läs skrivbordsversionen istället

Maria Söderberg, Riksrevisionen - "Vi ser inga belägg för att hälften av de felaktiga utbetalningarna är medvetet fusk"

Riksrevisionen har i rapporten Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? granskat vad som skett sedan Bidragsbrottslagen kom 2007. Slutsatsen är att utredningarna tar för lång tid, blir liggande eller läggs ner och att det inte alltid återstår så mycket av misstankarna.
Riksrevisionen säger dessutom att det inte finns belägg för att 50 % av alla felaktiga utbetalningar skulle vara medvetet bidragsfusk som FUT-Delegationen och regeringen hävdat.

Assistansersättning ingår i en granskning av alla förmåner

Maria Söderberg var projektledare för rapportenVad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? Riksrevisionen har granskat sju svenska myndigheters insatser mot bidragsbrott sedan 2007. Intervjuer har gjorts med både bidragsutbetalande myndigheter som Försäkringskassan och CSN samt med polis och åklagare. Granskningen visar enligt Maria Söderberg att det finns effektivitetsbrister överallt i den kedja av myndigheter som hanterar bidragsbrott. Bidragsbrottsärenden blir liggande vid myndigheterna och genomströmningstiderna är långa. Många ärenden läggs ned eller många klaras inte upp.
- Vi bedömer att det straffrättsliga systemet för bidragsbrott inte är effektivt, vilket kan minska den förebyggande effekt som var regeringens huvudsakliga motiv till kriminaliseringen.
Personlig assistans har inte granskats specifikt, utan Riksrevisionen har tittat på alla förmåner sammantaget.
- Vi har inte haft tid eller möjlighet att gå in på enskilda förmåner, våra slutsatser gäller generellt för alla förmåner, där assistansersättning ingår.

Få polisanmälningar motsäger stor andel medvetet fusk

FUT-Delegationen har i rapporten Vad kostar felen? hävdat 6-7 % av alla utbetalningar från trygghetssystemen är felaktiga och att hälften av dessa felaktiga utbetalningar skulle bero på medvetet fusk från den enskilde. Regeringen har därefter hänvisat till FUT-Delegationens rapport. Enligt Maria Söderberg finns det dock inte belägg för sådana siffror. Riksrevisionen konstaterar istället att återkraven som beror på att det finns en misstanke om bidragsbrott endast är en liten del av de totala återkrav som myndigheterna gör.
- Vi kan inte ifrågasätta nivån på de felaktiga utbetalningarna, för det har vi inte granskat. Däremot ifrågasätter vi att så stor del av de felaktiga utbetalningarna skulle bero på medvetet fusk från den enskilde.
Försäkringskassan polisanmäler exempelvis endast ca 15 % av sina återkrav säger Maria Söderberg. Det ligger långt under de 50 % som påståtts bero på medvetet fusk - Det finns säkert ett mörkertal men att det skulle skilja så pass mycket är förvånande.
Ser du en risk i att man överdriver det medvetna fusket?
- Det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att omfattningen är större än vad det i verkligheten är, vilket kan det leda till felaktiga prioriteringar och alltför hög ambitionsnivå.
Vad bör regeringen göra?
- De bör se över sina bedömningar och se om det är rimligt att hälften av de felaktiga utbetalningarna skulle vara medvetna fel från den enskilde, säger Maria Söderberg.

Maria Söderberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-06-27


Vidare läsning

Rapport från Riksrevisionen: Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

Rapport från FUT-Delegationen 2007: Vad kostar felen?

Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen
Debattartikel i DN av Björn Johnson, statsvetare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning

Skicka sidan till: