Svante Borg, Försäkringsdirektör, Försäkringskassan - "Det är illa nog om det handlar om hundratals miljoner"
Utredningar inleds nu mot drygt tjugo assistansbolag där Försäkringskassan förväntar sig att hitta omfattande organiserad brottslighet. Samtidigt vill Svante Borg som har ansvar för frågan tona ner tidigare uppskattningar av omfattningen av felaktiga utbetalningar.
Han vill även se att brukare ges möjlighet att ta mer ansvar för sin assistans och ser inte kontroll av enskilda assistanstimmar som effektiv mot den organiserade brottsligheten.
Fråga för regionala och nationella brottsbekämpningsråd
Det hela började 2009 i Halland där man exempelvis såg att utbetald lön inte alltid stämde med beviljade assistanstimmar eller att assistenter inte arbetat som de uppgett. I Halland har hittills tre ärenden lett till fällande domar för grovt bidragsbrott. Därefter har samma arbetsmetod tillämpats i hela landet vilket lett till fler domar och den 15 december meddelade Försäkringskassan på en presskonferens att utredningar nu initierats mot drygt 20 assistansbolag, med över 800 kunder och 2500 assistenter.
Brottsligheten bland assistansföretag har prioriterats så pass att den behandlas i regionala och nationella underrättelsecentra för organiserad brottslighet. Här samarbetar Försäkringskassan med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Polisen, Tullen och Kriminalvården.
Tidigare siffror troligen överskattade
Enligt Svante Borg, Försäkringsdirektör och ansvarig för utredningarna av kriminalitet är det oklart hur mycket pengar som försvinner. Försäkringskassan har tidigare gjort uppskattningen att 10 procent av assistansersättningen betalas ut felaktigt varav sex procent skulle bero på avsiktliga fel från den sökande. Av 23 miljarder som betalades ut 2010 skulle då 1,4 miljarder bero på medvetet fusk. Svante Borg säger nu att beräkningen är mycket osäker och i den summan räknas det även in utbetalningar där en anordnare begår ett brott men där assistansersättning ska betalas ut i vilket fall som helst.
- Vid ekonomisk brottslighet hos anordnaren behöver inte brottsligheten vara kopplad till brukaren. Om brottslighet åtgärdas hos anordnaren ska ändå samma summa betalas ut om brukaren har behovet.
Men beloppet räknas ändå in i uppskattningar av felaktiga utbetalningar?
- Ja, men den summa som betalas ut i onödan pga brottslighet är åtminstone hundratals miljoner kronor.
Hallandspolisen har spekulerat i att en tredjedel av all assistansersättning betalas ut felaktigt…
- Låt oss inte spekulera för mycket, det är tillräckligt allvarligt med hundratals miljoner utan att vi behöver komma upp till miljardstrecket.
Alla sorters kriminalitet förekommer
Enligt Svante Borg finns det brukaresom bluffat om sin funktionsnedsättning för att få assistansersättning, ibland finansierar en familj sin tillvaro på detta sätt. Det finns assistenter som rapporterar arbete som de inte utfört och bolag som sätter i system att fuska. Sedan Försäkringskassan började samverka med andra myndigheter kan man se kriminaliteten i företagen på ett helt annat sätt, berättar Svante Borg.
- När vi hade enbart pappersakter med räkningar och tidsredovisningar kunde vi ofta bara se enskilda misstänkta brukare.
Vissa bolag kan ha en vit front med bra rykte medan pengarna skickas runt i olika bolag där skattebrott begås säger Svante Borg.
- Vi har precis gått ut i en landsomfattande satsning mot tjugo anordnare som vi misstänker för kriminell verksamhet, vad vi finner när vi går ner, vet vi inte riktigt. Jag tror dock vi kommer att hitta mycket förslagna konstruktioner där vi får gräva djupt innan vi ser vad som är fel, företag där brukarna ofta har rätt antal beviljade timmar.
Ni nämner inte företagen vid namn?
- Nej, de vet inte om det ännu.
Handlar brottsligheten ni undersöker även om assistenter som går hem tidigare från jobbet och inte arbetar all tid de uppgett?
- Nej, det faller inom ramen för assistansens kvalitet, vilket är upp till brukaren, eller hans/hennes företrädare att hantera.
Finns det skillnader mellan privata företag, brukarkooperativ, kommun och egna arbetsgivare?
- Det har vi inte sammanställt, men det skulle förvåna mig om vi hittar organiserad brottslig verksamhet i kommuner annat än assistenter som fuskar med sin arbetstid.
Var assistenter befinner sig fastställs i spaningsarbetet
Det är främst de som leder vissa anordnare som ligger bakom kriminaliteten enligt Svante Borg, men det förekommer även att assistenter och assistansberättigade deltar, jag frågar om det kan finnas en risk att assistansberättigade i för stor utsträckning framställs som offer.
- Vi kommer att hitta brukare med allvarliga funktionsnedsättningar som begår brottslighet, de är människor som alla andra och funktionshindren sätter ibland bara fysiska gränser. Men samtidigt vill vi motverka ett generellt misstänkliggörande av assistansberättigade.
Kan du ge ett exempel på hur ett vanligt brott i assistans fastställs..
- Ett av de enklaste pusslen är när vi vet var brukare och assistent bor, och vi ser att assistenten arbetar och bor på platser långt från varandra.
Hur kan ni veta var assistenten befinner sig?
- Vi får hjälp av polisen, men då måste det finnas en tillräcklig misstankegrad.
Kan ni se var assistenters mobiler befinner sig?
- Polisen stödjer oss med de åtgärder de kan göra inom sina lagrum.
Myndigheter delar information
I de regionala och nationella underrättelsecentra samarbetar Försäkringskassan med andra myndigheter och delar uppgifter med tex Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Om en person utreds för bidragsbrott kan man samtidigt kolla skatteskulder och indrivningar hos Kronofogden. Innan ett ärende polisanmäls styrs utredningen hårt av sekretessbestämmelserna säger Svante Borg.
- Då stannar det vid ett försäkringsärende. Vid en polisanmälan får vi tillgång till fler register och kan dela fler uppgifter. Det gäller att spela det spelet, det handlar om personlig integritet. Även om vi skulle träffa ett antal skyldiga om vi inte hade sekretess, skulle vi hantera mycket information om människor som är oskyldiga.
Riksrevisionen har ifrågasatt mängden polisanmälningar
När ett brott misstänks gör Försäkringskassan först en intern utredning, om misstanken räcker görs en polisanmälan, som leder till en förundersökning som eventuellt leder till åtal.
- I vissa fall ser vi fel som inte är brott, det kan vara slarv, då kan vi ställa ett återkrav, som mest tio år tillbaka i tiden.
Under 2011 har det skett 47 polisanmälningar, 293 kontrollutredningar som gett tillbaka 39 miljoner i felaktiga utbetalningar och 29 miljoner i besparingsbelopp.
Riksrevisionen ifrågasatte tidigare i år mängden påstådda felaktiga utbetalningar pga att så få går till polisanmälan jämfört med det misstänkta antalet brott.
- Om vi inte kan bevisa blir det ingen anmälan. Det har också handlat om vår arbetsförmåga, efterhand som den blivit större har antalet kontrollutredningar ökat.
Har synen på vad som är fusk förändrats?
Det förekommer även omfattande skattebrott i utredningarna, men här måste man enligt Svante Borg skilja påföretag som följer svensk lag, men som ifrågasätts moraliskt.
- Vi tittar på de som undanhåller skatt olagligt genom att exempelvis lägga ner och försätta företag i konkurs, så att pengar försvinner. Vi agerar inte mot moraliskt betänklig skatteplanering, det får politikerna göra.
Före 2008 kunde den assistansberättigade behålla medel som blev över från använda timmar, vilket blev olagligt 2008, jag frågar Svante Borg om synen på vad som är fusk förändrats sedan 1994.
- Jag känner inte igen att vi skulle ändrat inställning, detta handlar om en organiserad brottslighet på en helt annan nivå.
Kan man säga att överblivna pengar från använda assistanstimmar som den assistansberättigade före lagändringen 2008 kunde behålla själv nu istället blivit vinster hos assistansföretag?
- Vi kan inte ha någon synpunkt på det så länge man skattar för vinsten.
Kontroll av enskilda timmar ger inte effekt på brottsligheten
Den 15 februari kommer utredningen Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen" med förslag som ska stoppa fusk med assistansersättning. På en presskonferens den 15 december sade Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson att man vill se en lagändring så att minderåriga inte ska kunna få återkrav på sig om det utnyttjats av sina föräldrar för att få assistansersättning. Svante Borg vill även se att Socialstyrelsen får möjlighet att dra in tillstånd inte bara på grund av assistansens kvalitet utan även om sättet att driva ett företag kan ifrågasättas. Han vill inte se omfattande kontroll av hur assistanstimmar används, brottslig verksamhet påverkas inte alls av den sortens kontroll menar han.
- Kriminaliteten stoppas inte av att vi ifrågasätta enskilda assistanstimmar.
Finns det en risk att assistansberättigade som inte fuskar ändå drabbas av en ökad kontroll eller försämringar i sin assistans?
- Vi jobbar hårt för att brukare inte ska känna sig misstänkliggjorda, men i praktiken kan brukare drabbas när vi slår till mot ett företag, eftersom de då kan tvingas byta anordnare.
Vill ge brukare stöd i att starta företag
Svante Borg vill dock inte att brukarens ansvar för assistansersättningen ska flyttas över till anordnarna.
- Det känns fel att ansvaret ska förflyttas till anordnarna, då blir det institution av det hela. Brukaren ska ha makt över sitt liv, många assistansberättigade är egna företagare, familjefäder och lever som vem som helst i samhället. Vi bör skapa system där brukare kan styra sin assistans och ta eget ansvar.
Hur kan man stärka brukarnas delaktighet?
- Genom att ge ökad transparens och enklare regler. Vi har lagt ett förslag att staten tar över hela LSS så brukaren får en motpart, det skulle förenkla. Om brukaren vill anställa sina assistenter skulle vi kunna ge stöd att vara egen företagare.
Borde fler brukare bli egna företagare?
- Ja, där borde Försäkringskassan kunna ge stöd med exempelvis redovisning.
Borde det vara lättare att byta anordnare?
- Jag vet inte om brukarna tycker det är svårt att byta, men om det är det borde vi kunna skruva på det, man ska kunna använda sitt stöd på ett enkelt sätt.
Kan ett hinder för brukare att byta anordnare vara att företaget har undanlagda medel för assistansomkostnader som företaget behåller vid ett byte?
- Denna ordning gäller fortfarande och ställer till oreda eftersom det ibland varit oklart vart sådana medel tagit vägen i redovisningen. Skatteverket har initierat vissa ändringar som skall möjliggöra flytt av sådana medel.
Anhörigassistans kan vara både bra och dåligt
Anhörigassistans kan vara mycket viktig för enskilda individer men även leda till inlåsning menar Svante Borg
- Å ena sidan skulle min svärmor varit en mycket bra assistent till min hustrus syster, det hade varit tryggt för familjen och gett lön för ett arbete som defacto utfördes. Å andra sidan kan jag se en risk för en inlåsningseffekt när barn ska in i vuxenlivet.
Det kan vara bra för ett mindre barn att ha föräldrar eller syskon som assistenter men när personen ska bli vuxen och frigöra sig menar Svante Borg att man bör se på en person med funktionsnedsättning som på alla andra.
- Då kan det finnas ett behov av jämnåriga assistenter och en distans till föräldrarna.
Handlar det om familjens omdöme?
- Ja, det finns många som kliver åt sidan och tar in andra assistenter, men sedan finns det de som bygger sin ekonomi på en familjemedlem med assistans. Här kan det behövas metoder där vi kanske frågar den unge vuxne för att låta denne själv ta ställning.
De som begår brott har olika sorters bakgrund
Hallandspolisen har sagt att det funnits en stor mängd personer med utländsk bakgrund bland de som fuskat. Svante Borg säger att man nu ser både människor som kommer från andra länder och andra som hela tiden bott i Sverige.
- Det är farligt att låta spektakulära fall som uppmärksammats sätta dagordningen och lämna detta till ryktesspridning. Vissa brott där det krävs kontakter, nätverk och fina fasader kan inte begås utan att personerna är djupt rotade i det svenska samhället. Samtidigt finns det andra brott som bara kan genomföras om man kommer från ett annat land, med en okänd bakgrund, säger Svante Borg.