flyktingpolitiken, säger Maj Karlsson, V-ledamot i Socialutskottet. När kostnaderna går över en viss gräns, slutar man tala om rättighetslagstiftning och istället genomförs kostnadsdämpande åtgärder.
Återställda assistansbedömningar viktigaste frågan
I riksdagsmotionen 2015/16:752 Personlig assistans kräver Vänsterpartiet bland annat att § 9a i LSS ändras så att bedömningarna av personlig assistans kan återställas till hur de var före 2008. Det är den viktigaste frågan i personlig assistans idag enligt Maj Karlsson, partiets talesperson i funktionshinderfrågor.
– Vi behöver gå tillbaka till grundintentionen i LSS så att hela det grundläggande behovet åter blir grund för att få assistansersättning.
Ser du någon möjlighet att det kan hända något här?
– Det ingår i min roll att tro det. Regeringen har sagt att de ska se över detta i den kommande LSS-utredningen. Där vill jag att man ställer sig frågan HUR man kan ändra i §9a, inte OM man ska göra det.
Just nu verkar regeringen dock vara mest upptagen av kostnadsutvecklingen konstaterar Maj Karlsson.
– Här har Vänsterpartiet en viktig roll att trycka på så att inte kostnadsfrågan blir det styrande i utredningen, säger Maj Karlsson som ser flera tecken på att regeringen främst prioriterar att minska kostnaderna för personlig assistans.
– Under interpellationsdebatten med Bengt Eliasson igår talade Åsa Regnér mest om kostnader. Visst är det mycket pengar, men i ett välfärdssamhälle ska det inte vara styrande. Detta handlar om mänskliga rättigheter.
Hur ser du på att Finansminister Magdalena Andersson sagt att det kan behöva sparas på assistansersättningen för att bekosta flyktingmottagandet?
– Jag tycker det är skrämmande, jag är oroad över en socialdemokrati som uttrycker sig så. De borde stå för solidaritet och rättvisa och att alla människor ska kunna delta. Att de ställer två utsatta grupper mot varandra gör mig jättearg. De borde istället ta från de som har stora resurser, genom att höja skatter, agera mot skatteflykt eller sänka ränteavdrag.
Parallell till flyktingpolitiken
Maj Karlsson ser en parallell till det som nu sker i flyktingpolitiken. Hon konstaterar att när kostnaderna går över en viss gräns slutar man tala om rättighetslagstiftning och börjar istället diskutera åtgärder mot kostnader.
– Problemet är att vi inte utreder alla andra möjligheter, vi väljer att hellre slå mot funktionsnedsatta eller flyktingar istället för att gå dit där resurserna finns. Över/medelklass har fått stora skattesänkningar på tex arbete och RUT-avdrag, där finns det pengar.
Hur är det möjligt att fram till en viss punkt säga att det inte finns något tak för kostnaderna och sedan finns det plötsligt ett tak? Är det inte förljuget?
– Jo det är det.
Är det så det fungerar i politiken?
– Inte för oss, vi vill utmana de rika i samhället. Men det är lättare att skära på flyktingar och funktionsnedsatta. Jag hittar ingen annan förklaring än att man inte vågar utmana de som har mest resurser.
Tryck att spara pengar ger fler och fler domar
I somras kom en ny dom i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet ska beviljas enbart vid psykiska funktionsnedsättningar. Försäkringskassan säger att detta kommer att leda till att fler förlorar sin assistansersättning. Maj Karlsson är mycket oroad av att det hela tiden kommer nya domar.
– Det är svårt att se att det inte har med ett kostnadsdämpande tänkande att göra. Politiken har en avgörande roll att stoppa detta och jag förutsätter att allt detta tas upp i den kommande LSS-utredningen.
Det var det allmänna ombudet för socialförsäkringen som drev ärendet med domen om det femte grundläggande behovet. Ombudet väljs av regeringen och har syftet att skapa rättspraxis.
Hur ser du på det?
– Det kan man fundera mycket på. Det är oroväckande, eftersom detta sker samtidigt som regeringen talar om att kostnaderna måste ner.
Både Bengt Eliasson i Folkpartiet och Wenche Willumsen i DHR antyder att en vilja att spara pengar på något sätt ligger bakom den här domen…
– Det är klart att det finns det.
Finns det politiska signaler som påverkar myndigheter och domstolar?
– Ja det tror jag, jag tycker vi ser det. Hos den förra regeringen var det mycket mer smygande, det kom sakta och diffust. De gjorde förändringar samtidigt som de sade att de värnar mänskliga rättigheter. Den nuvarande regeringen säger däremot rakt ut att de måste spara pengar. Fördelen om man ska vara krass, är att det då går att reagera och kräva ansvar. Men grundproblemet är samma, att man skär ner på mänskliga rättigheter.
Var med och förhandlade fram 1,4 % i schablonhöjning
I den senaste budgeten beslutade regeringen att schablonbeloppet kommer att höjas med 1,4 % varje år, vilket sedan skrevs in i förordningen om assistansersättning. I en intervju på assistanskoll motiverar regeringen detta med att de måste få kontroll på kostnadsutvecklingen. Maj Karlsson säger att Vänsterpartiet var med och förhandlade om den summan.
– Vi ville att den här nivån skulle ha legat högre. Hade vi inte varit med i förhandlingarna hade den troligen varit ännu lägre. Nu vill vi att ersättningssystemet ska ses över, eftersom det slår olika för olika sorters anordnare. Vi vill även att man inte ska kunna plocka ut alltför stora vinster.
Kritisk till efterskottsbetalning
Maj Karlsson är kritisk till att Försäkringskassan vill införa efterskottsbetalning av assistansersättning 1 okt 2016.
– Det är mycket oroande, det riskerar att slå mot de mindre anordnarna. Det behöver finnas en flexibilitet så att de assistansberättigade ska kunna leva som andra. Efterskottsbetalning riskerar att slå mot flexibiliteten och självbestämmandet.
Anordnare varnar för att de kommer att tvingas lägga ner...
– Ja det blir de små isåfall, de stora kommer att klara detta. Orsaken att detta införs är inte människor ska kunna leva som andra med självbestämmande. När jag hörde debatten mellan Bengt Eliasson och Åsa Regnér är det tydligt att regeringen ser detta som en byråkratisk förordningsfråga.
Vill ni stoppa efterskottsbetalning?
– Jag kan tänka mig det, även om jag inte vet exakt nu var frågan kan drivas.
Standardisera behov går emot helhetstänkande
I ISF:s senaste rapport Assistansersättningen föreslås det att begrepp som goda levnadsvillkor ska definieras och att behov som assistans kan beviljas för ska standardiseras. Maj Karlsson reagerar starkt på detta.
– Att skapa en standardiserad modell för något som är så varierande mellan människor kanske är rättssäkert men det tar bort helhetstänkandet kring vad en människa behöver.
Maj Karlsson reagerar också på ISF är så fokuserade på kostnadsdämpande åtgärder, det är fel sätt att tänka menar hon.
– Det är en stor skillnad om du har att göra med Försäkringskassan en kort tid med tex föräldrapenning. När du har assistansersättning, handlar det om att hela ditt liv. ISF talar hela tiden om rättssäkerhet och det kanske finns saker att förbättra men då måste man ha rätt glasögon på sig, individens bästa måste vara i fokus.
ISF har tappat helhetstänkandet
ISF föreslår även att funktionsförmågan ska avgöra antalet assistanstimmar och att man får fler timmar ju lägre funktionsförmågan är. Detta skulle enligt ISF kunna ge ett standardiserat lägre antal beviljade timmar mot idag. Om man då vill ha fler timmar ska det göras en mer ingående bedömning. Maj Karlsson reagerar starkt.
– I en sådan bedömning ska man veta allt om sitt liv innan man får assistans. Jag minns här en kvinna som sade till mig att innan hon fick assistans och bodde på institution visste hon inte vad hon skulle kunna göra eller inte göra med assistans.
Maj Karlsson menar att synen på assistans har gått från att man ska kunna göra det man vill i livet till att alla aktiviteter ska vara beskrivna och beviljade i bedömningen.
– Det har det gått från ett livsperspektiv mot ett vårdande perspektiv. Man har gått ifrån den ursprungliga iden med assistans.
Niklas Altermark, statsvetare, säger att kostnadsbesparingar idag döljs bakom politisk retorik om rättssäkerhet och likabehandling…
– Det håller jag med om, det görs mer öppet nu. Sedan ligger fuskfrågan bakom också. Det är egentligen en polisiär fråga men den görs till en politisk fråga.
Används fusket på samma sätt som rättssäkerhet och likabehandling för att legitima besparingar?
– Ja det tycker jag.
Tror du att man medvetet talar om rättssäkerhet och likabehandling när man egentligen är ute efter att spara pengar?
– Jag ska vara snäll och säga att jag inte vill tänka att det är så cyniskt.
Vill fortfarande stoppa vinstuttag
Maj Karlsson säger att Vänsterpartiet fortfarande vill stoppa vinstuttagen inom personlig assistans.
– Vi är inte klara med formerna, det utreds just nu av Ilmar Reepalu, men jag anser pengarna ska användas i verksamheten.
Kommer inte valfriheten att minska om många lägger ner sin verksamhet, precis som det kan bli med efterskottsbetalning?
– Vi vill att skattepengar ska gå till vad de är avsedda för. Men detta är en speciell bransch och självbestämmandet för de assistansberättigade är centralt. Därför har vi inte sagt exakt hur det ska se ut. Assistansanvändarnas behov ska stå i centrum och vi vill ha en nära dialog med brukarorganisationerna.
En majoritet har valt privata och är nöjda, finns det inte en risk att mycket slås sönder?
– Ja, risken finns, därför ska detta utredas noga, vår ambition är att kvaliteten ska bli bättre.
Får vinstintresset vara kvar om det visar sig att kvaliteten skulle bli sämre?
– Jag vet inte vad landar i, alla kan inte bli nöjda vid stora omställningar men det är inte försvarbart att assistans skulle ges ett undantag så att man kan plocka ut pengar där, säger Maj Karlsson.