VAL 2014, Miljöpartiet – ”Du kan byta kommun och plötsligt hör du inte till personkretsen”

Agneta Luttropp (MP)Det råder en stor osäkerhet om personkrets 3 inom Försäkringskassan. Det skulle bli en av de första sakerna en eventuell rödgrön regering skulle försöka ändra på säger Miljöpartiets Agneta Luttropp. Annars är det en ändring av § 9a, att sätta stopp för Försäkringsassans hårdare bedömning, som har högst prioritet för Miljöpartiet.

Personkrets 3 tolkas olika inom Försäkringskassan

Det råder en stor osäkerhet om vilka som tillhör LSS personkrets 3, som inbegriper personer med ”varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder”. För att ingå i personkrets 3 ska en person ha ett behov och till skillnad från personkrets, 1 och 2 som gäller specifika diagnoser, nämns inte specifika funktionshinder. Enligt definitionen i LSS ska funktionsnedsättningen ”förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ha ett omfattande behov av stöd eller service.” Men definitionen tolkas på olika sätt inom lokala delar av Försäkringskassan enligt Agneta Luttropp, Miljöpartiets talesperson för personer med funktionsnedsättning. Detta är ett problem som även Försäkringskassan är medvetna om säger hon.
– Det bedöms på olika sätt runt om i landet, långt mer än vad som är acceptabelt. Du kan byta kommun och plötsligt hör du inte längre till personkretsen. Jag får massor med mejl om det här och det är väldigt många överklaganden i Förvaltningsrätten från personer som tycker att de blivit felbedömda.
Vilka förändringar vill ni göra så att tolkningen blir mer likartad?
– Personkrets 3 måste förtydligas. Det ska tydligt framgå att om det till exempel är fråga om en person som är blind så har hon eller han rätt till specifika LSS-insatser som ledsagning eller assistans.

Stoppa Försäkringskassans striktare bedömning

Det Miljöpartiet först och främst vill ändra på är annars att stoppa Försäkringskassan striktare bedömning av de grundläggande behov som berättigar till assistansersättning. Sedan 2008 förlorar alltfler sin assistansersättning och alltfler får avslag vid en nyansökan. Agneta Luttropp anser inte att detta rimmar med intentionerna i LSS och instämmer därmed i den kritik som kommit från bland annat FN och Thomas Hammarberg, att Sverige bryter mot FN-konventionen eftersom man backar från redan uppnådda rättigheter. Men hur den ska ändras kan inte Agneta Luttropp svara på idag.
– Vi ska läsa rapporten från ISF, Inspektionen för socialförsäkringar, som kommer i oktober och agera utifrån den. Vi vill antingen helt förändra lagen i § 9a i LSS, eller förtydliga den beroende på vad utredningen kommer fram till.
Hur ser du på att det tillämpas minuträkning vid bedömningen av assistansersättning idag? Finns det något annat alternativ?
– De första ord som kommer till en är förnedrande och kränkande. Det är nödvändigt att ta in situationen, helheten, så man kommer ifrån det här med hur länge man kissar.

Rödgröna överens om ändring

Agneta Luttropp säger att Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om att det måste ske en förändring av §9a, ifall det blir en rödgrön regering.
– Ja, det är vi eniga om. Vi har motionerat om det, debatterat och skrivit om det så den förändringen kommer vi att göra. Jag har svårt att se att det inte skulle ske.
Sammarbetet partierna emellan har fungerat bra under hela mandatperioden säger hon.
– Vi träffats en halvtimme innan varje möte i socialutskottet och i de flesta fall är vi överens.

Frågan om vad som är föräldraansvar

En annan fråga där just tolkningen ställer till bekymmer är vad som ingår i föräldraansvaret som en förälder har när barnet har assistansersättning. Även här vill Agneta Luttropp se tydligare riktlinjer. Nu i dagarna kom en ny rapport, Vad är normalt? från IFS som arbetat med frågan.
– Det skiljer väldigt mycket inom Försäkringskassan vad man anser ligga inom ramarna för föräldraansvaret. Även handläggarna säger att det här är väldigt svårt.

Inhibition när beslut överklagas

En annan förändring som Miljöpartiet efterlyser är att det bör tillämpas inhibition när en assistansberättigad blir av med sin assistans. Inhibition är en juridisk term som betyder att verkställandet av en dom skjuts fram, i det här fallet att den assistansberättigade ska ha rätt att ha kvar sin assistans under tiden ett avslag överklagas.
– Om en person efter en tvåårsomprövning blir av med sin assistans så har han eller hon rätt att överklaga beslutet men får inte behålla assistansen i väntan på ett nytt beslut. Ett överklagande kan ju ta ett år och hela livet ställs på ända.

Olikheterna i bedömningen

På frågan om den personliga assistansen borde förstatligas så tvekar Agneta Luttropp. Hon säger att det nog var en majoritet som ville det för några år sedan men att brukarrörelsen sedan dess börjat tveka och att det i en sådan fråga är viktigt med deras stöd. Agneta Luttropp och Miljöpartiet lutar dock åt att staten blir ensam huvudman.
– Om du frågar mig så: ja. Jag tror ju att det skulle bli enklare. Men å andra sidan ser vi ju att inte heller Försäkringskassan gör likadant överallt heller.
I en intervju med Magnus Sjödahl, Kristdemokraterna, menade han att en utbildning av handläggarna på Försäkringskassan skulle ge likhet inom landet. Vad tror du om det?
– När det gäller handläggarna på Försäkringskassorna har de ju redan ganska mycket utbildningar. Det handlar ändå mycket om vem man är, hur man upplever människan mitt emot och hans eller hennes behov. Utbildning är viktigt för att få ett gemensamt språk, så jag förringar inte det men den mänskliga faktorn kommer alltid att spela roll. Just därför behöver man vara mer än glasklar i lagtexten.

Större fokus på intyg skulle minska fusket

Agneta Luttropp tror att en hel del av både fusket i assistansbranschen och kontrollen av de assistansberättigade skulle gå att undvika om man gör rätt från början. Efter Susanne Billums utredning om fusk i assistans kom en rad åtgärder för att kontrollera de assistansberättigade. Till exempel att anordnarna ska rapportera om den assistansberättigade använder assistansersättning felaktigt och att IVO kan göra hembesök om anhöriga är assistenter.
– Det som förvånat mig är att man inte tittar på grunden, det som görs eller inte görs från början, alltså på intygen och vad som fallerar där. För att få personlig assistans krävs det i regel ett eller flera intyg, till exempel olika sorters läkarutlåtanden. Hur kan de bli så felaktiga? Nu läggs istället hela bördan på de assistansberättigade.

Även handläggarnas fel rubricerades som fusk

Agneta Luttropp instämmer i den kritik som Johanna Skinnari på Brå, Brottsförebyggande rådet, riktat mot den så kallade expertmetoden som FUT-Delegationen och Susanne Billum använt för att mäta fusket i assistansbranschen. Men enligt Agneta Luttropp stannar det inte där.
– Ett annat problem var att alla felaktiga utbetalningar hamnade under rubriken fusk, att man inte skiljt till exempel felbräkningar av handläggare, eller andra sorters misstag, från det som var ett avsiktligt fuskande. Och det gör ju siffrorna än mer opålitliga.

Risk att det blir ett genomgångsyrke

I utredningen om schablonbeloppet menar utredaren Agneta Rönn bland annat att assistansersättningen låg 22 kr för högt 2013. Agneta Luttropp suckar.
– Man måste fråga sig vad pengarana ska räcka till. Vad vill vi få ut av assistansen? Risken blir att assistenternas lön blir så låg att det inte går att leva på den och att det blir ett genomgångsyrke, vilket är än mer beklagligt när man tänker på den assistansberättigades behov av kontinuitet.
Vad anser du om att regeringen sedan 2014 drar tillbaka pengar vid uppräkningen av schablonersättningen därför man anser att den ökat för mycket tidigare?
– Spontant tycker jag att de flesta, undantaget de jättestora bolagen, i en sån här verksamhet har en så tajt tillvaro, så det är svårt att förstå att man vill plocka tillbaka pengar från dem.

Är emot syftet att tjäna pengar

När det gäller privata vinstdrivande företag och riskkapitalföretag som ägare i assistansbranschen är Miljöpartiets linje att företagets syfte inte ska vara vinst.
– Syftet när man startar ett assistansföretag ska vara att driva en bra verksamhet för de assistansberättigade, inte att tjäna pengar. Skattepengarna ska gå till personer med funktionsnedsättning och inget annat. Men det är klart att om man investerat pengar är man ju tvungen att får tillbaka dem. Men de här stora bolagen som tar lån för att få betala mindre skatt måste vi sätta stopp för.
Hur lagstiftar man mot ett vinstsyfte?
– Den möjligheten finns redan idag i ABL, aktiebolagslagen: aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
Borde det vara ett krav att en viss procent av assistansersättningen går till assistenternas löne- och lönebikostnader?
– Man måste, som jag sa tidigare, värna om assistenternas löner. De måste ha löner som de kan leva på så de bli kvar i yrket.

Ingen nybeviljning av assistans efter 65

Att personer över 65 år som redan har assistans ska få behålla den tycker Agneta Luttropp är självklart men att nybevilja assistans till äldre personer tycker hon låter knepigt.
– Jag tror det kommer att bli väldigt svårt med avgränsningarna. Det låter som det mer är en fråga för äldreomsorgen, säger Agneta Luttropp.

Agneta Luttropp intervjuades av Erik Tillander 2014-06-14

Skicka sidan till: