Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg - "Enbart egna arbetsgivare undantas från tillståndsplikten"

Mellan 1 januari och 1 april 2011 ska alla assistansanordnare ha ansökt om att få tillstånd för sin verksamhet. Enligt Kristina Söderborg, kommer det att visa sig efterhand exakt hur tillämpningen av kraven kommer att se ut. På Socialstyrelsens webbplats finns ansökningsblanketter och information om att söka tillstånd.
Assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina egna assistenter undantas från tillståndsplikten, om de har anställt assistenterna utan att bilda bolag. Assistansberättigade som bildat aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar för sin egen assistans blir däremot tillståndspliktiga.

Samma krav gäller för företag, kooperativ och kommuner

I en tidigare intervju på assistanskoll berättade Kristina Söderborg, ansvarig för tillståndsprövningen, att anordnarna ska ansöka om tillstånd och prövas mellan 1 januari - 1 april 2011. Kraven är lika för alla assistansanordnare, oavsett om det är företag eller kooperativ.
- Lagen gäller även för kommunala anordnare, men de behöver inte ansöka om tillstånd eller anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen.
Det har varit oklart vilka krav som ska ställas, men nyligen kom ändringen i 8 § i Förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade där det sägs att anordnarna ska ange:

1. vilken verksamhet som ska bedrivas,
2. vem som ska bedriva verksamheten,
3. hur verksamheten ska bedrivas och dess organisation,
4. för vilka personer verksamheten är avsedd och om den riktar sig till barn,
5. hur verksamheten ska finansieras,
6. vem som ska vara ansvarig för verksamheten,
7. personalen och dess kompetensutveckling,
8. hur det ska säkerställas att verksamheten bedrivs enligt gällande rätt,
9. hur avtal med den assistansberättigade ska utformas och hur den assistansberättigades rätt till inflytande ska tillgodoses,
10. rutiner för kontakter med de assistansberättigade samt med personal och berörda myndigheter.

Sedan tillkommer enligt Kristina Söderborg även krav rörande barnets bästa, dokumentationsplikt och rutiner för registerkontroll av personal som arbetar med minderåriga. På Socialstyrelsens webplats finns ansökningsblanketter och information.

Enbart egna arbetsgivare undantas från tillståndsplikten

Så kallade egna anordnare är undantagna från tillståndsplikten, för dessa gäller enbart anmälningsplikt, vilket enligt Kristina Söderborg innebäratt bara personuppgifter registreras på Socialstyrelsens tillståndsenhet. Till kategorin egna anordnare räknas assistansberättigade som anställer sina egna assistenter som fysisk person.
- Ja, det blir ingen tillståndsprövning från vår sida av egna arbetsgivare, eftersom de är att betrakta som fysiska personer som anställer assistenter. Däremot omfattas även egna anordnare av tillsyn från Socialstyrelsen.
Assistansberättigade som bedriver sin assistans via ett aktiebolag, eller annan juridisk person kommer däremot att bli tillståndspliktiga säger Kristina Söderborg.
- Bolag eller ekonomiska föreningar är egna juridiska personer och betraktas därför som tillståndspliktiga även om de bara har hand om en persons assistans.

Tillstånd kan tidsbegränsas

Det finns två varianter för hur lång tid ett tillstånd kommer att beviljas enligt Kristina Söderborg, antingen tillsvidare eller tidsbegränsat.
- Tills vidare innebär att tillståndet gäller tills man inte längre vill bedriva verksamheten eller får tillståndet indraget, ett tidsbegränsat tillstånd kan vi exempelvis bevilja för 1-2 år omvi ser att ett företag klarar sig precis över kraven, men vi diskuterar fortfarande vad som exakt ska gälla här.
Kommer det att finnas en lista med alla assistansanordnare?
- Ja, vi har målsättningen att under 2011 skapa ett offentligt register med alla anordnare som fått tillstånd på Socialstyrelsen.
Kommer egna anordnare också att listas?
- Ja, men den delen blir troligen inte offentlig, eftersom det är personuppgifter som regleras av sekretesslagstiftning och Personuppgiftslagen.

Krav på de som leder assistansanordnaren

Socialstyrelsen ställer inga krav på formell utbildning för de som leder företaget/kooperativet/kommunala anordnaren, vilket är ofta fallet i annan LSS verksamhet. Däremot krävs det kunskaper om förhållningssätt, bemötande, ekonomi, hur man hanterar assistansersättning, arbetsmiljölagstiftning och socialtjänstlagstiftning, vilket enligt Kristina Söderborg i praktiken ställer stora krav.
- Anordnaren ska visa att man har en kompetens, antingen via kurser/utbildningar, referenser eller yrkeserfarenhet. Det kan ske genom en kurs i bokföring, en omvårdnadsutbildning om bemötande, ett intyg från en revisor, eller genom att ha drivit ett assistansföretag i femton år, men då måste någon intyga detta.
Ska man ha kunskaper i hur man driver systematiskt arbetsmiljöarbete?
- Absolut, men där ska vi enbart se att kunskapen finns, sedan utövar Arbetsmiljöverket tillsyn. På samma sätt är det Skatteverket och Försäkringskassan som kontrollerar hur företaget hanterar assistansersättningen.
Hur ska man visa att man kan hantera assistansersättning?
- Det skulle kunna vara ett intyg från Försäkringskassan om hur man skött detta.
Hur ska den som inte drivit assistans tidigare kunna visa detta?
- De som startar upp för första gången har inte erfarenhet att hänvisa till, det är riktigt, då behöver vi hitta andra sätt, vi måste ha samma regler för alla. I dagsläget kan jag inte svara på hur det ska göras.
Kan det behövas specialutbildningar för den som vill leda ett assistansföretag?
- Det skulle kunna vara en väg.
Skulle en egen funktionsnedsättning kunna bidra med kunskaper för att leda en assistansanordnare?
- Det är en bedömning som görs individuellt, men det är förstås en användbar erfarenhet.

Krav på assistenternas utbildning och kompetens

Socialstyrelsen kräver även kompetens hos assistenterna i det dagliga arbetet. Assistenten behöver dock inte ha någon utbildning eller kunskaper från början enligt Kristina Söderborg utan kompetensen kan nås genom förvärvad kunskap eller via en plan för kompetensutveckling.
- Den assistansberättigades valfrihet i LSS kräver att han/hon ska kunna välja en person som från början inte har de nödvändiga kunskaperna.
Vad kan assistenten behöva ha i sin kompetens när han/hon arbetar?
- Det är svårt att svara på eftersom det är mycket individuellt, det kan exempelvis vara hur man sköter viss medicinsk utrustning.

Avtalet med anordnaren regleras enligt Konsumentköplagen

Försäkringskassan kräver ett avtal mellan anordnare och assistansberättigad, men det är inte angivet exakt vad det ska innehålla, exempelvis finns det inget krav på en viss uppsägningstid. Kristina Söderborg anser dock att avtalet regleras av Konsumentköplagen eftersom det är ett förhållande mellan en näringsidkare och en konsument. Isåfall kan avtalen anmälas utifrån oskäliga avtalsvillkor och Marknadsdomstolen skulle kunna förbjuda en anordnare att använda vissa avtalsvillkor.
- Jag har sett skräckexempel på 12 månaders uppsägningstid för assistansberättigade, men vi vill inte sätta en exakt tidsgräns, eftersom det kan förekomma komplicerade rekryteringsprocesser som kräver tid vid ett anordnarbyte. Vid en tillståndsprövning kan vi däremot säga att något inte är ok med hänvisning till oskäliga avtalsvillkor i Konsumentköplagen.

Oklart var praxis kommer att landa

I dagsläget är det oklart hur flera av tillståndskraven exakt kommer att tillämpas enligt Kristina Söderborg, exempelvis hur lång uppsägningstid som anses vara skälig.
- Jag har inget bättre svar än att det kommer att utvecklas en praxis längs vägen. När vi tar principiella beslut måste det processas ända upp i verksamhetsledningen, där besluten utreds och den tiden finns inte nu. Men så småningom kommer det att bli en enhetlig bedömning.
Hur kommer den enhetliga bedömningen att uppstå?
- Det uppstår en praxis av sig själv i de beslut som tas längs vägen, riktlinjer för verksamheten kommer efterhand vid uttolkningar och ställningstaganden i olika frågor. Längre fram kan det även bli aktuellt med föreskrifter, exempelvis allmänna råd, men det tar tid och ligger troligen mer än ett år fram i tiden, men det är ingenting som finns i planeringen just nu.

Registerkontroll

Det kommer även att krävas registerkontroll avall personal som arbetar med minderåriga personer med assistans enligt den nya Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder, vilket innebär att den anställdes brottsregister kontrolleras. De som redan är anställda behöver dock inte registerprövas. Föräldrar till ett minderårigt barn med assistans behöver inte heller kontrolleras enligt Kristina Söderborg.
- Det gäller dock bara tills barnet fyller 18, därefter ska även föräldrar registerprövas.
Kan ett företag låta bli att kräva registerkontroll?
- Nej, det är ett absolut krav, detta har lyfts ut till en egen lag och Socialstyrelsen har rätt att stänga verksamheten om detta inte görs.
Kommer det att ställas krav på assistenter som arbetar hos en assistansberättigad som har minderåriga barn?
- Inte som lagen är utformad idag, men det finns inget som hindrar att man har registerkontroll även där. Jag anser att man borde överväga kontroller årligen av alla anställda assistenter, oavsett vem de arbetar med, som en del i kvalitetsarbetet.

Dokumentation

Kravet på dokumentation i 21 a § i LSS blir nu än mer aktuell för assistansersättning när LASS vid årsskiftet upphör som egen lag och istället blir 51 kap i Socialförsäkringsbalken där det sägs att allt som står i LSS gäller för assistansersättning. Arbetsgivaren ansvarar för dokumentationen som ska omfatta "faktiska händelser och omständigheter av betydelse", vilket enligt Kristina Söderborg inte får vara bedömningar och tyckanden, uppgifter om hälsotillstånd eller vad personen gör om dagarna.
- Det finns oerhört mycket sorglig dokumentation som att "idag ha Nisse varit grinig igen". Om det ska finnas en bedömning ska det vara något som är viktigt och det ska stå vem som gör bedömningen. Det kan vara att personen börjat använda respirator eller börja gå utan stöd i en habilitering. Det kan också vara ett möte med personal i kommunens socialtjänst där vissa beslut tagits.
Om brukaren vill ha dokumentation hos sig kommer Socialstyrelsen att kräva att det finns kopior i företagets lokaler.
- Man måste i vilket fall som helst ange en adress där dokumentationen finns, så att vi kan utöva tillsyn, säger Kristina Söderborg.

Inte olagligt att köpa assistans av anordnare som saknar tillstånd

Socialstyrelsen och Försäkringskassan tittar nu på hur deras respektive lagstiftningar passar ihop inför tillståndsprövningen. Anordnare som inte får tillstånd ska inte kunna få assistansersättning, men är oklart exakt hur det ska gå till, eftersom pengarna går till den assistansberättigade.
- Det blir olagligt att bedriva verksamhet utan tillstånd men det är inte olagligt att köpa tjänsten av någon som inte har tillstånd.
Det kan alltså uppstå en marknad där man köper assistans som produceras olagligt….
- Ja, ibland hinner inte lagstiftningen med riktigt, men detta måste stoppas på något sätt. Det har blivit extra viktigt med tanke på avslöjande om fusk med assistansersättning.
En annan oklarhet är enligt Kristina Söderborg hur man ska hantera företag som är föremål för polisanmälning eller brottsutredning
- Så länge de inte är dömda kan vi inte se något i belastningsregistret. Då skulle någon teoretiskt kunna få ett tillstånd innan de blivit dömda. Här behöver vi eventuellt hitta metoder för att hindra detta.

Kan leda till färre antal anordnare

I mitten på april 2011 kommer det att bli kontroll av vilka som ännu inte ansökt om tillstånd eller inte klarat prövningen berättar Kristina Söderborg.
- Det är omöjligt att säga hur många det blir, några kanske väljer att inte söka tillstånd eller bara fortsätta verksamheten tills det tar stopp.
Det finns en rädsla att valfriheten ska minska, vad tänker du om det?
- Det är klart att det blir en begränsning av valfriheten eftersom alla inte kommer att få tillstånd, här har man bedömt att skyddsaspekten för de assistansberättigade går före valfriheten. Det finns säkert enstaka som vill fortsätta med ett företag som inte får tillstånd, för att de tycker de sköter det bra. Men om företaget inte har de dokument som ska finnas eller inte svarar på våra frågor om kompletteringar, leder det slutligen till att de inte får något tillstånd.
Kan det även finnas assistansberättigade som tjänar på att saker inte görs på rätt sätt och därför vill stanna kvar hos anordnaren?
- Så kan det vara, men det är inte vår sak att misstänkliggöra assistansberättigade, vårt uppdrag är att stå på den enskildes sida.
Vad sker med de assistansberättigade i ett företag som stängs ner?
- Eftersom det handlar om pågående verksamheter, måste det finnas rådrum innan vi stänger ner, brukarna måste ges tid att hitta nya anordnare.

Tillsynen av anordnarna

På Socialstyrelsens tillsynsavdelning pågår ett arbete fram till andra halvåret 2011 med att ta fram särskilda metoder för hur tillsynen av assistansanordnarna ska utövas säger Kristina Söderborg.
- Vi kan inte gå in i den enskildes hem om han/hon inte vill det, det går inte som lagen ser ut idag och så bör det förbli. Här behöver vi hitta andra vägar för tillsyn.
Startar tillsynen först från halvårsskiftet 2011?
- Den systematiska tillsynen ja, men det kommer att finnas personer tillgängliga redan från årsskiftet. Vi får se hur många klagomål som kommer in, när andra verksamheter blivit tillståndspliktiga har det kommit synpunkter från enskilda, anhöriga, personal, upprörda grannar med mera, säger Kristina Söderborg.