läs skrivbordsversionen istället

Jonas Franksson, debattör och assistansberättigad - "Riskabelt att tala om ett mörkertal utan att ha bevis"

Det finns enligt Jonas Franksson en stor risk att personer utan brottsuppsåt ifrågasätts av Försäkringskassan när man påstår att det finns ett mörkertal av assistansberättigade som medvetet vilseleder handläggarna.
Han anser att medias rapportering ofta är skrämmande okunnig och tar ett exempel med en artikel i Expressen där bevis på fusk sades vara att en assistansberättigad talat i mobiltelefon och deltagit som åskådare i en bordtennisturnering.

Problematiskt att tala om ett mörkertal utan bevis

I Försäkringskassans rapport Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009 hävdas det att sex procent av all assistansersättning som betalas beror på att handläggarna medvetet vilseleds. Siffrorna bygger dock inte på konkreta fall utan sägs vara uppskattningar av ett mörkertal. Jonas Franksson, debattör, själv assistansberättigad och styrelsemedlem i STIL, stiftarna av independentliving i Sverige, tycker det är problematiskt att man hävdar detta utan att presentera bevis.
- Vi har ett väldigt komplicerat system där den sökande ska uppnå 20 timmars grundläggande behov för att få assistans via Försäkringskassan. Då måste du in på minutnivå och även om jag gör en uppskattning på hur lång tid jag behöver för att exempelvis duscha är jag och mina assistenter inga maskiner. Hur lång tid saker tar beror på hur jag för tillfället mår i kroppen, vilken årstid det är, om jag har en ny assistent och så vidare. Det går det inte att ge en tidsåtgång som alltid stämmer.

Många får inte den assistans de behöver

I rapporten pekar Försäkringskassan ut vinstintresse hos privata anordnare som en delorsak till att personer får för många timmar. Jonas Franksson menar att jurister tvärtom är en garanti att personen får det han/hon har rätt till.
- Jurister ska naturligtvis inte ljuga, det tar jag avstånd från, men normalt handlar det om att du får ett ombud som hjälper dig att föra din talan och lägga fram alla dina behov. Min bild är tvärtom att många inte får den assistans de behöver, snarare än att man får för mycket assistans.
Med de nya hårdare riktlinjerna för de grundläggande behoven har många förlorat sin assistansersättning, enligt Försäkringskassan egna siffror ca 250 personer från 2007 till 2009 och antalet beräknas öka än mer under 2010.
- Många av dessa får istället ett sämre stöd i kommunerna, de här personerna behöver verkligen ett bra ombud för att bevaka sina rättigheter.
Många är inte heller insatta i vad som räknas som ett grundläggande behov och behöver hjälp för att se till att alla behov verkligen tas upp anser Jonas Franksson.
- Jag är insatt i systemet om grundläggande behov, men hur många kan det, tjugo procent kanske vet vad grundläggande behov överhuvudtaget innebär. Saker som att exempelvis torka sig mellan tårna, använda tandtråd eller klippa ögonbryn är saker som alla kanske inte tänker på att ta upp.
Borde alla ha rätt till ett ombud som kan hjälpa en att formulera sina behov.
- Det bästa skulle naturligtvis vara att uppdelningen i grundläggande behov och andra behov togs bort, så att systemet förenklades och de flesta kunde representera sig själva. Men det tar lång tid och så länge systemet är så här komplicerat borde alla som vill ha ett ombud få det.

Risk att personer utan brottsuppsåt råkar illa ut

Jonas Franksson ser en stor risk i att börja tolka hur funktionsnedsättningar och diagnoser yttrar sig i samband med att en person ifrågasätts. Han undrar om exempelvis polisen har kunskapen om detta när de inleder förundersökningar och bedriver spaning.
- Många diagnoser, inklusive min egen varierar väldigt mycket beroende på årstid, dag och arbetspress.
Försäkringskassan medger att personer utan brottsuppsåt kan råka ut för en anmälan, Jonas Franksson anser att det finns en uppenbar risk för detta. Dessutom måste det en person gör i livet få variera i olika perioder och situationer.
- Om du under någon period duschar varannan dag eller var tredje dag istället för varje dag har du då vilselett handläggaren? På samma sätt kanske någon får assistanstid för att sminka sig och lägga makeup, men sedan kanske han/hon inte gör det varje dag med tanke på familj, arbete och annat som händer i livet, man kanske inte hinner varje dag, eller gör en snabbare variant, eller mer i en period när man är singel, har man då vilselett handläggaren?

Tar avstånd från fusk och ser risk i att anhöriga kan dominera

Jonas Franksson tar avstånd från fusk om det skulle vara så att den sökande ljuger om sin funktionsnedsättning.
- Ja, är det fusk där man på skådespelarnivå låtsas ha en funktionsnedsättning eller fejkar en diagnos, tar jag starkt avstånd från det, då är det viktigt att det kommer fram och att personen döms.
I de få fall där personer dömts för bidragsbrott har vanligtvis anhöriga arbetat som assistenter till den dömde, haft en inkomst och varit med i upplägget från början. Jonas Franksson är kritisk till att anhöriga generellt är alltför styrande.
- Utgångspunkten ska vara att den assistansberättigade är den drivande personen. Det är olyckligt om någon blir beroende av sina anhöriga, jag tycker själv att man ibland kan behöva bedöma om det är lämpligt att exempelvis föräldrar är medarbetsledare till sina vuxna barn.

Många anser att funktionsnedsatta inte ska leva på samma villkor

Jonas Franksson ifrågasätter bilden att många assistansberättigade skulle ha för många assistanstimmar, och menar att det kan bero på en uppfattning att funktionsnedsatta inte ska leva på samma villkor eller ha samma möjligheter.
- Ingen jag träffat vill ha personer i sitt hem i onödan, jag anser att diskussionen egentligen ofta handlar om på vilken nivå man anser att personer med funktionsnedsättningar ska leva. Många kan ifrågasätta om man ska ha assistans exempelvis för att sköta husdjur, sköta sin bil, vara förälder eller få hjälp att resa runt och föreläsa. Många tycker vi ska ha det bra, men får vi det lika bra och samma frihet som alla andra då sticker det i ögonen på många som tycker att det ändå ska finnas en skillnad. Det här säger man inte rakt ut, men det går ofta att läsa mellan raderna.

Okunnig mediarapportering om fusk i personlig assistans

I media rapporteras det emellanåt om personer som fuskat och fått assistansersättning. Enligt Jonas Franksson kan mediarapporteringen vara skrämmande okunnig.
- I en artikel i Expressen den 14 april 2010 sades ett bevis för fusk vara att den assistansberättigade setts tala i telefon och hade deltagit som åskådare på en bordtennisturnering. För det första kan man få assistans för kommunikation med sin omgivning, trots att man samtidigt kan tala obehindrat med familj och vänner som lärt sig förstå ens språk. Det är en grundpelare i assistans att vara delaktig i samhället och och det gäller självklart även bordtennistävlingar.
Artikeln visar enligt Jonas Franksson en stark okunskap hos journalister som sprids vidare till allmänheten.
- I artikeln kan allmänheten få uppfattningen att man måste vara halvdöd och bara stirra in i en vägg hela dagarna för att kunna få assistans, när syftet tvärtom ska vara att man ska kunna leva ett liv som andra, kunna arbeta, ha familj eller vara med på en bordtennisturnering.

Onyanserat även i mediarapportering om assistansens kostnader

Jonas Franksson är även kritisk till annan medierapportering där man talar om hur mycket assistansen kostar och jämför den med andra utgifter i statsbudgeten utan att nyansera bilden.
- Det behöver inte vara så osakliga artiklar som den i Expressen utan det kan vara schimärt sakliga som en artikel i Dagens Nyheter den 3 maj 2010 där man rakt av jämförde assistansersättningens kostnader med kostnaderna för sjukpenning. Man sade att assistansersättningen kostar mer än sjukpenningen men sade inget om vad man får tillbaka från assistansersättningen i form av människor i sysselsättning, skatter och livskvalitet för de assistansberättigade. Det är som att jämföra äpplen och päron, säger Jonas Franksson.

Jonas Franksson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-05-22

Vidare läsning

Ett fåtal konstaterade bidragsbrott rör assistansersättning (Intervju med Försäkringskassan)

Artikel i Expressen 2010-04-14 där det beskrivs hur en person som har assistansersättning talar i mobiltelefon och deltar i en bordtennisturnering

Artikel i DN 2010-05-03 där kostnaderna i assistansersättning och sjukpenning jämfördes

Försäkringskassans rapport: Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009

Skicka sidan till: