läs skrivbordsversionen istället
Handikappomsorgsnämnden i Sandvikens kommun förbereder sig nu inför omprövningar av ett 40-tal assistansersättningsärenden de närmaste månaderna. Utifrån domar och praxis på Försäkringskassan räknar Patrik Häljeryd med att hälften helt kan förlora rätten till assistansersättning, vilket skulle innebära ca 20 personer och assistansersättning till ett värde av ca 20 miljoner kr/år.
- Det handlar om personer med exempelvis MS, stroke, autism och utvecklingsstörning som i dag har upp till 115 timmar assistans i veckan. Det är i första hand personer som äter själva, men som har andra omfattande behov. Dessa personer anses med de nya bedömningarna inte behöva assistans i lika stor omfattning utan blir nu kommunärenden istället.
Sedan 2007 räknar Försäkringskassan bara så kallade integritetskänsliga delar i grundläggande behov när det avgörs om en person har rätt till assistansersättning. Det mest kända exemplet är att enbart den som inte själv kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov vid måltider. Enligt Försäkringskassans egna uppgifter förlorade 57 personer sin assistansersättning av denna anledning 2007, vilket ökade till 100 personer 2008, 146 personer 2009 och 143 personer första halvåret 2010.
Enligt Patrik Häljeryd beror det dramatiska utfallet i Sandviken på att Försäkringskassan i Gävleborg tidigare beviljat fler personer assistansersättning än genomsnittet i Sverige.
- Försäkringskassan har legat efter med omprövningar i Gävleborg sedan de nya hårdare direktiven kom 2007. Därför kan det säkert falla sig naturligt att under en period satsa resurser för att minska kostnaderna.
Vad anser du om detta?
- Det är tydligt att det här blivit en kostnadsfråga för staten. Att LSS är skapad som en rättighetslag för personer med funktionsnedsättning blir av underordnad betydelse. Det är ytterst beklagligt att staten nu väljer att skjuta över finansieringen till kommunerna som inte har samma ekonomiska muskler.
Det stöd som väntar de som förlorar sin assistansersättning är enligt Patrik Häljeryd antingen personlig assistans beviljad av kommunen, servicebostad och gruppbostad eller insatser enligt SoL, Socialtjänstlagen.
- I ett antal fall ersätter vi timmarna med SoL-insatser i motsvarande utsträckning, men i de flesta fall kommer personerna att få mindre insatser, som halverad assistanstid eller hemtjänstliknande hjälp. Andra får flytta till gruppbostad eller servicebostad istället för att kunna bo kvar i sin egen lägenhet. Jag kan tycka att de som får boendebeslut i det här sammanhanget får mer ändamålsenliga insatser.
Hur är möjligheterna att få assistans beviljad via kommunen för de som förlorar sin assistansersättning?
- Vi följer den rättspraxis som råder i landet. I vissa fall blir antalet beviljade timmar så få att de inte kan klara ett eget boende.
- Försäkringskassans hårdare rättspraxis tillämpas alltså även på assistans beviljad i kommunerna?
- Ja, kommunerna avses följa rådande rättspraxis.
Hur ser du på det?
- Det känns såklart inte bra att människor förlorar rätten till personlig assistans enligt LSS. De som är berättigade till det får det, men omfattningen blir i de flesta fall mindre. Det går att bevilja personlig assistans i SoL också. Behovet kvarstår och det blir vanligtvis samma personer som fortsätter att arbeta hos personen med funktionsnedsättning. Skulle vi helt följa andemeningen i SoL att insatserna ska ge en "skälig levnadsnivå" istället för "goda levnadsvillkor" i LSS skulle det inte bli många timmar, men vi försöker att i viss mån ge ett liknande stöd via SoL.
Vad blir konsekvenserna för assistenterna?
- I takt med att vi bygger gruppbostäder kommer antalet assistenter att minska .
Patrik Häljeryd bedömer som sagt att Försäkringskassans kostnader minskar med ca 20 miljoner i Sandvikens kommun. Han bedömer samtidigt att kostnadsökningen för kommunen under 2012 blir 11.3 miljoner.
- Den summan motsvarar SoL- och kommunalt beviljade LSS-timmar som delvis ersätter assistansersättningstimmarna. Till detta bedömer vi att det tillkommerca 8 miljoner i organisationsutökningar för att hantera alltihop, här räknar vi in fler serviceboenden, trygghetspatruller och övergångsboenden i väntan på gruppboenden.
Innebär skillnaden i kostnad mellan 20 och 11 miljoner en minskad kvalitet i insatserna till de berörda?
- Ja, i praktiken motsvarar det översatt i pengar ca 25 personal så för ett antal personer kommer man säkert uppleva en kvalitetsskillnad i utförandet.
Samtidigt innebär de ökade organisationskostnaderna för kommunen att det inte sparas så mycket pengar för skattebetalarna i slutänden?
- Helt korrekt, detta handlar om att stärka statskassan genom ett antal besparingsåtgärder.
Kan man säga att det sker en kostnadsövervältring till kommunen?
- Ja, utan tvekan, vi kan inte sluta hjälpa de här människorna, vi har det yttersta ansvaret, säger Patrik Häljeryd.
Vidare läsning
Arbetarbladet - "Handikappade Sandvikenbor går miste om 18 miljoner"
Arbetarbladet - "Handikappomsorgens ekonomi blöder"
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.