VAL 2014, Kristdemokraterna - ”Vi har värnat om rätten till assistans”

Magnus SjödahlKristdemokraterna har suttit i regeringsställning de två senaste mandatperioderna och Magnus Sjödahls partikamrat Maria Larsson har haft ministerposten och ansvarat för frågor som rör personlig assistans.
– Vi har värnat om rätten till assistans och försvarat LSS även när Sverige genomgått ekonomiska svårigheter, säger han.

På frågan om hur Magnus Sjödahl, Kristdemokraterna, ser på Försäkringskassans hårdare bedömning, att allt fler förlorat sin assistansersättning liksom nekas vid nyansökan, svarar han:
– Antalet personer som fick assistansersättning var 15 274 år 2008. Motsvarande siffra var 15 866 år 2013 enligt försäkringskassans statistik. Det genomsnittliga antalet timmar per vecka var 108,2 år 2008. Motsvarande siffra var 121,2 år 2013. De totala kostnaderna var 20 miljarder år 2008 medan siffran för 2013 var 27 miljarder. Anslaget för assistansersättning har inget tak. Kostnaderna bestäms årligen av hur många som beviljats och hur många timmar som behovet uppgår till. Försäkringskassan har fått i uppdrag att säkerställa en mer rättssäker hantering av assistansersättningen och se på vilka åtgärder som behöver vidtas.

Har tydligt försvarat LSS

Så Magnus Sjödahl anser att Kristdemokraterna skött sin roll i regeringen under de sex år de suttit vid makten.
– Siffrorna visar att vi har värnat om rätten till assistans för de som har rätt till det. Maria Larsson har tydligt försvarat LSS och dess grundläggande innehåll även när Sverige genomgått ekonomiska svårigheter som till exempel 2008 års finanskris. Vidare har vi gett flera myndighetsuppdrag, till exempel till ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, som ska ta fram underlag för och bedöma orsakerna till utfallen av Försäkringskassans beslut om assistans. Försäkringskassan ska säkerställa en mer rättssäker hantering och se vilka åtgärder som kan vara aktuella för att minska skillnaderna i landet. Vidare startar i höst en högskoleutbildning om 7,5 poäng för handläggare i LSS-ärenden.

Intern kritik

Men det finns en viss intern kritik. Bland annat Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på tidningen Dagen, sa i en intervju för Assistanskoll att Kristdemokraterna inte tagit chansen att profilera partiet som ett parti som värnar om mänskliga värden.
– Ja, det är ju tråkigt att höra. Men jag tycker fakta talar för att vi tvärtom försvarat reformen. Vi har inte skurit ner och vi inte ändrat några lagar.
Hur ser du på att Folkpartiet vill se ett förtydligande av § 9a i LSS för att återställa bedömningarna av personlig assistans och att de anser att de fått kompromissa om assistansfrågor i alliansregeringen?
– Nja, när det kommer till kritan så är vi överens i alliansen. De har ju inte skrivit några egna motioner. Jag utesluter inte att vi behöver ett förtydligande av paragraf 9a men jag vill inte slå fast det innan utredningarna är klara.

Olika bilder av verkligheten

På regeringens rapport om hur FN-konventionen efterlevs, svarar FN att de oroas av att assistansersättning dragits tillbaka för så många sedan 2010 och Thomas Hammarberg anser att de förändrade bedömningarna av assistansersättning bryter mot FN-konventionen eftersom man backar från redan uppnådda rättigheter. Men Magnus Sjödahl och Kristdemokraterna har svårt att ta till sig den av den kritiken.
– Det är olika bilder av verkligheten. De senaste siffrorna visar på en kraftig ökning av både antalet timmar och andelen som fått personlig assistans, så den totala bilden talar för att det är fler som omfattas av det här än tidigare. Jag är också beredd att försvara omprövningen och att man har ha en noggrann uppföljning av insatserna för den assistansberättigade. För mig är det en fråga om att de ska hamna på rätt nivå, att de varken får för mycket eller för lite.

Stort problem med olika bedömningar

Ett stort problem menar Magnus Sjödahl är olikheterna i Försäkringskassans bedömningar runt om i Sverige. Hur man blir bedömd får inte bero på vart man bor, menar han. Han anser därför att det är nödvändigt med en högskoleutbildning för handläggare för att höja kompetensen och en sådan utbildning ska startas till hösten. När det gäller skillnaderna kommunerna emellan och frågan om förstatligande av assistansen är han dock tveksam.
– Det har kommit lite olika signaler från brukarorganisationerna i den frågan men ett flertal vill inte se en sådan förändring. Det är viktigt att i denna liksom i andra frågor vara lyhörd mot dem som närmast berörs, så det är inget vi vill ta strid för.

Block istället för minuträkning

Magnus Sjödahl och Kristdemokraterna är emot att minuträkning som används vid bedömningen av assistansersättning idag.
– Det är av stor vikt att bedömningen sker på ett korrekt och icke integritetskränkande sätt och med ett gott bemötande. Att använda tidtagarur för olika moment är självklart inte en rimlig metod. Vi skulle istället gärna se att det tillämpades någon form av blocktänkande vid bedömning av olika hjälpbehov.
Samtidigt säger han att ett större mått av schablonisering dock kan riskera att leda till felaktiga bedömningar.
– Behoven är väldigt olika och för att säkerställa att alla får den hjälp han eller hon är berättigad till måste någon form av individuell bedömning göras.

Sjukhusvistelse

Som lagen ser ut nu så har inte assistansberättigade ingen självklar rätt till att ha sina assistenter under en sjukhusvistelse. Den rätten finns endast om man har så kallade särskilda skäl. Magnus Sjödahl anser att det är fel. Han vill se att det tydliggöras vad som gäller beträffande assistans vid sjukhusvistelse.
– Ingen ska behöva oroa sig för att inte få den hjälp hon eller han behöver under en sjukhusvistels eller riskera att inte få tillbaka sin assistent efter hemkomst.

Föräldrastöd för barn med funktionsnedsättning

Kristdemokraterna önskar även en snabb lösning när gäller samordnat föräldrastöd för barn med funktionsnedsättning.
– Man ska inte behöva ha orimligt många kontakter. Alla som behöver ska få en samordnare. Det finns exempel att det fungerar väl på en del håll i landet. Det är en fråga som jag vill arbeta för att lösa.

Åldersgränsen svår att motivera

Frågan om personlig assistans ska behållas efter 65 år anser Magnus Sjödahl är en ”stor och intressant fråga”.
– Det känns konstigt med en åldersdiskriminering. Åldersgränsen är svår att motivera. Jag menar att man i samhället i stort borde se över åldersgränser generellt. Vi blir äldre och äldre och dagens 65-åringar är piggare än vad de var för tjugo, tretti år sedan.

Fusket skadar reformens legitimitet

När det gäller fusket i assistansbranschen så tycker Magnus Sjödahl att ”kontroller behövs i detta område liksom inom alla andra”. De åtgärder som har genomförts efter Susanne Billums utredning om fusk i assistans, att anordnarna till exempel ska rapportera om brukaren använder assistansersättning felaktigt och att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kan göra hembesök om anhöriga är assistenter, anser Magnus Sjödahl är nödvändiga. Han liknar den kontroll som därmed den assistansberättigade utsätts för med en helnykterist som ändå måste blåsa vid en poliskontroll.
– Fusket är stöld från dem som är berättigade till personlig assistans. Det riskerar att skada assistansreformens legitimitet. Jag önskar att alla som värnar om assistansen kan förenas i kampen mot felaktigheter, fusk, överutnyttjande och ren kriminalitet.
Men Johanna Skinnari på Brå menar att expertmetoden som FUT-Delegationen använt för att mäta fusk inte varit tillförlitliga. Hur ser du på det?
– Det är svårt att bedöma tillförligheten i metoden då vi ju inte vet omfattningen av det eventuella fusk som inte uppdagas. Det är klart man ska följa siffror som är konstaterade och att man inte ska utmåla det som att de som har personlig assistans fuskar, då blir det ju fel. Men även om det är en liten andel som fuskar så blir det blir ju stora summor, så man måste acceptera en viss grad av kontroll.

Risk för oligopol

Försäkringskassan vill från 2015 betala ut assistansersättningen i efterskott istället för, som idag, i förskott. Magnus Sjödahl tycker att frågan är komplicerad och han vill inte gärna ge något entydigt svar idag.
– Det är viktigt att inte införa något som riskerar att försvåra för små assistansanordnare och risken finns att det bli svårt likviditeten för dessa. Men om det betalas ut för mycket måste de å andra sidan betala tillbaka och det är inte heller bra. Men vi får inte riskera att få en oligopolsituation, att det bara blir ett fåtal stora företag kvar på marknaden.

Vill ännu inte ta ställning till schablonbeloppet

Om Agneta Rönns utredning om schablonbeloppet säger Magnus Sjödahl att Kristdemokraterna inte vill ta ställning förrän den remissbehandlats och partiet ”noggrant gått genom vad olika berörda instanser och organisationer tycker”. Agneta Rönn menar ju till exempel att assistansersättningen låg 22 kr för högt 2013. Men vissa delar uttalar han sig positiv till.
– Förslagen om tilläggsschablon för OB-tid är bra liksom att sjuklöner ska ingå i ersättningen.
Vad anser du om att regeringen sedan 2014 drar tillbaka pengar vid uppräkningen av schablonersättningen därför man anser att den ökat för mycket tidigare?
– Enligt budgetpropositionen 2014 ökar anslaget för den statliga assistansersättningen med drygt 1 miljard. Beräkningar för de kommande åren visar på årliga ökningar på mellan 1 och 1,5 miljarder.

Ingen bransch för stora vinster

Magnus Sjödahl ser positivt på privata vinstdrivande företag inom assistans. Problemet är inte att företag går med vinst, säger han.
– Det bör finnas olika utförare inom assistansen så det är positivt att det som idag finns en mångfald av utförare och möjlighet för den enskilde att själv välja. Problemet är om det förekommer bristande kvalitet i utförandet.
Borde det finnas en begränsning för vad privata assistansföretag kan ta ut i vinst och hur ser du på riskkapitalföretag som ägare i assistansbranschen?
– Är man missnöjd kan man ju alltid byta utförare. Frågan är om man kan göra vinster på de här 280 kronorna i timmen, som ju är i snålaste laget. Jag har svårt att se hur man kan lyckas med att göra jättevinster i några skatteparadis i den här branschen med de små marginalerna.
Borde det vara ett krav att en viss procent av assistansersättningen går till assistenternas löne- och lönebikostnader?
– Det borde räcka att man betalar löner enligt avtal och upp till varje företag att avgöra vilka löner de sätter. Företagen får en viss ersättning och de borde vara fria att disponera den som de vill. Vi tror inte att det ska regeleras så noggrant.

Magnus Sjödal intervjuades av Erik Tillander 2014-06-12

Skicka sidan till: