Therese Karlberg, Försäkringskassan – ”Det behövs flera lag- och förordningsändringar om efterskottsbetalning ska kunna införas”
Förra året intervjuades Therese Karlberg på Assistanskoll om införande av efterskottsbetalning av assistansersättning. Då trodde hon att det skulle kunna införas under 2015. Nu säger hon att en rad problem gör att det skjuts upp. Bollen ligger nu hos politikerna efter att Försäkringskassan till regeringen beskrivit de förändringar de anser behövs.
Frågan mer komplex än man trott
Therese Karlberg, ansvarig chef inom funktionshinder berättar att Försäkringskassan under en längre tid undersökt möjligheterna att införa efterskottsbetalning av assistansersättning, så att pengarna betalas ut efter att assistansen utförts istället för som idag i förskott. Men arbetet har stött på problem.
– Initialt tänkte vi att övergången kunde ske utan någon regeländring. Under resans gång och efter att ha lusläst lagstiftningen har vi insett att det inte är praktiskt möjligt.
Socialförsäkringsbalken 51 kap (tidigare LASS) har enligt Therese Karlberg en lagparagraf både för utbetalning av assistansersättning i förskott (§ 15) och i efterskott (§ 14). Det finns sedan förordningar kopplade till respektive paragraf.
– Det betyder att många förändringar som skett i lagar och förordningar sedan LSS infördes 1994 utgått från att förskottsbetalning gäller. För att kunna ändra detta måste det göras ändringar i Förordningen för assistansersättning om tex utbetalningsdagar vid efterskottsutbetalning.
Ytterligare ett problem har dykt upp
Det har dessutom dykt upp ytterligare ett hinder att införa efterskottsbetalning säger Therese Karlberg. Problemet är att nuvarande lagstiftning inte ger stöd för att ställa återkrav till de personer som har förhöjt timbelopp om ersättningen betalas ut i efterskott och om det av någon anledning blivit för stort.
– Vi kan inte ha olika behandling av olika ärenden, därför behövs också en ändring i lagtexten om återkrav i Socialförsäkringsbalken. Annars är det inte möjligt att genomföra efterskottsbetalningar, som vi tolkar lagstiftningen.
Försäkringskassan har nu skickat en skrivelse till regeringen som beskriver behovet av lagändring.
– Senast 30 september kommer vi att ge konkreta förslag på hur de här förordnings och lagändringarna ska se ut.
Införandet längre in i framtiden
Detta göra att det eventuella införandet av efterskottsbetalning troligen skjuts ett antal år in i framtiden. Nu ligger frågan hos politikerna, säger Therese Karlberg.
– Vi har tidigare sagt att efterskottsbetalning ska införas och jag tror att det finns vissa förväntningar från politiskt håll, men nu ligger bollen hos dem. Regeringen har lovat att en utredning om assistansen ska tillsättas, de håller väl på och skissar på direktiven nu, kanske skulle det här kunna vara någonting för den utredningen.
Varför vill ni ändra detta?
Varför är det då så angeläget att gå över till efterskottsbetalning, Therese Karlberg säger att det handlar om att få kontroll över pengarna.
– Vi har en försäkring som i runda slängar kostar 28 miljarder, det är enormt stora utbetalningar. Efterskottsbetalning är ett sätt för oss att få bättre kontroll över pengarna, det gör att vi skulle minimera antalet återkrav avsevärt. När vi pratar kontroll så menar vi inte bara bedrägerier utan alla sorters felaktiga utbetalningar.
Tar återkrav mycket energi och resurser?
– För det första är alla återkrav generellt onödiga. Men det drabbar även de individer som får ett återkrav, det är inte alltid man är medveten om att det blivit en felaktighet, och då är ett stort återkrav ganska chockartat, många gånger talar vi om ganska stora summor. Och även om det bara förekommer ett fåtal bedrägerier så skulle vi kunna undkomma många av dem om vi betalar ut i efterskott.
När assistansen infördes för drygt 20 år sedan så var bilden att de flesta med assistans skulle vara egna arbetsgivare säger Therese Karlberg.
– Då resonerade man att de inte skulle kunna ligga ute med pengar och löner. Därför togs beslutet om förskottsbetalning, men sedan dess har saker och ting förändrats, nu utförs personlig assistans i praktiken av företag. Det är bara cirka 400 assistansberättigade som är egna arbetsgivare.
Klarar assistansen efterskottsbetalning?
Vårdföretagarna och brukarorganisationerna IfA/JAG/STIL säger att den ekonomiska situationen hos assistansanordnarna är mycket ansträngd pga en låg uppräkning av schablonen de senaste åren som inte täcker löneökningar och att ungdomsrabatten tas bort för anställda under 26 år.
Tål assistansen att efterskottsbetalning införs, det innebär ju trots allt att en månads extra assistentlöner ska betalas ut?
– Det är mycket en företagsekonomisk fråga. Vårt uppdrag gäller att hantera socialförsäkringen på bästa sätt, det är viktigt att hålla isär vem som gör vad.
Men för den enskilde anordnaren blir ju allt en helhet…
- Ja, och den helheten är mer en fråga för riksdag och regering.
Vill se fortsatt undantag för egna arbetsgivare
Hur vill då Försäkringskassan att efterskottsbetalningen ska se ut och införas? Therese Karlberg säger att det behövs en övergångstid på minst ett år.
– Anordnarna behöver tid för att ställa om. Vi vill dessutom att egna arbetsgivare ska ha fortsatt förskottsbetalning.
Kan det bli fler undantag?
– Det kan jag inte svara på nu, nu hamnar detta mer på politikernas bord, vi får se vad som händer.
Therese Karlberg säger att Försäkringskassan hela tiden kommer att ha en dialog med anordnare och brukarorganisationer om införandet av efterskottsbetalning.
– Vi har en referensgrupp för detta.
Vilka ingår i den?
– Representanter från KFO, JAG, IfA, Paro och Vårdföretagarna. Tanken med referensgruppen är att de hela tiden kan beskriva konsekvenser av olika förslag. Oavsett vad som händer så kommer vi att ha en lång framförhållning för vi vet att anordnare och brukarföreningar behöver tid att ställa om, säger Therese Karlberg.
Therese Karlberg intervjuades av Kenneth Westberg och Erik Tillander 2015-06-26
Vidare läsning
Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”Efterskottsbetalning skulle slå ut många mindre assistansanordnare”