Mikael Klein, Funktionsrätt – ”Remitteringen av LSS-utredningen exempel på hur regeringen förhalar LSS-frågan”
Funktionsrätt avstyrker LSS-utredningen i sin helhet, säger Mikael Klein. Han hoppas samtidigt på att den kommande utredningen om huvudmannaskapet ska leda till ett staten tar över all assistans. Men då måste grundläggande behov först bedömas i sin helhet.
Funktionsrätts syn på LSS–utredningen har varit densamma hela tiden, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige som för en månad sedan lämnade sitt remissvar till LSS-utredningen.
– Den har gjorts i syfte att spara in på LSS och har inte levererat några förslag som kan leda vidare till något politiskt agerande. Vi tycker att det är märkligt att man valt att skicka den på remiss.
Regeringen förhalar reformer
Mikael Klein är inte alls nöjd med hur S-MP-regeringen och samarbetspartierna C och L har hanterat frågorna sedan januariavtalet (punkt 64) skrevs.
– Det tog en faslig tid att få lagförslagen för andning och sondmatning på plats, de kom till skott först i tredje försöket. Det går inte att komma ifrån att remissrundan av LSS-utredningen är ytterligare ett sätt att skjuta på frågorna, detta trots att regeringen har gott om underlag att gå vidare med skarpa lagförslag.
Tillsätt korta fokuserade utredningar
Mikael Klein tycker att LSS-utredningen ska begravas och regeringens fokus ska vara att systematiskt och succesivt förstärka LSS.
– Vi tycker att regeringen bör göra det genom att tillsätta korta utredningar liknande ”Stärkt Assistans” som Fredrik Malmberg leder och utredningen som ser över hyressättning i LSS–bostäder. Då kan man så att säga lösa ut enskilda frågor en efter en. Det skulle vara en bra politisk strategi.
Statligt huvudmannaskap men först förändrade behovsbedömningar
LSS–utredningen föreslår ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Om huvudmannaskapet ska förändras vill Funktionsrätt ha ett statligt framför ett kommunalt, men Mikael Klein anser att mycket måste förändras innan det sker.
– Främst måste man komma tillrätta med bedömningarna av grundläggande behov.
På vilket sätt behöver de förändras?
– Man måste ändra lagen och åtgärda effekterna av domen RÅ 2009:57 som gjort att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar. Den hårda rättspraxisen som blivit en följd detta måste förändras.
De grundläggande behoven ska inte kunna delas upp i olika moment utan de måste ses som sammanhållna behov, fortsätter Mikael Klein.
– Det är mer i linje med assistansens och LSS intentioner. Idag har rättstillämpningen blivit så snäv så att många som har behov till assistans inte blir beviljade det.
Positiv till Liberalernas syn på kommande utredning
Mikael Klein har vissa förhoppningar på den kommande utredningen om huvudmannaskap som planeras inom januariavtalet, det viktigaste är att processen kommer framåt säger han.
– Regeringen och samarbetspartierna har varit för passiva i att förbättra LSS och personlig assistans.
Bengt Eliasson, Liberalerna, säger på Assistanskoll att utredningen bör ske parallellt med förändrade behovsbedömningar, Mikael Klein håller med.
– Vi delar Bengt Eliassons syn att om man ska utreda huvudmannaskapet så är det viktigt att man tar med bedömningen av de grundläggande behoven och att stoppet för omprövningar av kommunala assistansbeslut blir permanent.
Bengt Eliasson säger att direktiven kommer i januari…
– Ja, det ser vi fram emot att se.
Bra att M, KD och V driver på
Det är dock osäkert om regeringen verkligen kommer att presentera en utredning med ett statligt huvudmannaskap som mål, säger Mikael Klein.
– Det finns mycket som är osäkert. I januariavtalet står det att 2021 ska man se över ett samlat huvudmannaskap men det står inget om att det ska vara statligt.
Därför tycker Mikael Klein att det är bra att M, KD och V i Socialutskottet drivit fram ett beslut om att en utredning ska ha ett statligt huvudmannaskap som mål.
– Det stänger dörren för tankarna på ett kommunalt huvudmannaskap, vilket januariavtalet inte är tydligt med. Då hoppas jag att den frågan är ur världen. Sedan återstår det att se hur ambitiösa de är och vad direktiven säger när de kommer.
Kommunala beslut bör tas över utan omprövning
M, KD och V sade att kommunala beslut ska tas över utan att omprövas och omfattas av omprövningsstoppet. Det är en rimlig utgångspunkt säger Mikael Klein.
– Idag kan det bli en dubbel prövning: både på kommunal och statlig nivå för samma insats och vilket strider mot rättstraditionen att annan myndighets prövning ska gälla.
Även Försäkringskassan vill förstatliga assistansen och att kommunala assistansbeslut ska tas över utan omprövning. Mikael Klein ser positivt på det även om han misstänker ett annat motiv.
– Ska jag vara ärlig så tror jag det handlar mer om att man att de tycker det blir för mycket jobb. Men det hade varit värre om man hade sagt tvärtom, att man negligerar den kommunala bedömningen helt och behandlar det som en nyansökan.
Bevilja från första timmen grundläggande behov
En viktig fråga vid ett förstatligande blir var gränsen ska går för att beviljas assistansersättning. Funktionsrätt vill att det huvudsakliga kriteriet är att man har någon typ av hjälpbehov för något av de grundläggande behoven.
– Det ska inte spela någon roll om det är ett litet behov, utan personlig assistans är den mest effektiva och träffsäkra insatsen för en timme i veckan och uppåt. För oss är det viktigt att personlig assistans reserveras för de grundläggande behoven eftersom den insatsen är mest träffsäker.
Behåll grundläggande behov som bedömningsgrund
Liberalerna vill ta bort gränsen mellan grundläggande behov och andra personliga behov och bara tala om behov. Mikael Klein tycker dock att grundläggande behov fyller en funktion i att vara kriterium för att få personlig assistans.
– Vi tror inte att det vore en hållbar lösning utan personlig assistans ska reserveras för de som har grundläggande behov i sin vardag. Tar man bort det kriteriet och bara talar om allmänna behov så ser jag svårigheter i hur en gränsdragning ska göras. Däremot måste det ske en rättssäker bedömning av de grundläggande behoven.
Omprövningar är ett otyg
LSS–utredningen föreslog omprövningar vart tredje år, Mikael Klein säger att alla regelmässiga omprövningar är ett otyg.
– Om beslutet om stöd grundar sig på ett varaktigt behov finns ingen anledning att ompröva det annat än vid förändrade förhållanden, när behoven förändrats eller när något i livssituationen förändrats som gör att behoven kan tillgodoses på annat sätt.
Argumentet att omprövningar behövs för att den enskilde ska få tillräckligt stöd tycker Mikael Klein är ett kvasiargument.
– Om den enskilde har rätt att söka när man behöver ytterligare stöd och har en skyldighet att anmäla förändrade förutsättningar är det tillräckligt. Omprövningarna skapar dessutom både mer administration och oro för den enskilde som måste uppge samma saker gång på gång hela livet.
Ett annat argument är att omprövningar ska förhindra fusk...
– Det är viktigt att man arbetar mot fusk men att ha omprövning för samtliga tror vi inte är ett effektivt verktyg. Här måste Försäkringskassan utveckla metoder och instrument som sätter fokus på de som faktiskt fuskar.
I remissen till LSS-utredningen förespråkar Försäkringskassan individuella intervall. Har de backat lite?
– Det vet jag inte. Jag tycker inte att det är ett bättre förslag. Det ligger nära att tro att det handlar om deras egen arbetsbörda, att de vill undvika det administrativa jobbet när de ser att möjligheterna finns. Men det är bara en spekulation.
”Personlig service med boendestöd”
Mikael Klein tror att den av LSS-utredningen föreslagna elfte LSS–insatsen, ”personlig service och boendestöd”, skulle kunna ge ett bättre stöd åt många som idag inte är aktuella för personlig assistans men som har större behov än vad tex boendestöd via Socialtjänstlagen kan ge.
– Det finns ett behov av en sådan insats för vissa grupper men detta är ett exempel på en fråga som är för vagt utredd. I utredningens förslag har man en tanke att det ska ersätta personlig assistans och då är man inne på fel spår, den ska inte ersätta personlig assistans utan fånga upp grupper som inte har personlig assistans.
Förslag riskerar komma tillbaka
Det finns alltid en risk för att förslagen i LSS-utredningen, även de som regeringen idag sagt inte är aktuella kan komma tillbaka i en annan tid och annan politisk situation säger Mikael Klein.
– Det finns ingen garanti för att inte dåliga förslag kommer upp igen. I en annan tid med en annan regering och ett annat parlamentariskt läge kan mycket väl gamla förslag plockas upp igen.
Det stora bekymret idag är dock att remitteringen av LSS-utredningen förhalar ett politiskt agerande med faktiska förbättringar, säger Mikael Klein.
– Regeringen visade handlingskraft när det gällde frågan om väntetid och beredskap som var på väg att få en sanslös uttolkning av Försäkringskassan för några år sedan. Regeringen gjorde då en snabb lagändring för att stoppa den tolkningen. På samma sätt skulle man idag, utan omfattande utredningar, kunna göra lagändringar mot dagens hårda rättstillämpning, säger Mikael Klein.