läs skrivbordsversionen istället

Bente Skansgård, ULOBA, Norge - "Kommunala upphandlingar hotar assistansanvändares självbestämmande"

Kommunala upphandlingar ska utgå från Norsk Standard och BPA:s grundtankar med brukaren som arbetsledare och en frihet att använda assistanstimmarna när som helst. En kommande rättighetslagstiftning för Brukerstyrt personlig assistanse, BPA, ska omfatta alla oavsett timbehov och diagnos. Det kräver Bente Skansgård på ULOBA, Norges största assistanskooperativ.

Vill ha Norsk standard vid upphandlingar

BPA regleras via Socialtjenesteloven 4-2 och 8-4 där det sägs att kommunen ska ha brukerstyrt personlig assistans som en del i sitt sociala utbud.Kommunerna kan idag avgöra vem som tillåts vara arbetsgivare för assistenterna. Det har blivit allt vanligare med upphandlingar, där vissa företag får lägga anbud och få uppdrag att vara BPA-arbetsgivare i kommunen.
ULOBA anser att upphandlingar i kommunerna kan ske dels med enbart ideella organisationer eller med Tjenestekonsesjon där kommunen upprättar kvalifikationskrav som ideella organisationer eller privata företag ska uppfylla. Kraven bör enligt Bente Skansgård utformas så att assistansanvändaren kan styra sin egen assistans med hjälp av arbetsledarutbildning och rådgivning.
-Assistansanvändaren ska också kunna använda assistanstimmarna fritt under året.
I augusti i år kom en Norsk Standard för vad BPA bör innebära. Enligt Bente Skansgård var ULOBA, andra assistansföretag/kooperativ i branschen och Oslo kommun med utformade standarden.
- Om Norsk standard för BPA uppfylls vid en upphandling är vi nöjda.

Mycket kritisk till upphandling i Vestregionen

I upphandlingen i Vestregionens 14 kommuner drog sig ULOBA ur bland annat på grund av krav på insyn i människors privatliv. Nu uppmanar ULOBA sina medlemmar att istället bli egna arbetsgivare för sina assistenter i Vestregionen.
- Styrelsen i ULOBA kunde inte acceptera att brukaren i efterhand måste ansöka om assistanstimmar som används på kvällar och helger, det ska man kunna fördela själv utan kontroll.
Privata aktörer som inte reagerade anser Bente Skansgård saknar en politisk åsikt om BPA som ett verktyg för jämställdhet mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade.
- De har vinst som en motivation, inte Independent Living.

Privata företag riskerar urvattna BPA

Jan Andersen, forskare vid Högskolan i Lillehammer, har uttryckt farhågor att ett ökande andel privata företag inom BPA kan leda till att BPA mer och mer kommer att likna hemtjänst. Bente Skansgård håller med om detta.
- Det är bra att kommunernas medvetenhet om kostnaderna ökar, men det är en stor nackdel om BPA urvattnas till en tjänst som vem som helst kan erbjuda eftersom det då blir ett stöd likt andra kommunala tjänster. Arbetsledaransvaret riskerar att flyttas från assistansanvändaren liksom kontrollen över assistansomkostnader. Då sätter privatekonomin hos assistansanvändaren snart stopp för vad han/hon kan göra exempelvis på semestern.
Bente Skansgård anser att kommunala upphandlingar av BPA i första hand görs för att minska kostnaderna, men hon tror inte att det blir resultatet.
- Om privata företag tar över ordningen är det kanske billigare i början, men priserna ökar snabbt om kvaliteten på stödet ska upprätthållas, vilket kommunerna har lovat. Annars riskerar det att bli som vi sett med privata vårdhem, kvaliteten går ner när privata aktörer kommer in.

Vill se tuffare rättighetslagstiftning

I det norska Stortinget finns ett förslag till rättighetslagstiftning för BPA men det är oklart när det kan antas. Jan Andersen har tidigare kritiserat att förslaget i dagsläget innebär att de som har under 20 timmar inte ska omfattas av rättighetslagstiftningen. Bente Skansgård håller med Jan Andersen om att det kan leda till att BPA kan komma att urvattnas.
- Om BPA bara ges till personer som behöver mer än 20 timmar assistans per vecka, kommer många av ULOBAs medlemmar att göra uppror. Vi vill att alla BPA-användare ska få det som rättighet. Annars blir det som i Sverige, med en annan kvalitet på assistansen för de som har mer än 20 timmar grundläggande behov/vecka och får den från Försäkringskassan, jämfört med de som får den från kommunerna.

Ministeriet vill hålla nere kostnader

Hälsoministern Anne-Grethe Ström - Erichsen har, med hänvisning till Sverige, sagt att en rättighetslagstiftning skulle kosta 18 miljarder/år, medan en grupp i Stortinget räknar med 1-2 miljarder, jag frågar Bente Skansgård hur det kan vara en sådan skillnad i bedömningarna.
- Det finns ingen som har gjort en allvarlig beräkning, men ministeriet arbetar mer för att hålla kostnaderna nere än för lika möjligheter för medborgarna.
Enligt Jan Andersenfinns det runt 260 000 som har sociala omsorgstjänster i Norge, varav ca 2300 har BPA, jag frågar Bente Skansgård hur många hon tror skulle kunna omfattas av BPA.
- Svårt att säga, men kanske tre procent eller 8000 är rimligt. Det skulle innebära lika många assistansanvändare i förhållande till folkmängden som i Sverige. Vi vill dock ha en behovsstyrd definition av vem som har rätt till BPA och inte en medicinsk som de personkretsar som finns i LSS i Sverige. Det är också centralt att de som får BPA är beredda att ta arbetsledaransvaret själva eller med hjälp av medarbetsledare.

BPA för assistansanvändare med medarbetsledare

Jan Andersen har uttryckt farhågor för att BPA kan komma urvattnas om det blir för många brukare som inte kan vara arbetsledare själva. Här håller Bente Skansgård dock inte med utan anser att även personer som inte själva kan arbetsleda kan omfattas av BPA om de får stöd av medarbetsledare.
- Det finns cirka 400 medlemmar i ULOBA som behöver fungerande medarbetsledare. Dessa följer samma regelverk som vi som är arbetsledare själva. Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och inte knuffas bort och sjukförklaras, säger Bente Skansgård.

Bente Skansgård intervjuades av Kenneth Westberg 2011-12-30

Vidare läsning

Assistansen i Norge - På väg mot rättighetslagstiftning?

Skicka sidan till: