Arbetsgivarföreningen KFO, Hanna Kauppi – ”Vi går mot ett kritiskt läge för mindre assistansanordnare”
För små assistansföretag och kooperativ riskerar den närmaste tiden bli en process mot avveckling eller försäljning. Det säger Hanna Kauppi efter regeringens besked att schablonbeloppet ska räknas upp med 1,4 % varje år oavsett.
I regeringens budget del 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg (sid 188) framgår det att assistansersättningens schablonbelopp räknas upp med 1,4 % eller 4 kr till 288 kr/timme för 2016. Det sägs också att schablonbeloppet ska räknas upp 1,4 % varje år tills det finns ett helt nytt ersättningssystem införs, vilket inte lär ske före riksdagsvalet 2018. Nivån på 1,4 % skrivs även in i 5 § i Förordningen om assistansersättning från 1 januari 2016. Försäkringskassans uppgift att lämna förslag upphör. Det är upprörande säger Hanna Kauppi på Arbetsgivarföreningen KFO som representerar ca 500 assistansanordnare och egna arbetsgivare.
– Att justeringen återigen skulle vara låg var förväntat, men det här är förödande. Det är upprörande att politikerna väljer att inte ta någon hänsyn till de konsekvenser som arbetsgivar-, bransch- och brukarorganisationer beskrivit på flera olika sätt.
Hur ser du på att schablonjusteringen blir låst till 1,4 % varje år?
– Det är märkligt eftersom ersättningsjusteringar bör beläggas med någon form av underlag för kostnadsutveckling och rimligen följa andra index. Då kostnaden för personlig assistans idag till 90% utgörs av löner, är det alldeles världsfrånvänt att inte på något sätt iaktta exempelvis den kollektivavtalade lönekostnadsutvecklingen för personliga assistenter. Jag tycker att regeringen bör motivera både beräkningsprincipen och sitt ställningstagande.
Vissa lönekostnader förbises
Liksom den förra borgerliga regeringen hävdar regeringen att schablonbeloppet är för högt beräknat i förhållande till arbetskostnader för personliga assistenter och övriga omkostnader för assistansen. Slutsatsen dras på vag grund med bristande förankring i faktiska omständigheter, säger Hanna Kauppi.
– Bland annat förbiser man att lönekostnaden för personliga assistenter inte bara styrs av en genomsnittlig timlön, utan också av så kallade icke-debiterbara lönekostnader som till exempel utbildningslön.
En av flera förändringar
Att schablonbeloppet räknas upp med 1,4 % är bara en av flera förändringar som påverkar assistansersättningen just nu säger Hanna Kauppi. Regeringen tar även bort ungdomsrabatten i arbetsgivaravgiften och Försäkringskassan vill på sikt införa efterskottsbetalning av assistansersättning.
– Efterskottsbetalning handlar inte om småbelopp utan om hela lönesumman för de personliga assistenterna i en verksamhet för en till två månader, beroende på anställningsavtal. Särskilt drabbade blir verksamheter som inte har eller kan inhämta medel på annat sätt. Att banklån skulle beviljas till mindre anordnare är högst osannolikt.
Process mot avveckling
För små kooperativ och företag kan den närmaste tiden komma att handla om en process mot avveckling eller försäljning, säger Hanna Kauppi.
– Det här är en riktig törn för assistansreformen, för valfrihet och mångfald, och för assistansberättigade vars dagliga liv står i direkt beroendeförhållande till hur assistansen utformas.
Hur påverkas de större assistansbolagen av utvecklingen?
– Alla påverkas, men större verksamheter bör ha bättre förutsättningar att hantera situationen då de i större utsträckning har rutiner för strategiskt arbete, till viss del kan luta sig mot volym och har en annan ekonomisk uthållighet - marginalen försämras men de går inte omedelbart under. Samtidigt är vi på väg mot en situation där det inte finns ekonomiskt utrymme att förverkliga verksamhetsmålen i enlighet med assistanslagstiftningen. I det läget kan inte heller större bolag existera. Det är extremt få som är beredda att helt tumma på kvalitet.
Är utvecklingen en politisk önskan?
Alla förändringar sammantaget gör att många assistansanordnare blir alltmer pressade säger Hanna Kauppi.
– Många av KFO:s medlemmar omorganiserar och drar in där det går. När ersättningen huvudsakligen går till lönekostnader för personliga assistenter återstår bara tjänstemannasidan och kvalitetshöjande arbete kring utbildning och arbetsledning. Risken att assistansberättigade inte får vad de behöver och har rätt till är stor. Regeringens envetna hållning kring ersättningen gör att vi går mot ett kritiskt läge och man kan nästan börja fundera över om det är en politisk önskan.
Hur menar du då?
– Om vi inte ska utgå från att det är ett ogenomtänkt uttryck för ren desperation över kostnadsökningar och kriminellt nyttjande av ersättningen, så börjar man fundera över om de tänker sig att det blir mer lätthanterligt om det är ett fåtal större aktörer inklusive kommunen som verkar på marknaden eller om vi helt ska tillbaka till andra lösningar och insatser än personlig assistans.
Tuff avtalsrörelse
Snart börjar avtalsförhandlingarna inom personlig assistans. De kommer att påverkas av den låga höjningen av schablonbeloppet, säger Hanna Kauppi som ser ett tuffare förhandlingsklimat som oundvikligt.
– Det kommer med säkerhet att göras försökt till förhandling om att inte justera lönerna mer än motsvarande vad schablonjusteringen lämnar utrymme för. Problemet är att det inte finns så mycket att förhandla med.
Kan en del försöka omförhandla assistenternas löner komma för att verksamheter ska kunna fortsätta?
– En del kanske försöker på lokal nivå om det är vad du menar, men det blir nog svårt.
Finns det andra metoder för att få ner kostnaderna som kan bli aktuella?
– Att endast nyanställa personer som kan gå in på lägre lön. Någon kan säkert få för sig att inte teckna kollektivavtal och på det sättet undkomma kostnader. Ett scenario är också att anordnare stänger dörren för assistansberättigade med kostnadskrävande assistans.
Vad behöver göras?
– Grundproblemet är att ersättningsnivån inte täcker kostnadsökningarna för rimliga lönejusteringar. Huvudsakligen är det ett politikeransvar att ge förutsättningar för att möjliggöra personlig assistans - med kvalitet för assistansberättigade, säger Hanna Kauppi.