läs skrivbordsversionen istället

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "våra LASS-handläggare går en ettårig internutbildning"

Sedan 2005 går alla nyanställda handläggare en ettårig internutbildning, där teori varvas med praktik. Personer med funktionsnedsättningar deltar dock inte längre i utbildningen av handläggare, enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare.
När ett beslut om assistansersättning ska tas är tre tjänstemän delaktiga i beslutsprocessen, handläggaren, den föredragande och den beslutsfattande.

"personlig handläggare handikappförmåner"

Den som bedömer assistansersättning på försäkringskassan kallas "personlig handläggare handikappförmåner" och ska kunna hantera assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd och föräldrapenning. Om personen rekryteras utifrån ska personen enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på försäkringskassan ha en högskoleexamen, helst med samhälls/beteendevetenskaplig inriktning.
– Vid externa rekryteringar är det ett krav, personer som arbetat länge inom försäkringskassan men som saknar formell högskoleexamen kan däremot ha tillgodogjort sig kunskapen på genom erfarenhet.
Hur stor andel rekryteras vanligtvis inom försäkringskassan?
– Det kan jag inte svara på.

En ettårig utbildning

Sedan några år finns det en internutbildning centralt i Stockholm för de handläggare som arbetar med assistansersättning. Förändringen skedde efter att försäkringskassan blev en myndighet 2005, innan dess fanns det olika lokala utbildningar berättar Tomas Sundberg.
– Nu utbildas alla nyanställda handläggare med handledarstöd. Allt görs centralt i Stockholm eftersom vi vill gå ut med samma budskap till alla.
Utbildningen består av en introduktionsutbildning och två utbildningsperioder som varvas med praktik.
– På de två praktikperioderna arbetar handläggaren på samma sätt som färdigutbildade handläggare fast med stöd av en handledare.
I introduktionsutbildningen ingår undervisning i handikappförmånerna assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd och föräldrapenning. Dessutom ingår exempelvis utbildning i förvaltningsrätt, mänskliga rättigheter, handläggningsprocessen, självbetjäningstjänster, sjukpenninggrunnade inkomst, bemötande och omvärldskunskap.
– I omvärldskunskap diskuteras vi vad som sker utanför kassan, vad som debatteras i medierna, kritik mot kassan eller debatt som finns kring olika lagändringar.
I nivå två och tre ges djupare kunskap om handikappförmånerna samt utbildning i samtalsteknik, dokumentation och hot och våld.

Personer med funktionsnedsättningar deltar inte i utbildningen

Tidigare kunde lokala försäkringskassor bjuda in personer med funktionsnedsättningar som berättar om sig själva som ett led i utbildningen. Detta sker dock inte längre enligt Tomas Sundberg.
– Jag vet att det gjordes tidigare, men det ingår inte idag.
Varför det?
– Det kan jag inte svara på, men detta kan vara något vi kan ta upp till diskussion framöver.
Kan det förekomma på lokala försäkringscentra efter grundutbildningen?
– Ja, vet inte om det sker men visst skulle det kunna göras vid lokala utbildningsinsatser/nätverksträffar.
Ser du någon fördel i yrkesrollen om en handläggare har en egen funktionsnedsättning?
– Tror inte det gjorts någon studie på det, men isåfall ska det inte få påverka handläggarens hantering av försäkringen.

Beslutsstöd handläggaren har i det ordinarie arbetet

Det färdigutbildade handläggaren har enligt Tomas Sundberg försäkringskassans vägledning för assistansersättning som utgångspunkt när beslut om personlig assistans ska tas. Huvudkontoret skickar också ut internmeddelanden.
– Internmeddelandena (IM) publiceras internt på vårt intranät och gäller i ett år, tanken är att de kontinuerligt ska inarbetas i nya versioner av vägledningen för assistansersättning.
Handläggaren har även tillgång till rättsdatabasen "Domsnytt", där information om nya domar i förvaltningsdomstolarna uppdateras, samt en supportfunktion som kallas ARS-frågor berättar Tomas Sundberg.
– Där publiceras frågor från lokala försäkringscenter med svar som getts från försäkringskassans huvudkontor.
Det finns även försäkringsmedicinska rådgivare, läkare utbildade i försäkringsmedicin.
– De kan kompetensutveckla handläggarna om hur funktionsnedsättningen påverkar den dagliga livsföringen och möjligheterna att utföra vissa aktiviteter. De har inte använts så mycket tidigare men vi vill använda de mer framöver.

Hur hanteringen av beslutet görs

Vid ett beslut om exempelvis personlig assistans utreder den personlige handläggaren ärendet och diskuterar sedan sitt förslag med Föredragande, som sedan i sin tur visar ett beslutsförslag för den Beslutande.
– Detta är tre tjänstemän som har varsin yrkesroll. Beslutet skrivs slutgiltigt under av Beslutsfattare och Föredragande.
Försäkringskassan strävar enligt Tomas Sundberg till att den sökande ska kunna ge kommentarer till förslaget till beslut från den föredragande.
– Förvaltningslagen kräver egentligen kommunicering enbart om nya uppgifter tillförts av annan än den enskilde, men vi strävar efter att alla ska kunna ge kommentarer på förslaget till beslut.
Hur ofta görs det?
– Det kan jag inte svara på, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2010-02-15

Skicka sidan till: