Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - ”Ni läser bara hälften av direktiven”

På ett seminarium om de nyligen tillkännagivna direktiven till den nya LSS-utredningen hävdade Bengt Westerberg att det pågår en smygavveckling av assistansen. Socialdemokraten Lennart Axelsson försvarade regeringen och tyckte att kritikerna bara läste hälften av direktiven.
– Det står i direktiven att varenda en som har behov av hjälp och stöd också ska få det.

Lennart Axelsson, Socialdemokraterna

Med anledning av att Bengt Westerberg nyligen släppt sin rapport, Personlig assistans - hotad frihetsreform? anordnade KFO och Vårdföretagarna ett seminarium i början av juni. Bengt Westerberg kritiserar regeringen, bland annat för innehållet i direktiven till den kommande LSS-utredningen.
– Det pågår en smygavveckling och kontrarevolution mot den frihetsrevolution som många kallat assistansreformen.
Han läste högt ur direktiven: ”ökar kostnaderna för insatser enligt LSS som en följd av ökad kvalitet och träffsäkerhet ska kostnadsökningen finansieras genom besparingar i assistansersättningen: på grund av de senaste årens kraftiga kostnadsökningar behöver därutöver besparingar göras av statsfinansiella skäl.” Han fortsätter.
– Besparingarna ska alltså finansiera alla reformer på området. Det är uppenbart att assistansen ska bli mindre omfattande än den är.

Varenda krona ska träffa rätt

Men Lennart Axelssons försvarade regeringen och tyckte att kritikerna av direktiven bara läst hälften. Han sa att det absolut inte fanns någon dold agenda att minska ner möjligheterna att få assistans.
– Det är inte sant. Det finns två delar i direktiven. Det står dels att varenda en som har behov av hjälp och stöd ska få det men att man samtidigt måste se till att det finns en ekonomisk möjlighet att ge det. Varenda krona som avsätts ska träffa rätt. Det finns inte en regering som inte har till uppgift att se till att skattepengarna används så bra som möjligt.

Den mest restriktiva linjen

Bengt Westerberg

Bengt Westerberg inledde seminariet med en tjugo minuter lång sammanfattning av sin rapport. När han gick igenom den historiska utvecklingen av LSS sedan 1994 medgav han att vissa saker inte blev tillräckligt tydligt skrivna, att lagtexten gav för stora möjligheter till tolkningar. När sedan Försäkringskassan och domstolarna velat förtydliga lagen med det uttalade syftet att göra den mer rättsäker menar Bengt Westerberg att de alltid valt den mest restriktiva och kostnadsbesparande linjen. Vilket i sin tur gjort att många assistansberättigade förlorat assistanstimmar vid tvåårsbedömningarna.
– Det är inte så att de här människorna klarar sig bättre, det är bara bedömningarna som förändrats. Deras behov är precis de samma som tidigare.

Inga mysterier varför kostnaderna ökat

Mycket av hans anförande handlade om en analys av kostnaderna för personlig assistans med syfte att förklara varför kostnaderna stigit från 7 miljarder till 28, som ett svar på de insinuationer och uttalanden om att ökningen beror på fusk och ”överutnyttjande”. Från början var det 6000 assistansberättigade, idag är det 16000. Medelvärdet för antalet timmar/person har stigit från 67 till 124 timmar.
– Det här är inga mysterier, det är lätt att förklara, sade han.
Han gick sedan igenom ett antal grundläggande orsaker, till exempel att assistansberättigade över 65 år genom en lagändring kunde fortsätta att få assistans. Den enda felberäkningen de hade gjort, sade han, var antalet barn som förväntades leva med personlig assistans.
– Vi hade räknat med 200 men det är idag 3000.
Han nämner också det ”femte grundläggande behovet” som har använts i fall som det inte gick att förutse, tex övervakning vid medicinsk problematik.
– Man såg helt enkelt att personlig assistans gav de personerna ett anständigt liv, det var inget vi kunde har räknat ut i förhand.

Många punkter på pluskontot

Bengt Westerberg gick sedan igenom en rad punkter som ska föras in på det ekonomiska pluskontot. Han nämnde kostnadsbesparingar inom hemtjänsten och att anhöriga genom assistansreformen kan ha andra jobb. Dessutom tillkom en ny yrkesgrupp.
– De personliga assistenterna. Det är svårt att få fram exakta siffror på hur många det är men jag känner mig trygg när jag säger 80 000 men det är sannolikt 100 000. Somliga säger uppemot 120 000. Nästan alla kostnader går till löner så väldigt mycket kommer tillbaka i form av skatter och avgifter, vilket innebär att nettobesparingen knappast är mer än hälften av bruttobesparingen om man skär ner på personlig assistans. Och får vi färre assistenter får vi sannolikt också en större arbetslöshet.

”Går inte att spara mycket pengar”

Frågan Bengt Westerberg sedan fortsatte med var huruvida det på något sätt skulle vara möjligt att spara på assistansen men samtidigt behålla kvaliteten, som hävdas i direktiven. Det finns tre alternativ, sade han: institution, hemtjänst eller ökat anhörigansvar. Bengt Westerbergs svar på frågan var entydigt och han hänvisade till den kostnadseffektivitet assistansen har.
– Det går inte att spara mycket utan att sänka standarden. Om hemtjänsten tar över måste man dra ner på tiden som den assistansberättigade får: halva tiden hemtjänst skulle kosta lika mycket. Så vill man göra besparingar genom att låta hemtjänsten ta över måste man ner till en fjärdedel om man ska spara några resurser. Det skulle naturligtvis innebära sämre standard för brukarna även om man samtidigt skulle lägga en större arbetsbörda på anhöriga.

Kommunerna redan varslade om att ta över

Bengt Westerberg tog sedan upp den ekonomiska situationen för assistansbolagen. Medan assistentlönerna höjs med 2 procent per år tom 2018 så räknas schablonbeloppet upp med bara 1,4 procent. Vidare går Försäkringskassan över från förskottsutbetalningar till efterskottsutbetalningar av assistansersättningen.
– De som inte har pengar på banken är nästan dödsdömda i samband med övergången. Dessutom försvinner ungdomsrabatten i arbetsgivaravgifterna vilket berör ungefär 20 procent av de anställda.
Bengt Westerberg hänvisar till uppgifter från Upplysningscentralen och menar att det mesta tyder på att många bolag kommer att gå i graven under de närmaste åren. Han säger att Försäkringskassan redan varslat kommunerna att de med kort varsel kan tvingas ta över assistansberättigade när företag läggs ned.
– Det innebär att det kommer att bli ännu dyrare för kommunerna och då kommer pressen på att sänka kostnaderna öka ytterligare.

Borgerliga politiker dömer ut regeringen

När den politiska debatten tog vid hävdade representanterna från de borgerliga partierna att regeringen under den här mandatperioden klivit över gränser de själva inte skulle ha gjort.
– Under förra mandatperioden var det många som var frustrerade över att vi inte gjorde tillräckligt men det som har hänt nu ger ett helt annat perspektiv, sade kristdemokraten och Socialutskottets ordförande Emma Henriksson.
Hon tog bland annat upp regleringsbrevet till Försäkringskassan med uppmaningen att få stopp på kostnadsutvecklingen. Sofia Fölster, Moderaterna, höll med.
– Formuleringarna i regleringsbrevet är hårdare än vad en alliansregering någonsin skulle drömma om att skriva. Det är självklart att det leder till hårdare bedömningar.

Kritisk mot sina egna

Bland annat finansminister Magdalena Anderssons uttalande om att låta flyktingmottagandet finansieras av besparingar på personlig assistans var något som fick Lennart Axelsson att kritisera sina egna.
– Jag kan erkänna att det finns uttalande från mina företrädare i regeringen som jag inte till fullo ställer upp på. Men när vi inom partiet diskuterar de här frågorna är det helt klart att vi inte vill dra ner på ambitionen för assistansen. En socialdemokratisk regering har aldrig sagt att LSS ska försämras.
– Men det är en annan sak med vad man gör. Det är det som inte rimmar. Men det kanske är svårt att sitta och försvara här nu, sade Hanna Kauppi, KFO, som var moderator.
– Jag försvarar gärna socialdemokraterna, bara man vill lyssna på vad vi säger, svarade Lennart Axelsson.

Avveckling av valfriheten

Maria Johansson, Liberalerna och ordförande i Lika Unika, tog upp avvecklingen av valfriheten för de assistansberättigade, något som hon menar är grundtanken i LSS. Enligt henne för regeringen en politik som gör att allt fler anordnare kommer att gå under vilket kommer att begränsa de assistansberättigades möjlighet till valfrihet. Och det görs med kirurgisk precision, sade hon.
– De höjer arbetsgivaravgiften för de yngre samtidigt som Försäkringskassan inför efterskottsbetalningar. Om det inte pågår en avveckling av assistansen så pågår det åtminstone en av avveckling av valfriheten. Inget i direktiven värnar assistansreformen, ordet kostnader nämns 40 gånger medan ordet valfrihet inte är nämnt en enda gång.
Hon menar att det ingår i en större politisk agenda och att regeringen egentligen är medveten om att vinstuttagen inte är så stora som de säger men att de ändå påstår det i politiskt syfte.
– De är ute efter att förstatliga och dra in på valfriheten, säger hon.

Bra punkter i direktiven

Bengt Westerberg hade under sitt anförande även pekat på några punkter i direktiven som han tycker är bra. Bland annat att det delade huvudmannaskapet ska ses över liksom möjligheten till oberoende rättsligt stöd till assistansberättigade i mötet med Försäkringskassan. Även Agneta Luttrop, Miljöpartiet, tog upp bra saker i direktiven.
– Mycket gäller sådant som jag efterlyst under många år. Det är synd att de goda intentionerna i direktiven försvinner i meningarna om kostnadsutvecklingen.
Agneta Luttrop tycker framför allt att det är bra att utredningen ska se över paragraf 9a och hon uttrycker en förhoppning om att utfallet ska bli förtydliganden i lagtexten så att politiken kan ta tillbaka makten från domstolarna. Hon tycker också att det är bra att kriterierna för de olika personkretsarna ses över.
– Jag ser till exempel personer som tillhör personkrets 3 i en kommun men som sedan, när de flyttar till en annan kommun, blir bedömda på ett annat sätt och därmed blir av med sin ersättning. Idag finns många tolkningsmöjligheter och det behövs tydligare instrument för att göra det rättsäkert.

En fraktion har förlorat mot en annan

Den som drog ned mest applåder, förutom Bengt Westerberg, var IfA:s ordförande Vilhelm Ekensten som satt i publiken och fick möjlighet att göra ett inlägg. Han inledde med att säga att han var stolt över att ha samarbetat med Bengt Westberg i utformandet av lagen för drygt tjugo år sedan och uttryckte sedan mycket skarp kritik.
– Jag är själv socialdemokrat och står för de värderingarna men jag upplever att regeringen nu sviker och att någon fraktion inom Socialdemokraterna förlorat mot en annan. De goda värderingarna i LSS finns inte med i direktiven. De handlar om att skära ner assistansen till varje pris. Vi assistansberättigade accepterar inte att vårt goda, värdiga och anständiga liv tas ifrån oss. Vi fordrar att hela riksdagen tar ansvar för reformen.

Text: Erik Tillander