läs skrivbordsversionen istället

Finland - "Den nya assistanslagen når inte ända fram"

I Finland blir personlig assistans en rättighet från den 1 september 2009. Missnöjet är dock stort med att kommunerna fortfarande kan bestämma hur assistansen ska tillhandahållas.

Ulf Gustafsson om den nya lagstiftningen

En person med funktionsnedsättning har idag ingen rätt till personlig assistent i Finland, istället ges personlig assistans som komplement till serviceboende om kommunen godkänner det. Hittills har huvudsakligen unga personer och personer i arbetsför ålder med rörelsehinder fått personlig assistans. Från 1 september 2009 blir det en rättighet och även personer med autism, synskadade samt personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar kommer att kunna få personlig assistans.
Ulf Gustafsson är generalsekreterare för Finlands svenska handikappförbund, han ser den nya lagen som ett viktigt steg.
- Assistansen blir avgiftsfri och kommunen måste tillhandhålla den, de kan inte längre hänvisa till budgeten.
Hur mycket assistans ges idag?
- Det är mycket olika, ungefär tio procent av landets 300 kommuner beviljar ingen assistans, andra ger kanske maximalt 90 timmar i veckan. Idag har jag 88 timmar per vecka, jag hoppas att den nya lagen innebär att jag på sikt får fler timmar.

Elina Akaan Penttilä om den nya lagstiftningen

Enligt det nuvarande systemet är personen med funktionsnedsättning själv arbetsgivare till sina assistenter. Lagförslaget föreslår nu att även kommunen, ett samfund, kooperativ eller ett företag ska kunna vara arbetsgivare, men kommunen ska kunna avgöra vem som ska ge assistansen. Elina Akaan Penttilä från Helsingfors är jurist på Invalidförbundet i Finland, hon hördes som sakkunnig i riksdagen innan den nya lagen antogs den 8 oktober i år.
- Jag är mycket missnöjd med att kommunerna tillåts avgöra vem som ska kunna vara arbetsgivare.
Hur fungerar det idag?
- Ungefär likadant, med skillnaden att personlig assistans inte är en rättighet. I mitt fall blir det ingen större skillnad eftersom min kommun ger mig assistans.
Det kommer dock att bli bättre för de som inte fått assistans tidigare, säger Elina Akaan Penttilä. Hon tror också att assistanstimmarna kommer att öka något.
- Idag har jag 60 timmar per vecka, det blir nog lite mer, eftersom man nu också ska ge hjälp till fritidsbehov utanför hemmet, vilket är sagt att vara tio timmar i månaden.
Hur fungerar det med omkostnader för assistenter idag?
- Vanligtvis får du inte det, men jag har fått extra medel för att kunna utföra mitt arbete. Min assistent får då lön från kommunen men de betalar inga omkostnader för exempelvis resor i arbetet.
Kommer det att förändras med den nya lagen?
- Låt oss hoppas det men jag är inte säker.

Ulf Gustafsson om hur det fungerar med gruppboenden idag

I de kommuner som idag inte ger personlig assistans, bor personer med stora funktionsnedsättningar i gruppboenden berättar Ulf Gustafsson som själv bor i en hyreslägenhet i centrala Helsingfors.
- De är boenden med gemensam personal, vilket innebär ett regelbundet liv, där husets regler ska följas. Det är inte vanligt att någon där har ett arbete.
Systemet med gruppboenden kom i början på sjuttiotalet. I början var det stora enheter, som efterhand blivit mindre, och många som bor där kommer inte att vilja flytta även om de får assistans tror Ulf Gustafsson.
- Assistansen kan kännas skrämmande för många, om du levt där i alla år och firat jul tillsammans så har det blivit som en familj.
Kan den som vill bo kvar där?
- Absolut, då får du din assistans där, men det blir då bara blir tio timmar i månaden för fritidsbehov, vilket ska ökas till trettio timmar i månaden från 2011, om det blir som utlovat.

Hur Elina Akaan Penttilä ser på sin situation med den nya lagstiftningen

Staten ska stå för tredjedel av kostnaderna för personlig assistans men Kommunförbundet har kritiserat att den nya lagen ska bli för dyr för kommunerna. Elina Akaan Penttilä hoppas att det kommer assistansföretag som drivs av personer med funktionsnedsättningar. När hon arbetar har hon en assistent som hon är arbetsgivare till.
- Idag måste jag tyvärr bo i ett gruppboende eftersom min kommun inte ger assistans dygnet runt vilket jag behöver för att kunna bo själv. Jag kan alltså inte välja var jag ska bo eller göra vad jag vill när jag vill.
Kommer din situation att förändras när den nya lagen kommer?
- Kommunen har fortfarande rätt att välja vem som ska kunna ha hand om assistansen och vilket gruppboende jag ska bo så länge jag inte tillräckligt med assistans för att kunna bo självständigt. Min situation blir alltså fortsatt beroende av kommunens goda vilja.
Kommer ni att fortsätta att arbeta för en ny lag efter den som kommer nästa år?
- Ja, naturligtvis, vi vill få en lag om liknar den svenska lagstiftningen, den är mycket bättre än den vi kommer att få i Finland, säger Elina Akaan Penttilä.

Ulf Gustafsson om de centraler som ska ge stöd till assistansberättigade

Ersättningen som ges för assistansen ska förutom löner till assistenterna även täcka kostnader för centraler som utbildar arbetsledare och assistenter. Centralerna ska drivas av handikappföreningar och är projektfinansierade av Finlands spelmonopol, men ska i framtiden en även finansieras av kommunerna. Ulf Gustafsson hoppas att det ska finnas fyra fungerande pilotcenter i slutet av år 2009.
- Där ska framförallt arbetsgivare och arbetsledare få handledning och stöd. De ska även rekrytera, utbilda och tillhandahålla assistenter vid tillfälliga behov. Brukarna, 100-300 per center, och de grundande föreningarna väljer ett förvaltningsråd som i sin tur väljer en styrelse, där brukarna har representation.
Vilket stöd kommer du att kunna få av ett sådant center?
- Jag kommer att få stöd av assistentrelaterade problem, som rekrytering, löneutbetalning och vikarier.
Jag frågar Ulf Gustafsson vilka arbetsuppgifter en assistent kan göra i Finland eftersom många kommuner i Sverige har en restriktiv inställning och anser att assistenter inte ska kunna göra vad som helst, exempelvis sköta en trädgård.
- Assistentens arbetsuppgifter baserar sig på ett arbetsavtal mellan den funktionshindrade arbetsgivaren och assistenten. Vad avtalet omfattar har ingen annan än avtalsparterna någonting att göra med.

om svagheter i den nya lagstiftningen

Även om Ulf Gustafsson är nöjd med stora delar av den nya lagstiftningen ser han även orostecken.
- Vissa är oroliga för att personer med lindriga funktionsnedsättningar inte ska få den hjälp de behöver, eftersom de inte kommer ifråga för assistans.
Kan det uppstå två klasser, en som får mycket stöd och en som inte får det?
- Absolut, det är också oklart hur det blir för de med psykosociala problem som exempelvis inte klarar att gå ut själva. Andan i lagen är att även de ska kunna få assistans, men det är oklart vart gränsen ska dras.
Ulf Gustafsson är också rädd för att assistentyrket ska bli ett låglöneyrke.
- Utifrån den ersättning som ges till assistansen blir inte lönen så hög, frågan är hur intresserade folk kommer att vara av att arbeta som assistenter, säger Ulf Gustafsson.

Ulf Gustafsson och Elina Akaan Penttilä intervjuades av Kenneth Westberg 2008-11-28

Vidare läsning

Information om den nya assistanslagen från det finska social- och hälsovårdsministeriet

Finlands svenska handikappförbund

Invalidförbundet i Finland

Ulf Gustafsson

Foto: Daniela Andersson

Skicka sidan till: