Camilla Sköld, Akademikerförbundet SSR – ”Gör om LSS med utgångspunkt i FN-konventionen”
Intentionerna i LSS-lagstiftningen uppfylls inte. Det är oacceptabelt att personer med oförändrade funktionsnedsättningar förlorar sin assistans.
Det är några åsikter från LSS-handläggare i Akademikerförbundet SSR som nu vill att LSS görs om från grunden.
Kontakt med 200 LSS-handläggare
Camilla Sköld är socialpolitiskt ansvarig på Akademikerförbundet SSR som har LSS-handläggare i kommunerna och på Försäkringskassan som medlemmar.
– Vi hade en kongress förra våren, som beslutade att förbundet ska arbeta mer med funktionsnedsättningsfrågor och samverka med brukarorganisationer, vi har idag kontakter med tex HSO, FUB och SRF.
Camilla Sköld har kontakt med ca 200 kommunala LSS-handläggare som hon kan fråga om aktuella ämnen.
– På Försäkringskassan har jag inte samma stora underlag men vi har ett nätverk med handläggare som jag har telefonkonferenser med.
Varför har ni engagerat er i funktionshindrades rättigheter, ni företräder väl handläggarna?
– Våra medlemmar är ofta lika engagerade i de klienter de företräder som de egna villkoren. Arbetsvillkoren hör ihop med kvaliteten på det man levererar.
Ingångna avtal borde gälla
91 % av de kommunala LSS-handläggarna Camilla Sköld har kontakt med säger att Försäkringskassans bedömningar blivit allt hårdare och att allt fler funktionshindrade hänvisas till kommunen. Orsaken är främst att enbart integritetsnära delar av vissa grundläggande behov sedan 2008 räknas som grund för assistansersättning.
LSS-handläggarna ser personer som haft assistansersättning i många år förlora den pga av den förändrade rättspraxisen trots att behovet inte förändrats.
– Det är mycket problematiskt, det första beslutet borde gälla och om rättspraxis ändras borde det finnas övergångsregler.
Thomas Hammarberg sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att en stat inte kan backa tillbaka från redan etablerade rättigheter vilket han anser skett i försämringen av Försäkringskassans bedömningar. Camilla Sköld håller med.
– Det är ett både intressant och viktigt uttalande som kommer från en person med dignitet. Vi har fört liknande resonemang men då kopplat till principen att ”ingångna avtal borde gälla”. Den hänvisning Thomas Hammarberg gör att det strider mot konventionen väger ju riktigt, riktigt tungt. Det är något att ta fasta på och något som riksdag och regeringen bör ställas till svars för, säger Camilla Sköld.
Även kommunerna blir mer restriktiva
Cirka hälften av LSS-handläggarna anser att kommunerna inte lever upp till rättssäkerhet och intentionerna i LSS-lagstiftningen. De tycker att även kommunernas rättspraxis och rättstillämpning blivit snävare och mer restriktiv. En vanlig invändning när personer förlorar sin assistansersättning är att "de får ju stöd från kommunen istället, det handlar bara om var man sätter gränsen mellan stat och kommun". Detta håller inte enligt Camilla Sköld.
– Isåfall borde riksdagen ha sett till att fullfölja finansieringsprincipen och överfört resurser, nu vältras kostnader över på kommunerna som har det yttersta ansvaret och efter bästa förmåga får hantera detta. Det delade huvudmannaskapet gör samtidigt att kommunerna försöker hålla ifrån sig detta och inte riktigt ser det som sitt ansvar.
Camilla Sköld hänvisar här till FUB:s rapport Staten sviker de svagaste där fyra av tio kommuner uppger att de saknar ekonomi att uppfylla syftet med LSS.
– Det visar på en ojämlikhet, beroende på var man bor och är ytterligare ett bevis på hur olycklig den här övervältringen är.
Nationalekonomen Stefan de Vylder har beskrivit utvecklingen som en typisk kostnadsövervältring från stat tillkommun där man gör det klassiska misstaget att inte se helheten av statens och kommunernas utgifter. Camilla Sköld håller med.
– Det är ett stort bekymmer att det enbart ses som kortsiktiga utgifter och att det saknas budgetsystem som ser till helheten och som på ett bra sätt ”räknar hem” vinster i form av förbättrad hälsa, bättre möjligheter till deltagande i arbetslivet mm.
Rättssäkerheten brister
Handläggarna får ofta bära hundhuvudet och hamnar i mycket svåra situationer, när alla negativa beslut ska motiveras säger Camilla Sköld.
– Av de 200 LSS-handläggare vi arbetar med säger hälften att de varje vecka hamnar i situationer där de inte kan göra ett professionellt arbete.
Vilka brister upplever man?
– Främst att de inte kan ge den insats de tycker att personen borde ha och att rättssäkerheten brister. Det är mer juridik än socialt arbete, lagen och tillämpningen är fyrkantig och man kan inte använda sina professionella kunskaper och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv.
Är det stor omsättning på handläggare?
– Det är svårt att hitta handläggare med erfarenhet och tre fjärdedelar tycker att arbetsbelastningen är för hög.
Beslutsfattarna träffar inte de berörda
De handläggare på Försäkringskassan Camilla Sköld har kontakt med säger att det beviljas för lite assistans efter behovet. De tycker också att det är att beslutsfattarna på nivån över handläggarna inte träffar individerna.
– De som sitter på beslutsfunktionerna förväntas vara restriktiva för att hålla budgeten, och skickar signaler neråt för att strama upp handläggningen. Många handläggare vill tvärtom skicka signaler uppåt om att det blivit för restriktivt.
Vad anser de ligger bakom detta?
– Våra medlemmar uppfattar att det centrala är att hålla en budget och att rättighetslagstiftningen kommer i andra hand.
Rättspraxis påverkas av värderingar
Camilla Sköld anser att den förändring av rättspraxis som skett sedan 2008 mycket väl kan vara ett resultat av värderingar och synsätt.
– Det har vi sett exempel på i omtalade domar om våldtäkt och kränkningar på nätet nyligen. I domen om grundläggande behov 2009 kunde det kanske lika gärna ha gått åt ett annat håll? Och när ett prejudikat väl är på plats så ligger den sedan till grund för ytterligare rättspraxis som går åt samma håll.
Vad är det som avgör vilken väg det går?
– Det vore intressant att studera det, kanske spelar det roll om rättspraxis sätts i en dom som drivits vidare av enskild person eller av en myndighet?
Tror fusk och jakt på pengar påverkat attityderna
Camilla Sköld tror att det omdebatterade fusket har påverkat bedömningarna och den förändrade rättspraxisen.
– Det har absolut påverkat så att det blivit mer restriktivt.
Hur ser du på omfattningen av fusket?
– Det har jag ingen uppfattning om, däremot nämner de LSS-handläggare jag har kontakt med att vissa privata anordnares jurister arbetar systematiskt för att få fram så många assistanstimmar som möjligt och kommer med hundrasidiga inlägg för att nå detta. Handläggaren kan tex anse att barnet bör vara på förskola eller i daglig verksamhet men det slutar istället med att barnet sitter hemma med personlig assistans, eftersom anordnaren lyckats maximera antalet timmar.
Bedömningsinstrumentet är integritetskränkande
På SVD-Brännpunkt sade Akademikerförbundet nyligen att lagen är svår att förstå för brukarna, Camilla Sköld vill särskilt peka pådet bedömningsinstrument/stöd som numera används av handläggarna på Försäkringskassan.
– Bedömningsinstrumentets frågor kan enligt handläggarna resultera i sextio sidor som skickas tillbaka till brukaren för kommunicering, det är för mycket.
Handläggarna tycker även att bedömningsinstrumentet är integritetskränkande.
– De anser att det är obehagligt att ställa många frågor, tex där den sökande ska uppge tid för toalettbesök och att handläggaren ska avgöra om det är rimligt.
Att skapa instrument som fångar in allt i livet är en trend idag säger Camilla Sköld.
– Det finns även i äldreomsorg och sociala barn- och ungdomsvården. Vi kan tycka att det å ena sidan är bra med struktur och att man inte glömmer något, men det är samtidigt fyrkantigt, och kan förhindra ett gott samtal.
Börja om från början
Idag kräver Vänsterpartiet och ett antal folkpartister en lagändring för att återställa den tidigare bedömningen av grundläggande behov. Regeringen däremot väntar på en utredning från ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen, som ska komma efter valet i oktober 2014. Där ska det framgå vad som hänt med de som förlorat sin assistansersättning. Detta är mycket olyckligt enligt Camilla Sköld.
– Det är mycket anmärkningsvärt eftersom det redan finns tydliga signaler på vad som händer.
När politikerna eventuellt genomför åtgärder efter ISF:s rapport, kan man då vrida klockan tillbaka?
– Jag tror att det blir svårt att backa tillbaka. Därför har vi lite provokativt undrat om det är ”Dags att avveckla LSS?” och starta om. Då kan man från början gå igenom vilka rättigheter personer med funktionsnedsättningar bör ha, och se över personkretsarna, LSS-insatserna, och vad som krävs för att bevilja dem. Den nya lagstiftningen borde då kopplas till hur Sverige ska leva upp till FN-konventionen.
Ny syn på rättigheter?
Jonas Franksson som nyligen fick sin assistansersättning indragen anser att dagens system där stöd kan dras tillbaka beroende på är rättsosäkert. Han föreslår att man istället borde utgå från ett golv av rättigheter som alla medborgare har rätt till. Camilla Sköld håller med om att mänskliga rättigheter och konventioner måste väga tyngre än idag.
– Jag sympatiserar med idén om ett ”golv” av rättigheter som alla medborgare har. Men oavsett formen, oavsett om vi talar om en skarpare rättighetslagstiftning eller ett ”rättighetsgolv”, så handlar det till syvende och sist om lagstiftarens, alltså riksdagens, verkliga vilja. De har faktiskt redan idag möjligheten till förändring i sina händer!