läs skrivbordsversionen istället

Socialstyrelsen har nu tillståndsprövat alla anordnare med pågående verksamhet

Av de ärenden som avgjorts har 63,9 % bifallits, 35,5 % har inte fått tillstånd. Cirka hälften av ansökningarna kan vara assistansberättigade med egen assistans i ett bolag, det ska nu analyseras hur utfallet blivit.
Kristina Söderborg på Socialstyrelsens enhet för socialtjänsttillstånd, får också frågan om den kriminalitet som misstänks hos bolag med tillstånd visar att tillståndsgivningen är tandlös.

Klart med anordnare med pågående verksamhet

I slutet av november blev Socialstyrelsen klar med prövningen av anordnare med pågående verksamhet som sökt tillstånd mellan 1 januari och 1 april 2011.
- Det återstår fortfarande definitiva beslut på två-tre stycken som överklagat men annars ska det nu inte finnas anordnare med verksamhet som inte har tillstånd, säger Kristina Söderborg.
Finns alla med tillstånd i ert register på hemsidan nu?
- Vi har haft problem med registret, jag kan inte lova att det stämmer till hundra procent. Vi arbetar med ett helt nytt register som kommer se i princip likadant ut men som är säkrare och stabilare.
När kommer det?
- Jag hoppas att arbetet blir klart under 2013. I den nya tillsynsmyndigheten för vård och omsorg som avknoppas från Socialstyrelsen kommer tillståndsprövningen att ingå som en del.

Ca hälften kan vara personer med assistans i eget bolag

Totalt har 1469 (varav 352 nyansökningar) sökt tillstånd fram till 4 december 2012, av alla avgjorda ärenden har 63,9%, (893) fått bifall, 35,5 % (495) har fått avslag, avskrivits eller avvisats. (Se Socialstyrelsens senaste statistik om tillståndsgivningen) Att så många sökt tillstånd har Kristina Söderborg inte något bra svar på men hon konstaterar att ingen hade koll på omfattningen tidigare. Några har sökt tillstånd för flera olika bolagsformer men det förklarar högst ett trettiotal ärenden tror Kristina Söderborg.En stor grupp är dock de assistansberättigade som startat ett bolag enbart för att driva sin egen assistans.
- I en enklare sammanställning jag gjorde i våras stod den gruppen för strax över hälften av ansökningarna.
Hur många i den här gruppen har fått avslag?
- Det kan jag inte svara exakt på, men vi bedömer att det bara är marginellt fler avslag än genomsnittet.

Stora problem för assistansberättigade med egna bolag

I januari ska Kristina Söderborg påbörja en djupare analys av hur branschen såg ut före och efter tillståndsprövningen.
- Det borde vara klart någon gång på vårkanten, vi ska bland annat analysera om effekten av lagändringen blev som lagstiftaren tänkte sig.
Det har varit kritik att tillståndsgivningen varit för hård mot de som har sin egen assistans i ett företag?
- Ja, många har varit förtvivlade, många som drivit sin assistans i ett bolag sedan 1994 får inte det längre. Men vi har inte kunnat göra undantag, vi har däremot gett mer chanser och rådgivning till den här gruppen än till andra. Många har också uttryckt sig positivt om tillståndsprövningen och att de har lärt sig mycket genom ansökningsprocessen.
Men du tycker det ligger något i kritiken?
- Jag vill avvakta analysen men jag förstår att det är ett problem och att detta slagit hårt mot enskilda individers liv. Jag är övertygad om att branschen behövt en skärpning men jag undrar om det är rätt personer vi sållat ut här.

Ändrat beslut bara vid ett fåtal överklaganden

Det tillkommer ett femtontal nya ansökningar varje månad berättar Kristina Söderborg. Av de som fått avslag har 240 överklagat beslutet till Förvaltningsdomstol. Socialstyrelsen har hittills vunnit de flesta ärendena.
- Det har kommit 120 domar varav sju återförvisades till oss i början eftersom Förvaltningsdomstolen inte godkände avslag på enbart bristande vandel. Annars har beslutet bara ändrats i två ärenden efter överklagandet.

Glapp mellan vilja och kunna

De brister som lett till avslag beskriver Kristina Söderborg som brist påen röd tråd eller kunskap, exempelvis att man inte vet vad hur Lex Sarah fungerar eller inte kan beskriva ett kvalitetssäkringssystem.
- Tidigare talade vi om att 15 % av avslagen berodde på bristande vandel, det har ändrats, det handlar till allra största delen om brist på kunskap.
När så många fick avslag i början trodde Kristina Söderborg att ryktet skulle sprida sig om att det inte är så lätt men det är fortfarande samma avslagsprocent.
- Det här handlar om en grupp som inte är van vid byråkrati eller att beskriva sin verksamhet, ofta besvarar man inte ens frågor när vi kräver kompletteringar.

Kopiering av ansökningar

Det har förekommit att ansökningar eller delar av ansökningar beställts ut från Socialstyrelsen och kopierats av ett annat företag som sökt tillstånd. Handläggarna har blivit bättre på att se detta säger Kristina Söderborg.
- Vi har utredare som är så skickliga nu att de känner igen formuleringar i vissa svar. Ofta har den sökande plockat lite här och där, plötsligt kan en annan anordnares namn eller Tanums kommun stå i texten. Om vi upptäcker detta måste de visa på ett annat sätt att de har kunskap.
Så de kan godkännas i alla fall?
- Det är inte så enkelt, det de kopierat godkänner vi inte som kunskap, men det skiljer sig från fall till fall. Någon kanske kopierat en Lex Sarahrutin, andra kanske inspirerats och lärt av andra, det är svårt att säga bestämt var gränsen går.

Mer sekretess än tidigare

Att ansökningar begärs utlämnade från Socialstyrelsen har blivit en stor del av handläggarnas arbete. Bara i förra veckan begärdes det ut 34 tillståndsansökningar berättar Kristina Söderborg.
- Detta sätter våra utredare i arbete, vi måste ju läsa och sekretessbedöma allt.
Förra året kom en lagändring som innebär att utöver enskildas förhållanden sekretessbeläggs nu även affärs och driftsförhållanden. Men för att något ska sekretessbeläggas behöver det hålla en viss kvalitet enligt Kristina Söderborg.
- Om en ansökan har ett riktigt dåligt kvalitetsledningssystem sekretessbelägger vi det generellt inte medan ett bra kvalitetsledningssystem ofta speglar ett seriöst företagande, och då blir sekretessbelagt.

Skärpta krav från 1 juli 2013

Den 13 december i år antogs nya lagar rörande assistansersättning av riksdagen. Från den 1 juli 2013 skaäven den personliga lämpligheten hos de som driver anordnarna påverka om tillstånd beviljas. Detta kommer att påverka tillståndsprövningen enligt Kristina Söderborg.
- Det innebär skärpt kontroll med krav på fortlöpande fläckfrihet hos de som leder anordnaren, man ska exempelvis inte kunna byta ut styrelsen veckan efter att tillstånd beviljats. Vi kommer regelbundet att kunna kontrollera styrelsemedlemmar i registren.
Prövning kommer då att kunna göras av "andra med inflytande på verksamheten".
- Det kan vara att en man som är dömd för brott sätter sin fru som ledamot, men att mannen ändå syns utåt i företagets verksamhet.
Från 1 juli 2013 ska tillstånd också lättare kunna återkallas. Idag kan ett tillstånd återkallas bara om assistansberättigade utsätts för allvarliga missförhållanden. Det är också möjligt att återkalla tillstånd vid grov misskötsamhet av registerkontrollen.
- Grund för återkallande kommer att vidgas till bristande lämplighet hos de som har företaget eller om företaget anmäls av Arbetsmiljöverket, anställer minderåriga, bryter mot Arbetstidslagen osv
Kommer fler tillstånd att återkallas tror du?
- Det kommer säkert även framöver att vara en ovanlig händelse. Ett återkallande är en process där fel kan rättas till, tillstånd återkallas inte över en natt, säger Kristina Söderborg.

Visar misstänkt kriminalitet att tillståndsprövningen är tandlös?

På senare tid har assistansföretag som fått tillstånd på Socialstyrelsen dykt upp i förundersökningar med misstanke om att omfattande kriminalitet bedrivits under lång tid. Assistanskoll frågar Kristina Söderborg om detta visar att tillståndsgivningen är tandlös.
- Nej, vi har ingen tillgång till misstankeregister, dessutom är man oskyldig tills man är dömd. Situationen är naturligtvis inte rolig men vi får leva med detta tills personer dömts.
Enligt Svante Borg på Försäkringskassan, utreds organiserad kriminalitet hos ett tjugotal assistansföretag, detta kan ju komma att se mycket illa ut?
- Ja, men det kan också vara brott som anordnaren inte är ansvarig för, tex att enskilda assistansberättigade fejkat en funktionsnedsättning, eller att föräldrar ljugit om sitt barns behov.
Med den nya lagstiftningen från 1 juli 2013 kan dock tillstånd komma att återkallas efter att ansvariga för assistansanordnaren dömts.
- Då kan vi läsa domar vilket kan leda till återkallanden, men det tar samtidigt lång tid innan en process med förundersökning, domar och överklaganden är klar.
I en tidigare intervju sade du att jämfört med tillstånd i andra verksamheter är det tio gånger så många brott bland ägare och ansvariga i ansökningarna i personlig assistans…
- Det var i början av tillståndsprövningen, den uppgiften måste jag ta tillbaka. Vi har hittat en hel del mindre brott i vandelprövningen såsom , bokföringsbrott, urkundsförfalskning, hot mot tjänsteman men även skulder hos kronofogden, konkurser och liknande. Men vi har samtidigt haft en noggrannare prövning än i andra tillståndsverksamheter, så det blir som att jämföra äpplen och päron.

Vissa företag kräver bindningstid i utbyte mot tjänster

Det förekommer i branschen att företag som utför tjänster som juristhjälp, i gengäld kräver bindningstid av sina kunder berättar Kristina Söderborg.
- Det förekommer bindningstider på flera år mot att kunden får olika tjänster. Det har även förekommit skadeståndsanspråk från anordnare mot kunder som inte följt avtalen.

De som inte kan styra assistansen själva behöver mer stöd

Det har skett en stor förändring sedan 1994 i synen på assistansberättigades ansvar, 1994 hade den assistansberättigade ansvar för assistansersättningen på ett annat sätt. Idag har anordnaren ansvar för pengarna efter att assistans köpts och nu skärps kontroll av både anordnare och assistansberättigade. Assistanskoll frågar Kristina Söderborg vad hon tror den här förändringen beror på.
- Det får du fråga lagstiftaren om, men en stor del av de assistansberättigade har kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar, de kan ofta inte ta ansvaret utan kan istället vara i händerna på någon annan. En del kanske har en god man som ordnar saker bra, men många rör sig i gränslandet och kan fixa en del men inte allt.
Var lagstiftningen gjord för de som kan styra sin assistans?
- Det började så med kooperativ med personer som själva kunde ta ansvaret, och de individerna behöver vi värna så att de kan fortsätta. Däremot behöver vi fundera på hur man löser det bäst för de som inte själva kan ta ansvar. Det finns föräldrar som ringer mig och frågar hur man gör för att bli egen arbetsgivare, sedan kommer det fram att de frågar för sitt barns räkning eftersom barnet kan inte ringa självt. Jag brukar säga att så länge du förstår och kan ta ansvar som arbetsgivare kan du vara det men du måste förstå vad det innebär.

Att anställa assistenter i andra länder

Slutligen frågar Assistanskoll om det blivit någon klarhet i vad som gäller när en anordnare anställer en assistent som bor i ett annat land. Hon svarar att frågan behandlats på Socialstyrelsen utan att beslut tagits, men att det nu kommer ny lagstiftning om detta
- Den 1 juli 2013 kommer nya lagar som innebär att en assistent som anställs av en svensk anordnare måste vara bosatt i EES-området. Om en assistent utanför EES ska anställas blir det väl en fråga för Migrationsverket om denna kanske vill bosätta sig i Sverige, säger Kristina Söderborg.

Kristina Söderborg intervjuades av Kenneth Westberg 2012-12-18

Vidare läsning

Se vilka anordnare som fått tillstånd i Socialstyrelsens register över verksamheter i LSS (Välj LSS 9: 2p i Lagrum och sortering efter län/målgrupp)

Socialstyrelsens senaste statistik om tillståndsgivningen

Skicka sidan till: