Hanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Problematiskt om ersättnings- och kontrollsystem inte utgår från verkligheten”

Hanna KauppiHanna Kauppi vill ha kontrollsystem som utgår från den verklighet som assistansanordnare lever i. Hon anser att begreppet överutnyttjande bör definieras om det ska tillämpas och vill nyansera bilden av fusk och kriminalitet – och låta de goda exemplen få sin rättmätiga plats.

KFO satsar på påverkansarbete

Hanna Kauppi, som har erfarenhet både från privat verksamhet, arbetsgivar- och intresseorganisationer, har anlitats av KFO i ett treårigt projekt för att bedriva påverkansarbete inom personlig assistans. Hon kommer bland annat verka för att etablera samarbeten med myndigheter och utveckla KFO:s nätverk.
– Förutsättningarna för KFO:s medlemmar att kunna bedriva och utveckla sina verksamheter är ett viktigt perspektiv. En annan viktig och avgörande fråga är givetvis assistansreformens fortlevnad. Intentionerna i lagens förarbeten måste få plats bredvid de höga ambitionerna att skapa kontrollsystem och dämpa kostnadsutvecklingen.

Ideburna och mindre verksamheter behöver stöd

KFO representerar kooperativ och ägarledda verksamheter inom personlig assistans. De behöver stöd och kontrollsystem med anpassning till den verklighet de lever i, säger Hanna Kauppi. Idag gynnas de anordnare som har mest resurser anser hon.
– Tillstånd, tillsyn och de senaste lagändringarna kan idag hanteras lättare av stora och mer resursstarka verksamheter.
För att bevara mångfalden vill Hanna Kauppi se stöd till idéburna och ägarledda verksamheter.
– Det skulle exempelvis kunna vara eftergift på regleringar som påverkar likviditeten i mindre verksamheter. Det skulle också kunna vara stöd i form av utbildning och mentorskap, både för verksamhetsutveckling och för adekvat tillämpning av regelverk och riktlinjer från myndigheterna.

Hoppas på dialog med myndigheter

Hanna Kauppi kommer att föra en dialog med olika myndigheter, det finns redan ett bra samarbete med Försäkringskassan säger hon. Hon vill även ha en dialog med IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och om det är möjligt, SKL, Sveriges kommuner och Landsting.
– Med IVO behöver vi diskutera tillstånd och tillsyn, där många av KFO:s medlemmar anser att det finns för mycket vård och omsorgsperspektiv. Det bådar gott att IVO nyligen hörsammat våra önskemål. KFO kommer nu tillsammans med andra representanter från anordnarsidan ingå i ett dialogforum med IVO, där frågor om personlig assistans kommer att tas upp.
I kommunerna finns det ett växande problem i de allt lägre ersättningsnivåerna till de ca 4000 som har kommunalt beviljad assistans berättar Hanna Kauppi.
– Tidigare betalade kommunen samma timbelopp som kassan, idag ligger många kommuner 50 kr lägre. Det är klart att det påverkar möjligheterna för en anordnare att åta sig ett uppdrag och därmed valfriheten för assistansberättigade. Vissa utförare har till och med fattat principbeslut om att inte ta emot uppdrag som inte ersätts med schablonbeloppet. Andra problem är att ersättning för sjuklön inte alltid betalas ut när ordinarie assistent är sjuk eller att vissa kommuner inte tillåter till att någon kan vara god man och assistent samtidigt, säger Hanna Kauppi.

Om att alltfler förlorar sin assistansersättning

Sedan 2008 räknas ju enbart så kallade integritetsnära delar av grundläggande behov som grund för att bevilja assistansersättning. Detta har lett till att allt färre nybeviljas och att alltfler förlorar sin assistansersättning.
– Redan för flera år sedan samlade intresseorganisationer för assistansberättigade och anordnarsidan statistik och exempel på hur förändrad praxis i ett tidigt skede drabbade enskilda hårt, säger Hanna Kauppi.
Flera politiker i Socialutskottet har motionerat i frågan och på en direkt fråga i mars 2013 svarade Barn och Äldreminister Maria Larsson att regeringen behöver mer underlag. Maria Larsson hänvisar bland annat till en utredning från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, som kommer i oktober 2014 och som ska visa vad som hänt med de som förlorat sin assistansersättning.
Hur ställer sig KFO till den här frågan i påverkansarbetet?
– KFO kommer inte att driva sakfrågan. Däremot kan vi med grund i medlemmarnas erfarenheter uttala våra starka sympatier då det är tydligt att den här tolkningen inte överensstämmer med intentionerna i lagens förarbeten. Ytterst är frågan om rätten till och behovsbedömning av personlig assistans brukar – och handikapprörelsens fråga. Det är viktigt att komma ihåg. Anordnasidan kan riskera trovärdighet och underminera möjligheten att påverka situationen.
Anordnarsidans roll menar Hanna Kauppi är att lyfta förutsättningarna att bedriva personlig assistans – det kan handla om förutsägbarhet i ersättningssystem och utformningen av riktlinjer och kontroll.
– Här har KFO en särskild roll att fylla som representant för just idéburna och medlems- eller ägarledda verksamheter. KFO kan ingå nya samarbeten och delta mer i debatten. Vi behöver också prata med politiker på lite bredare front.

Väntetid vid tillsynsbehov problem för anordnare

Den 1 januari 2013 infördes begreppet väntetid istället för jour (se FKFS 2012:10). Med väntetid avses tid då den assistansberättigade under sin dygnsvila behöver ha en personlig assistent tillgänglig i väntan på att ett hjälpbehov uppstår utan att det är fråga om tillsyn i form av grundläggande eller andra personliga behov.
– Väntetid ska inte beviljas när det finns ett tillsynsbehov, oavsett om det är fråga om aktiv tillsyn i enlighet med femte grundläggande behovet eller tillsyn för andra personliga behov, säger Hanna Kauppi.
Hon säger att det förekommer att Försäkringskassor endast beviljar väntetid för enskilda tillfällen av praktiskt hjälpbehov trots att den assistansberättigade till exempel inte kan påkalla uppmärksamhet och behovet är styrkt med läkarutlåtande.
– Man tycks tro att aktiv tid förutsätter aktiv tillsyn som är ett väl definierat begrepp. Det finns en färsk Kammarrättsdom (KR 2584-12) som gör en sådan tolkning. Ur anordnarperspektiv innebär det här att det blir svårt att rekrytera assistenter, särskilt när det inte heller finns ekonomiskt utrymme att hitta andra lösningar.
När började talet om aktiv tid?
– I samband med de förändrade bedömningarna. Alltihop började med ett internmeddelande från kassan i nov 2007 där de integritetsnära delarna av grundläggande behov lanserades. Talet om aktiv och passiv tid fanns inte tidigare. Det är märkligt att det blivit så legitimt. Helhetsperspektiv är ju egentligen en förutsättning för personlig assistans.

Kriminaliteten måste särskiljas och överutnyttjande beskrivas bättre

Kriminellt bruk av assistansersättningen måste till ovillkorligen bekämpas, säger Hanna Kauppi. Men det faktum att kriminalitet förekommer får inte göra att alla blir potentiella syndabockar, säger hon. Funktionsnedsatta är oroliga att förlora sin assistans och för att kräva för mycket, anordnare gör vad de tror förväntas göra och kanske mer därtill av rädsla att göra fel.
– Den kriminalitet som kommit fram har ofta kunnat kopplas till organiserad brottslighet som ligger långt ifrån vanliga assistansanvändares verklighet. Dessutom måste begreppet överutnyttjande av assistans förtydligas enligt Hanna Kauppi. I utredningen Fusk och felaktigheter med assistansersättning lade Susanne Billum in oerhört mycket i överutnyttjande. Det kunde vara att anordnare gör stora vinster eller lägger pengar på marknadsföring och juridiska tjänster, att brukare och assistent inte gör saker tillsammans.
– Det här skapar en osäkerhet som inte gynnar någon. Talet om överutnyttjandet måste antingen upphöra eller få substans och istället ersättas med riktlinjer.

Visa goda exempel

Hanna Kauppi tycker att det är mycket viktigt att lyfta fram de goda exemplen i personlig assistans, seriösa anordnare med tydliga ambitioner att verka utifrån LSS-reformens intentioner. Idag går vi i skuggan av domarna mot kriminella som fuskat med assistansersättning menar hon.
– Flera av KFO:s medlemmar har en unik historia och i vissa fall en direkt beröring med lagens tillkomst. De kan förmedla hur personlig assistans kan bedrivas med kvalitet ur de assistansberättigades perspektiv.
Hur vill du få ut berättelserna?
– Utmaningen är att ge allmänheten en fördjupad förståelse. KFO:s uppgift blir att inspirera och backa upp medlemmarna i deras berättelser men också att arbeta med kvalitetsfrågor ur ett arbetsgivar- och anordnarperspektiv. Det gäller exempelvis etiska regler, definition av kvalitet ur ett medlemsperspektiv, likabehandling av personliga assistenter och kompetensutveckling ur flera perspektiv. Vi kommer att ta upp en del av de här frågorna i exempelvis seminarier.

Nya timbeloppet viktig fråga

Utredaren Agneta Rönn utreder nu hur assistansersättningens timbelopp ska se ut. Förslag på en ny modell kommer i februari 2014. Det är bra att detta ses över säger Hanna Kauppi.
– Idag är timbeloppet inte anpassat till verkligheten framförallt när behovet varierar. En viktig åtgärd är att OB-ersättning ersätts med de faktiska kostnaderna eller i separata schabloner.
Hanna Kauppi ser dock med oro på utredarens möjlighet att hinna skapa ett tillräckligt underlag.
– Jag hoppas att man inte drar förhastade slutsatser. Tiden för utredningen är kort och det finns en mängd olika uppgifter om hur det faktiska kostnadsläget ser ut. Förhoppningsvis förstår man vikten av förutsägbarhet i systemet och att det förhöjda timbeloppet som det ser ut i dag inte är en optimal lösning.
Hanna Kauppi ser en risk i att resultatet blir en generell sänkning av grundersättningen, där inte alla kompenseras genom att beviljas förhöjt timbelopp eller tilläggsschabloner.
– Vi ska inte glömma att det finns en tydlig uppfattning hos både myndigheter och media om att det finns ett besparingsutrymme, säger Hanna Kauppi.

Hanna Kauppi intervjuades av Kenneth Westberg 2014-01-07

Skicka sidan till: