Tomas Agdalen, ISF, "Företagens effektiviseringar kommer inte skattebetalarna till del"

Schablonersättningen ger assistansföretagen 54 kronor i vinstmarginal per timme enligt en rapport från ISF, Inspektionen för Socialförsäkring. Att timschablonen ökat varje år trots att många företag kunnat effektivisera och gör stora vinster är konstigt, tycker Tomas Agdalen som skrivit rapporten. Brister i Försäkringskassans prognoser och SKL:s krav på ökad ersättning har enligt rapporten bidragit till timschablonens ökning.

När timschablonen för assistansersättning infördes 1997 var det framförallt för att dämpa kostnadsutvecklingen. Enligt ISF:s
rapport Assistansmarknaden har timschablonen fått motsatt effekt eftersom den anpassats efter de anordnare som har störst kostnader.Tomas Agdalen
Dessutom är en slutsats i rapporten att timschablonens utformning i sig troligtvis bidragit till kostnadsökningen, eftersom assistansanordnaren tjänar på att fler timmar beviljas.
- En iakttagelse är att alla de effektiviseringar som företagen gör inte kommer skattebetalarna till del. I stället blir det dyrare varje år eftersom schablonen höjs varje år, säger Tomas Agdalen, som är författare till rapporten.

Stora förändringar på assistansmarknaden

Sedan timschablonen infördes har aktörernas andelar på marknaden totalt kastats om. Assistansföretagen hade i slutet av år 2011 45 procent av marknaden till skillnad mot 25 procent år 1997. Kommunerna har istället minskat sin andel i motsvarande grad. Brukarkollektiven har minskat sin andel från 14 procent till 10 procent.
Kunde man på 90-talet inte förutse denna utveckling och hur schablonen skulle påverka företagens vinstmöjligheter?
- I förarbetena finns inga resonemang kring att vinstdrivande företag skulle kunna vara aktörer på assistansmarknaden. Tanken verkar ha varit att kommunen eller individer som samlar sig i kooperativ skulle driva assistans. När man i förarbetena talar om annat än kommunerna nämns begreppet fristående organ, sedan exemplifierar man det med brukarkooperativ. Aktiebolag nämns tex aldrig, berättar Tomas Agdalen.
Fanns det en naivitet hos lagstiftaren?
- Ja, eller så var det så att man då inte kunde se det framför sig, att man skulle kunna tjäna pengar på schablonen. Tanken man hade vara ju att ersättningen i huvudsak skulle gå till lön, säger Tomas Agdalen, som satt med i Assistanskommittén (som senare blev LSS-kommittén).

Ersätter inte de verkliga kostnaderna

Problemet är att konstruktionen av timschablonen inte alls tar hänsyn till de verkliga kostnaderna att driva assistans, som ofta är helt olika för kommuner, kooperativ och privata företag. Försäkringskassans rekommendation är att minst 87 procent av ersättningen ska gå till lön- och lönebikostnader och resten av ersättningen till administration, assistansomkostnader, utbildning och arbetsmiljö. Det som blir över är vinst. Någon möjlighet att följa upp hur anordnarna använder ersättningen finns inte.
Kan man säga att assistansersättningen inte var tänkt för privata företag med vinstintresse från början. Det är väl inget konstigt att det finns företag som försöker maximera sin vinst om den möjligheten ges?
- Nej, det är fullständigt rationellt, man kan bara se det här som ett facit. Att riskkapitalbolagen träder in här betyder ju att det finns pengar att tjäna, det visar vi och det visar andra undersökningar. Vi kan bara se en tendens, att kostnadsökningen sammanfaller med att schablonen etableras.

Regeringen beslutar timschablonen årsvis

Varje år beslutar regeringen om schablonbelopp efter förslag från Försäkringskassan och synpunkter från SKL. Första året var schablonersättningen 164 kronor för varje utförd assistanstimme. Sedan dess har ersättningen ökat varje år och nu är den 267 kr per timme. Enligt ISF:s rapport ger schablonen för år 2012 en marginal på 54 kronor per timme för assistansföretagen.
Enligt rapporten stämmer Försäkringskassans bedömningar dåligt med de faktiska kostnaderna för assistans. Tex ligger deras beräkning av bruttolönekostnaden för personliga assistenter i genomsnitt 14 procent över den faktiska kostnaderna för bruttolön. I rapporten uppskattas att företagen på grund av detta under 2011 överkompenserades med 2,3 miljarder kronor.
Att många företag överkompenseras bekräftas även av den undersökning som ISF låtit ett revisionsföretag göra. Totalt 20 assistansföretags kostnader undersöktes, de minsta och de största. Det visade på stora skillnader mellan företagens fasta kostnader. Det företag som gjorde störst vinst kunde ta ut 65 kronor i vinst per assistanstimme.

Schablonen räcker inte för kommunens kostnader

Rapporten visar också att SKL:s förslag till ersättning alltid varit högre än Försäkringskassans förslag och det regeringen slutligen beslutar. SKL beräknar att kommunernas kostnader i genomsnitt är 10 procent högre per timme än schablonen.
Kan man säga att kommunerna varit kostnadsdrivande?
- Ja, det är den slutsats vi drar. Annars hade man kanske kunnat sänka schablonen när man ser hur stora vinster en del företag visar upp, säger Tomas Agdalen.
Västerås kommun är en av de kommuner som har slutat att ordna assistans och istället hänvisar till ett stort assistansföretag. Inför beslutet anlitade de ett revisionsföretag för att analysera kommunens kostnaderna för assistans. Undersökningen visade att huvudskälen till varför de inte klarade av att hålla sig inom schablonersättningen var att kommunen, i jämförelse med privata företag, hade fler tillsvidare och heltidsanställningar och att kommunens kollektivavtal ger högre jour- och OB-ersättning.

Kommun och företag har olika förutsättningar

Att kommunerna har högre kostnader för assistans, kan inte det vara ett tecken på ineffektivitet och att kommunerna bör minska sina kostnader. Snarare än att få högre ersättning bör de kanske lära av privat sektor och bli mer effektiva…?
- En vanlig invändning. Nej, jag har ingen kommentar till det, jag kan bara peka på det som Ernst & Youngs undersökning i Västerås visar, att kommunen låg nio kronor över ersättningen och så raddar de upp ett antal skäl. Det jag hör som är det stora är kommunernas dyra jouravtal. Medan företagen i princip inte har några jouravtal. Men det har vi inte gått in på att undersöka närmare.
Även Täby kommun och Lunds kommun är på gång att sluta anordna assistans för att de menar att assistansersättningen inte räcker, berättar Tomas Agdalen.
- Något som jag tycker är intressant men som vi sällan pratar om är att aktiebolag lyder under aktiebolagslagen där det står att de är skyldig att agera för ägarens bästa, och ägarens bästa är i första hand vinst. Medan det i kommunlagen står att kommuner och kommunala bolag inte får gå med vinst. Det är helt olika förutsättningar, men de får samma ersättning.

Inga lägstanivåer ett problem

Ett system med timschablonen kräver enligt Tomas Agdalen att det finns lägstanivåer för kostnaderna som går att kontrollera. Något som alltså saknas i det här systemet.
- En sak med Sverige och svensk arbetsmarknad är att vi inte har några minimilöner. I princip kan man därför arbeta gratis, det kan man tex inte i Tyskland. Det finns ju inte heller någon lag eller regler om att man måste vara kollektivansluten. Det har man istället överlämnat helt till arbetsmarknadens partera att reglera. Det är en ganska viktigt ingrediens i det hela, att arbetsgivare och parterna bestämmer själv.
Kan man inte göra något för att jämna ut förutsättningarna mellan privat och kommunal verksamhet här, tex krav på kollektivavtal?
- Det är omöjligt att ändra på, då måste man ju ändra hela den svenska modellen, säger Tomas Agdalen.
- Skillnaden när kommunen upphandlar vård och omsorg, tex för ett äldreboende, är att de kan ställa krav på kollektivavtal. Det går ju inte inom assistansen eftersom alla upphandlar själva, det är ju det som ligger i självbestämmandet, fortsätter han.

Balansgång så inte kvaliteten hotas

Hur ser du på att en förändring av timschablonen som tar bort övervinster hos privata assistansföretag skulle kunna missgynna de anordnare som verkligen satsar på kvalitet (som ger 87 % till lönekostnader, satsar på mycket tex arbetsmiljöarbete osv)?
- Det är en balansgång. Det är bra att företag satsar på kvalitet. Det är en analys som måste göras, hur stor del som generellt går in i verksamheten. Vi lägger inga fasta förslag på åtgärder. Vi säger bara att ersättning bättre bör avspegla de faktiska kostnaderna hos assistansanordnare.
Kan man inte även se jurister hos assistansföretag som en garanti att assistansberättigade verkligen får den assistans som de har rätt till? (Reglerna för assistansersättning, grundläggande behov, integritetsnära delar av grundläggande behov osv är ju rätt krånglig för gemene man att förstå och sätta sig in i)
- Det är omöjligt att säga någonting om. Man kan inte säga om de har fått för mycket, eller lagom eller för lite. Vi kan bara se att de har mer. Det måste man titta på. Det svaga bedömningsinstrumentet gör att det är svårt för Försäkringskassans handläggare att bedöma hur många gånger man ska gå på bio, hur många gånger på restaurang, det finns inga ramar för någonting. Individen bestämmer själv och då finns det inga rätt eller fel. Så det går inte att veta.

Rimliga vinstnivåer

Det företag som hade störst skillnad mellan faktiska kostnader och den schabloniserade ersättningen hade en vinst per timme på 65 kronor. Vad tycker du om det?
- Det är mycket, det är det!
Hur stora vinster anser du är rimliga? Om väldigt små vinster är möjliga, förlorar inte företagen moroten att bli mer effektiva då?
-Den frågan var svår när vi diskuterade den i LSS-kommittén, men alla var överens om att företag måste kunna tjäna pengar och ska de plocka ut vinst så är det från de här 13 procenten som är tänkt för administration, osv. De där 87 % skulle gå till löner till personliga assistenter och inte till något annat, det är så schablonen är tänkt! Men ingen kunde säga hur stor vinsten ska kunna vara. Företag brukar generellt tycka att en avkastning på 3-4 procent är bra.

Analys av riskkapitalbolag

I rapporten analyseras Argan Capital närmare, riskkapitalbolaget som äger Humana Investment AB där holdingföretaget Humana Holding AB ingår. Humana Assistans AB ingår i Humana Holding AB. I rapporten framgår att Argan Capital använder sig av interna lån med höga räntekostnader (9 procent), som sedan blir avdragsgilla i de svenska företagen.
Är du kritisk till att riskkapitalbolag använder sig av sk räntesnurror för att undvika skatt på sin vinst? Borde det förbjudas?
- Nej, jag bara redovisar att så här är det, även inom denna bransch med tanke på den debatt som pågår. I rapporten lägger vi ingen värdering i det. Men det är viktigt att säga, precis som professor Per Strömberg säger, att assistansmarknaden är perfekt för riskkapitalbolagens sätt att arbeta och tänka. Det är inte en konjunkturkänslig marknad där det finns många små välskötta företag som är bra att kunna köpa och effektivisera för att sälja vidare. Riskkapitalbolag driver inte företag för verksamhetens skull utan det är för att sälja vidare och tjäna pengar, det är därför de finns.

85-procentnivån en variant

Assistanskommittén föreslog 2005 att minst 85 % av schablonersättningen skulle gå till löne-/lönebikostnader, men det genomfördes inte av den borgerliga regeringen. Vad tycker du om det förslaget?
- Det har ju Försäkringskassan i princip redan genomfört när det gäller egna arbetsgivare, som ju måste redovisa att de använt 87 % av ersättning för lön och 13 till andra kostnader. Det kravet har man däremot inte när det gäller företag. Det är möjligt att införa det även för företagen, men då måste man kräva att man redovisar sina faktiska kostnader. Det är inget vi föreslår, men det är ju en variant.
Kan man säga att de medel av assistansersättningen som blev över före lagändringen 2008 och som assistansberättigade ibland kunde använda privat nu är istället är vinster hos assistansföretag? Hur ser du på det?
- Ja, så tror jag att det är, att tidigare delade man på de pengarna och de assistansberättigade kunde använda dem till så kallad fri konsumtion som man sa. Nu hamnar de bara hos företag, det är i och för sig bättre eftersom man genom att beskatta företaget kan följa vart pengarna tar vägen. När man hade klientmedelskonton var det ingen som hade kontroll över vart pengarna tog vägen.

Regeringen tar över stafettpinnen

Har du tankar om hur ett nytt ersättningssystem skulle se ut?
- Nej, egentligen inte.
Går det att ha två olika ersättningssystem?
- Nej, det tror jag inte går, rent EU-rättsligt. Alternativet är att få ersättning för de kostnader man har.
Är man då tillbaka där man var innan 1997 (då fick man ersättning för de faktiska kostnaderna)?
- Kanske, men det huvudsakliga skälet till förändringen då var inte för att det var krångligt. Skälet var kostnadsutvecklingen som man tycket skenade iväg. Sedan var det även bra att administrationen minskade. Om man skulle spara 1,5-2 miljarder eller vad det nu kan handla om kan man anställa ganska många kontrollanter och köpa in ett bra dataprogram för att kontrollera detta.
Vad händer nu?
- Vi lämnar över stafettpinnen. Nu beror det på hur media och lagstiftaren reagerar. I regeringens lagrådsremiss om assistansersättningen som presenterades nyligen står att de ska titta på schablonen. Det kan tänkas att man tillsätter en särskild utredare för detta, men det får du fråga Maria Larsson om!

Tomas Agdalen intervjuades 2012-06-13 av Minna Nyman Sabbadini

Läs mer ISF:s pressmeddelande och rapport om timschablonen

Skicka sidan till: