Henrik Petrén, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Att andning blir grundläggande behov löser inte assistanskrisen”

Assistenter får lägre ingångslöner och mindre utbildning. Nästan hälften av anordnarna i KFO bedömer att de inte klarar mer än två år till. Det är resultatet av den låga uppräkningen av schablonbeloppet, menar Henrik Petrén på KFO.
– Det håller inte i längden att strypa en reform på det här sättet.

Assistenter och assistansberättigade drabbas hårt

Situationen för assistansbranschen är allvarlig och har varit det under flera år säger Henrik Petrén. Den viktigaste orsaken är den låga uppräkningen av schablonersättningen. En ny enkätundersökning hos anordnarna i KFO visar att 49 % av anordnarna dragit ner på utbildning till assistenterna och att 43 % anställer assistenter till lägre ingångslön än tidigare.
– Detta påverkar kvaliteten i assistansen negativt och drabbar både assistansberättigade och assistenter, säger Henrik Petrén.

Medellönen nu högre för kommunalt anställda assistenter

I SCB:s statistik är den genomsnittliga månadslönen 2018 för första gången högre för kommunanställda assistenter än för privat anställda assistenter, 23 700 kr jämfört med 23 500 kr. Förklaringen är enligt Henrik Petrén inte att anordnarna sänker assistenternas löner utan att de anställer nya på lägre lönenivåer.
– Man kan inte ge konkurrenskraftiga löner, vilket leder till att det blir svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Personer med komplexa assistansbehov har nu mycket svårt att hitta assistenter och tvingas ibland vända sig till kommunen som inte har samma ekonomiska begränsningar.

Avveckling inom några år

I KFO:s enkätundersökning säger 15 % av anordnarna att de på grund av ekonomin ser en påtaglig risk att behöva avveckla verksamheten närmaste året och 45 % säger att de klarar max två år till. Detta borde vara en kraftig varningssignal, säger Henrik Petrén.
– Det håller inte i längden att strypa en reform på det här sättet. Om de seriösa drar sig undan återstår de kommunala, möjligen några större bolag med skalfördelar och de mindre nogräknade som tex inte har kollektivavtal och som inte är intresserade av att ge en assistans med kvalitet.
Finns det framtidstro i branschen idag?
– Det starka engagemanget för assistansen och reformen finns där men man ser med stor oro på framtiden för det syns inga tecken nu på att det ska bli bättre.
Har många anordnare lagt ner eller blivit uppköpta?
– Vi har inga exakta siffror, men vi ser en stor oro.

Integritetsnära delar måste avskaffas

Förutom en markant uppräkning av schablonbeloppet behövs förändringar i rätten till personlig assistans, säger Henrik Petrén. Att man bara räknar integritetsnära delar av grundläggande behov och att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid psykisk funktionsnedsättning har lett till att många blivit av med sin assistans.
– Idag kan man inte lita på beslut och de kan ändras med kort varsel.
Nu kommer en lagändring i november om att andning bir ett grundläggande behov, räcker det?
– Nej, det är långt ifrån tillräckligt. Det är en viktig men mycket liten förändring. Regeringen bedömer att det berör ca 50 personer, ställ det mot att nästan 2000 färre har assistansersättning jämfört med 2015. De grundläggande behoven behöver räknas i sin helhet och inte styckas upp i integritetsnära delar. Tillämpningen behöver komma tillbaka till hur den var före 2008/2009.

Allt kom att handla om andning och sondmatning

Hoppet om en lagändring om integritetskänsliga delar av grundläggande behov har mörknat, säger Henrik Petrén. Visst finns det utspel från vissa partier som KD, L och V men det räcker inte säger han.
– I valrörelsen lät det annorlunda från fler partier, men idag handlar det bara om andning och sondmatning. Det är bara en liten, liten del av problemet. Det verkar nu finnas en medial bild av att allt är löst om just de två behoven blir grundläggande.
Handlar det inte mycket om att det i media kom att handla om barn som behöver assistans för just andning och sondmatning?
– Absolut, det tippade över till att väldigt mycket handla om andning och sondmatning för barn. Politikerna var snabba på att fånga upp det och säga att det ordnar vi, sedan har medias intresse svalnat något, trots att det andra är olöst.

Har gått 8 månader sedan januariavtalet

I februari ingicks januariavtalet mellan S+MP+L+C. Det finns oerhörda förväntningar på att det ska leda till stora förändringar i assistansen säger Henrik Petrén.
– Man riskerar en enorm svekdebatt om man inte löser krisen inom personlig assistans. Nu har det gått 8 månader sedan regeringen tillträdde och det har inte hänt mycket alls, vilket är oroväckande. Jag hade förväntat mig mycket mer.

Hoppas Liberalerna har fog för sin optimism

Bengt Eliasson, Liberalerna, sade i en intervju på Assistanskoll att januariavtalet ska leda till statligt huvudmannaskap, att alla grundläggande behov räknas i sin helhet samt en ny assistansutredning där Liberalerna ska vara drivande i att skriva direktiv. Henrik Petrén säger att han hoppas han har fog för sin optimism.
– Liberalerna är ett parti som har stora förväntningar på sig med tanke på sin historiska koppling till LSS, men kom ihåg att sett till mandatfördelningen i riksdagen sitter de faktiskt inte i förarsätet trots januariavtalet. Det är fortfarande Socialdemokraterna som har det avgörande inflytandet och vi är många som väntar på konkreta resultat.
I texten i januariavtalet står det att andning/sondmatning ska bli grundläggande behov, att avsmalnat föräldraansvar, rätt till tillsyn och ett statligt huvudmannaskap ska utredas.
Detta är ju inte vad Liberalerna hoppas på?
– Ja innehållet i januariavtalet är långt ifrån allt som skulle behövas, var och en får bedöma vad detta betyder, men jag vill tro att regeringen och L och C faktiskt förstår att det måste till något bättre.

Regeringen behöver ta ställning till LSS–utredningen

LSS-utredningen som kom i februari är nu lika gammal som januariavtalet, att den inte gått på remiss beror på den stora kritiken från funktionshinderrörelsen och politiken, säger Henrik Petrén.
– Den svarade inte mot de behov som finns. Nu behövs det ett ställningstagande från regeringen om LSS–utredningen, jag anser att den bör läggas åt sidan. De har ju dessutom sagt att det ska tillsättas en ny utredning i år och det är knappt fyra månader kvar.

Schablonbeloppet och rätt till assistans

Henrik Petrén skulle önska att ny utredning skapar långsiktiga förutsättningar att driva assistans, genom att fastställa hur schablonbeloppet sätts och vad det ska räcka till.
– När vi och Kommunal förhandlar är ramarna redan satta av regeringen. Schablonbeloppet behöver kopplas till löneutvecklingen och kostnadsutvecklingen. Vi har krävt detta tillsammans med Kommunal och andra arbetsgivarorganisationer senast i mars 2019, i en debattartikel.
Regeringen måste också agera för rätten till personlig assistans, avslutar Henrik Petrén.
– På bara tre år har antalet personer som har rätt till assistans minskat mer än tio procent utan att behoven hos de enskilda individerna har försvunnit. Det är en katastrofal utveckling som snarast måste få en politisk lösning.

Henrik Petrén intervjuades av Kenneth Westberg 2019–09–03

Vidare läsning

I KFO:s enkätundersökning – Assistanskris på flera fronter

Enkätundersökningen genomfördes maj–juni 2019. Den skickades till KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans med undantag för de medlemmar som är egna arbetsgivare.