Agneta Rönn, utredare – ”Vi föreslår inte att assistansersättningen ska sänkas”
Utredningen föreslår inte att assistansersättningen ska sänkas säger Agneta Rönn. Hon anser däremot att schablonen höjts för mycket jämfört med löneökningarna och vill lämna över frågan till politikerna.
Den 21 februari kom utredningen Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet om hur assistansersättningens timbelopp ska se ut. Förslagen beräknas kunna införas den 1 januari 2015. Läs Assistanskolls sammanfattning av utredningen.
Assistansersättningen är ca 20 kr för hög
I utredningen beskriver Agneta Rönn hur schablonbeloppet ligger 22 kronor för högt per timme räknat på 2013 års nivå, det borde då ha varit 253 kr istället för 275 kr.
Hur ser det ut jämfört med 2014 års nivå?
– Vi har inte räknat på 2014 men det blir något mindre eftersom regeringen börjat korrigera för det här felet. Jag vill understryka att utredningen inte föreslår att schablonen ska sänkas. Däremot konstaterar vi att den blivit för hög och att det kan finnas ett visst utrymme för anpassning.
Du konstaterar alltså vad som hänt och lämnar över frågan till politikerna?
– Ja, detta är i hög grad en politisk fråga.
Kan man inte se det som en uppmaning till politikerna att det borde rättas till?
– Nej, vi har inget uppdrag att sätta en nivå på schablonen. Vi har analyserat schablonen och säger att den blivit för hög på grund av fel i beräkningsmodellen och ger exempel på hur man kan räkna.
Men kan inte politikerna tolka det som att så här anser du att det borde vara?
– Jag skulle säga så här, i och med att vi säger att andelen lönekostnader och övriga kostnader i beräkningen av timschablonen blivit 83 respektive 17 % istället för 87 respektive 13 % kräver det en anpassning, men hur man gör det är en politisk fråga.
Försäkringskassan har inte rättat felet
Försäkringskassan har räknat på hur stor andel som används till lönekostnader respektive övriga kostnader hos assistansanordnarna. De säger själva till Assistanskoll att modellen brister eftersom den inte bygger på verkliga lönekostnader.
Hur ser du på att Försäkringskassan själva säger att deras modell brister och att de inte vet var lönerna ligger i verkligheten?
– Det finns lönestatistik, men den har kassan inte använt. De finns även siffror från SKL och privata i branschen.
Agneta Rönn menar att Försäkringskassan räknat med för höga löneökningar och sedan inte rättat till att det blivit fel.
– Eftersom man jobbar med prognoser finns det en osäkerhet. Efter finanskrisen 2008 har man räknat med att lönerna ska öka mer än de i verkligheten gjort. Det borde ha korrigerats i efterhand men det har man inte gjort. Ökningen har istället hamnat på övriga kostnader. Både Försäkringskassan och regeringen har bidragit till att detta kunnat hända.
Du lade inget förslag om att en viss procent av timschablonen måste gå till löner/lönebikostnader, har du övervägt det?
– Ja det har vi, men tanken med en schablon är ju att pengarna ska användas utifrån brukarens och utförarens gemensamma överenskommelse, och att lönerna ska kunna variera.
Vårdföretagarna säger att lönekostnader för assistenter hos deras medlemmar ligger mellan 79-82 %, hur ser du på det?
– Jag har ingen synpunkt på det, schablonen bygger på genomsnittslöner och det finns lönevariationer på alla marknader. Det viktiga här är att brukaren har ett inflytande på vad pengarna prioriteras till.
Regeringen har redan börjat spara på timschablonen
I budgeten för 2014 började regeringen dra tillbaka medel från assistansersättningen och beskriver i en intervju för Assistanskoll att orsaken är att för mycket går till övriga kostnader jämfört med assistenters lönekostnader. Assistanskoll frågar Agneta Rönn hur hon ser på att regeringen, i mindre skala, redan börjat göra det hon själv beskriver.
– Det ser jag som att de också sett detta.
Har ni diskuterat med varandra om detta?
– Nej, vi har gjort vår analys själva. Det vår utredning kan tillföra är en lite djupare analys i den här frågan.
Vart ska pengar tas till löneökningar om timschablonen står still?
Utredningen beskriver flera sätt på hur man kan göra för att rätta till att timschablonen är för hög. Agneta Rönn påpekar återigen att detta inte ska ses som förslag, det är en politisk fråga att avgöra detta, men hon ser tre möjliga metoder.
– Antingen gör man ett hugg och sänker schablonen över en natt. Det tror jag inte någon skulle tycka var bra, det skulle drabba brukarna. En andra metod är att skriva upp schablonen långsammare under ett antal år, vilket vore minst ingripande. Det tredje alternativet är att frysa schablonen under ett par tre år. Om man väljer en frysning eller att göra en långsam uppräkning kan man samtidigt fasa in en tilläggsschablon för de med mycket OB-timmar.
Om en anordnare har satsat på höga löner för assistenterna och inte går med vinst, hur ska de då klara att schablonen står still i flera år?
– Visst finns det de som prioriterat löner till assistenter som jobbat länge och som de vill ha de kvar. När vi tittar på schablonen så ser vi däremot den genomsnittliga löneutvecklingen, det är det enda vi kan göra. Om sedan några valt att ha höga löner får de laborera med de övriga kostnaderna i schablonen.
Blir det inte problem om de måste höja lönerna enligt kollektivavtalen samtidigt som schablonen ska vara fryst?
– I och med att det är en schablon har du ett spelutrymme för en del med övriga kostnader. Och om nu andelen övriga kostnader ökat under en tid så borde det finnas ett utrymme här.
Finns det inte en risk att personal lämnar yrket om det blir för dålig löneutveckling?
– Jag har svårt att se det, om man ser på den genomsnittliga löneutvecklingen för den här gruppen.
Ser du en risk att de företag som har många kunder och stordriftsfördelar är de som bäst klarar att hantera om timschablonen minskas?
– Vi har tittat på detta, det kan finnas stordriftsfördelar på marginalen men vi har inte underlag att påstå att det är så.
Kvalitet kan komma att sänkas
Agneta Rönn säger att man i utredningsarbetet sett att olika anordnare lägger pengar på olika saker.
– Generellt lägger kooperativ mycket på utbildning medan privata lägger mycket på administration.
Är det de kostnaderna som behöver minskas nu?
– Alla måste utgå från sin egen situation, och vad man vill prioritera.
Under en paneldebatt sade Cecilia Blanck på Föreningen JAG att utredningen inte tar hänsyn till kostnader för löner till assistenter under utbildning, bredvidgående och uppsägning. Agneta Rönn slår dock tillbaka kritiken.
– Schablonen är beräknad för att bekosta utförd assistans, det föreslår vi ingen utvidgning av. Uppsägningslöner är arbetsgivarens ansvar och om det behövs mycket introduktionstid finns det en möjlighet att söka förhöjd ersättning.
Har man skaffat sig utgifter man inte borde ha?
– Det är möjligt, man utgår ju från de pengar som finns, överskottet kan ju ha gått till både löneökningar, utbildning eller vinster.
En del av detta ger väl kvalitet i verksamheten, kvalitet som isåfall kommer att sänkas om nivån på timschablonen sänks?
– Så kan det vara, men nu har höjningen på 22 kr skett utan medvetna beslut att höja kvalitet och ambitionsnivån. Om politikerna inte tycker att det är bra får de höja schablonen för att höja kvaliteten, säger Agneta Rönn.