annonser
annons JAG
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Humana Personlig assistans
annons STIL
annons Backup
annons Assistansförmedling
annons Nordica Assistans
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Socialdepartementet, Guy Lööv – ”Vi måste få kontroll på kostnadsutvecklingen”

Guy Lööv
Guy Lööv Foto: Saga Berlin

Den fasta ökningen på 1,4 % per år av schablonbeloppet har införts för att få kontroll på kostnadsutvecklingen säger Guy Lööv på Socialdepartementet. Den står fast oberoende av avtalsrörelsen och gäller tills ett nytt ersättningssystem för assistansersättning införs.

Varför just 1,4 %

Artiklar med samma tema: (55)

TEMA - Schablonbeloppet

Intervjuer om assistansersättningens schablonbelopp, hur det är konstruerat, om eventuella förändringar och besparingar.

Av regeringens budget framgick det nyligen att assistansersättningens schablonbelopp höjs med 4 kr till 288 kr för 2016. Regeringen skriver samtidigt in i 5 § i Förordningen om assistansersättning att schablonbeloppet nu ska räknas upp med 1,4 % varje år. Guy Lööv är sakkunnig hos Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Hur har regeringen kommit fram till att schablonbeloppet ska räknas upp med just 1,4 %?
– Utgångspunkten har varit SCB:s redovisning av genomsnittliga månadslöner för vårdbiträden och personliga assistenter. Nivån har valts för att få en stabil och förutsägbar förändring de kommande åren. Nu kan vi lättare se hur kostnadsutvecklingen blir.
Hur kan ni beräkna att det ska vara 1,4 % varje år?
– Om regeringen ska få kontroll på kostnadsutvecklingen och utgå från en rimlig nivå så blir summan 1,4 %. Det bygger även på tidigare beräkningar, både av oss och den förra regeringen, om vad som är en rimlig nivå.
Varför är Försäkringskassan bortkopplad från att ge förslag till timbelopp?
– Regeringen vill ha en bättre förutsägbarhet när vi budgeterar medel till assistansersättningen.

Hur länge ska nivån gälla?

Guy Lööv säger att 1,4 % ska gälla tills ett nytt ersättningssystem finns på plats.
– Frågan ska utredas i den kommande utredningen om LSS och personlig assistans, då ska vi hitta ett ersättningssystem som inte bygger på den här typen av schablon.
Hur lång tid handlar det om, kommer 1,4 % att gälla till nästa val 2018?
– Jag törs inte säga någon tidpunkt, det beror på när ett ersättningssystem kommer, det ska utredas i den kommande utredningen.
När börjar den nya utredningen om LSS?
– Det är oklart, vi jobbar med direktiven. Det kan bli efter årsskiftet, men det kan även bli tidigare eller senare, vi har som mål att den ska vara avslutad innan valet 2018.
Vilken sorts utredning blir det, en parlamentarisk?
Det kan jag inte säga ännu. Det formella beslutet om att utredningen ska starta inte är taget ännu.

Tar ingen hänsyn till avtalsrörelsen

Höjningen på 1,4 % kommer inte att ändras beroende på vad som händer i tex avtalsrörelsen säger Guy Lööv.
– Jag har svårt att se att detta skulle ändras tills vi har ett nytt förslag om ersättningssystem.
Kan man tala om fri lönebildning med en fast uppräkning på 1,4 % av schablonbeloppet?
– Ja det kan man, man har fortfarande möjlighet att förhandla om lönerna, och fördela medel mellan assistenter. I andra sammanhang där staten betalar ut pengar, tex till myndigheter och organisationer, bygger det också på ett bestämt belopp. När det ges ett anslag sätter det naturligtvis gränser. Då får parterna fördela resurserna på bästa möjliga sätt.
Så de får anpassa efter den här nivån?
– Ja så blir det, det ger begränsningar på hur stora löneökningarna kan bli. Vi kan inte betala ut pengar efter förväntade löneökningar utan måste bestämma en nivå som vi bedömer att det är möjligt att finansiera verksamheten på.

Förnekar att man vill förändra branschen

Bland annat Arbetsgivarföreningen KFO har sagt att detta kommer att slå hårt mot mångfalden av assistansanordnare, och att, särskilt de mindre anordnarna, riskerar att tvingas avveckla sin verksamhet. Guy Lööv svarar.
– Vi har inte granskat det så att vi kan bedöma om det stämmer. Men det vore naturligtvis olyckligt om små arbetsgivare försvinner. Jag vill återigen säga att det här är ingen permanent lösning. Vi vill ha ett ersättningssystem som gynnar seriösa utförare och som hindrar missbruk och för höga vinster.
Finns det en tanke hos regeringen att minska antalet assistansanordnare eller att förändra branschen så att bara större företag och kommuner finns kvar?
– Absolut inte, detta handlar om att få bukt med kostnadsutvecklingen utan att samtidigt behöva skära i assistansen.
Vill regeringen att efterskottsbetalning av assistansersättning ska införas?
– Vi har gett i uppdrag till Försäkringskassan att se över det. Lagstiftningen säger att det ska vara efterskottsbetalning, sedan kan det utformas på olika sätt. Vi får se vad Försäkringskassan lämnar för förslag, det ligger på dem att utforma det.
Assistansanordnare och brukarrörelsen larmar att de kanske inte klarar den här låga uppräkningen, tillsammans med efterskottsbetalning…
– Vi kommer att följa det, hittills har detta bara varit farhågor om vad som kan hända, vi har inte sett något av det ännu. Men det är ett svårt vägval att göra, en regering har flera hänsyn att ta.

Måste utreda kostnadsutvecklingen

Guy Lööv vill inte säga att det har getts för mycket pengar till personlig assistans.
– Nej, regeringen oroar sig för kostnadsutvecklingen, inte att det betalats ut för mycket. Därför vill vi utreda vad som orsakar kostnadsutvecklingen, om det tex finns förhållanden som gör att kostnaderna drivs upp mer än nödvändigt och att pengar går till vinster i företagen istället för till brukarna.
Kan det vara fel på rättighetslagstiftningen, är målen där satta för högt?
– Det törs jag inte svara på, det behöver inte alls vara så. Det kan finnas många andra skäl. Assistansen måste få kosta om det blir fler personer som behöver assistans. Men det finns skäl att se över detta eftersom det finns en risk att ett inbyggt incitament i systemet gör att för många timmar beviljas.
Är det något du vill tillägga?
– För regeringen är assistansen en oerhört viktig sak, och vi har inga som helst önskemål och ambitioner att skära ner på den. Vår minister har sagt att vi måste se över utvecklingen nu, annars finns risken att det senare kommer en desperat besparingsåtgärd, det vill i undvika, säger Guy Lööv.

Guy Lööv intervjuades av Kenneth Westberg 2015-09-30

Skicka sidan till: