Christer Ryder, PARO: "Saknas debatt om de kommunala verksamheternas förluster"

I debatten om vinster för de privata bolagen i Assistansbranschen saknar Christer Ryder en diskussion om de kommunala verksamheterna.- Tittar man på de så går ju de med ganska stora underskott. De kostar skattebetalarna mycket mer.

PARO, Privata Assistentanordnares Riksorganisation, är positiva till utredningen om timschablonen men de är kritiska till ISF:s utredning som ligger bakom beslutet att tillsätta den. Christer Ryder, ordförande i PARO, anser också att debatten om vinster för de privata bolagen är snedvriden och att man glömmer den kommunala hanteringen av timbeloppet.
- Tittar man på kommunernas verksamheter så går ju de med ganska stora underskott. De kostar ju skattebetalarna mycket mer.Det är en fråga som politikerna borde prioritera i större utsträckning. Vad är det som gör att vi privata anordnare kan driva verksamheterna med överskott men inte kommunerna?
Han anser också att det i debatten även glöms bort att de privata bolagens inkomster kommer tillbaka till medborgarna.
- Stora delar av timbeloppet kommer ju dessutom tillbaka i form av skatter och sociala avgifter, säger han.

Viktigt att branschen får komma till tals

Under våren tillsatte regeringen en ny utredning, Översyn av ersättningen för personlig assistans. Utredare blev Agneta Rönn, som tidigare arbetat på SKL:s avdelning för ekonomi och styrning. Christer Ryder är positiv till utredningen eftersom han anser att den modell som gäller idag är förlegad då den schabloniserar trots att det gäller många olika sorters kostnadsslag. Nu hoppas han att alla sorters aktörer får komma till tals.
- Det är viktigt att Agneta Rönn har kontakt med branschorganisationerna, att vi får en dialog så vi kan förse henne med vårt underlag. Och att vi kan skapa förståelse för vad kvalitativ assistans kostar.
Vilka konkreta förändringar av timschablonen vill ni ha?
- Vi vill se en noggrannare definiering av de så kallade "övriga kostnaderna" så att det blir en verklighetsanpassad beräknings- och uppräkningsmodell.

Siffrorna stämmer inte

Precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna, sågar Christer Ryder utredning från ISF, Timschablonen öppnar för höga vinster från juni 2012 som kom fram till att det 2011/2012 betalades ut drygt två miljarder för mycket i assistansersättning varje år. Siffrorna stämmer helt enkelt inte, menar han.
- Om man utgår ifrån de uträkningarna finns en risk för att vi seriösa anordnare går i konkurs för att vi helt enkelt inte får ekvationen att gå ihop.
Vad anser du om talet om de höga vinsterna i branschen?
- Bolag måste bedriva sin verksamhet med vinst. De allra flesta återinvesterar ju sina inkomster i de egna verksamheterna, vilket i sin tur gör att de kan anställa ännu fler.
Precis som Fredric Käll tycker han att man glömmer tala om kvalitén i debatten.
- Det blir sånt fokus på ekonomin och på de höga vinsterna. Vi borde titta mycket mer på kvalitén och ställa oss frågan hur de assistansberättigade upplever det. Får de den hjälp de behöver och har rätt till?

Skrivs inget om alla som gör ett bra jobb

Det höjs idag många röster för att skattepengar hamnar i "fel fickor". Bland annat Wenche Willumsen, intressepolitisk samordnare på DHR, har i SHT, Svensk Handikapptidskrift, sagt att hon välkomnar åtgärder som kan leda till att de aktörer som bara är ute efter att berika sig ska välja andra branscher än assistans.
- Det är inte första tanken för oss privata anordnare, att berika oss själva. De finns de som spelar i gråzonen men de personerna är vi inte intresserade att ha som medlemmar.
Är kritiken mot privata företag orättvis?
- Det beror på var kritiken kommer ifrån. Det skrivs ju förfärligt lite i media om seriösa bolag, som är ärliga och gör ett bra jobb. Skulle de lyftas fram skulle bilden varit annorlunda.

Antalet assistanstimmar speglar verkligheten

Christer Ryder är skeptisk även till Maria Larssons antagande att antalet assistanstimmar ökat för mycket.
- Även här hänvisar hon till utredning. Har vi rätt beslut på den assistansberättigade så är det nog så verkligheten ser ut. Jag tror ingen assistansanvändare vill ha fler assistenter omkring sig än vad han eller hon måste.
Christer Ryder försvarar reformen och menar att den, till skillnad från vad många kritiker säger, sparar pengar åt samhället.
- Ser man på hela reformen är den jättebra. Den sparar pengar åt samhället, det är jag helt övertygad om. Skulle de assistansberättigade inte ha de här insatserna så skulle kommunerna och landstingen vara mycket mer belastade i form av till exempel ökad sjukvård så kostnaderna skulle bara inte vara så synliga. Och dessutom kommer ju en hel del av pengarna tillbaka i form av skatter. Tittar man på helheten så är det en besparing för samhället.