Lena Hallengren, Socialminister – ”Vi kommer ta ställning till förslagen efter att vi fått remissinstansernas synpunkter”
Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson
Funktionsrättsrörelsen räds besparingsförslagen i LSS-utredningen. Nu går den trots detta på remiss efter beslut av januaripartierna. Lena Hallengren säger att de största besparingsförslagen inte ska genomföras, men tycker det vore slöseri med resurser att inte låta övriga förslag gå på remiss. Hon vill samtidigt lugna de som fruktar besparingar.
– Jag tror att de flesta som följt mitt arbete sedan jag blev socialminister vet att jag vill se en stärkt LSS–lagstiftning.
Januari 2019 lämnade utredaren Gunilla Malmborg över betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen till övergångsregeringen. Läs Assistanskolls sammanfattning av LSS–utredningens förslag. Utredningen, som innehåller förslag på tex statligt huvudmannaskap, stora besparingar och nya LSS–insatser går nu ut på remiss fram till 12 november 2020 berättar Lena Hallengren.
Varför har det dröjt fram tills nu?
– Det har hänt mycket sedan januari 2019. Ett nytt politiskt samarbete har uppstått, där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i januariavtalet, punkt 64, enats om en rad åtgärder för att stärka personlig assistans. Flera av dessa har genomförts eller är på gång att genomföras. Under den här perioden har vi avvaktat med att remittera LSS–utredningen eftersom flera av dess förslag överlappat de åtgärder som framgår av januariavtalet.
Står alla ”januaripartier” bakom att LSS–utredningen går på remiss?
– Ja.
Största besparingsförslagen undantagna
LSS–utredningen har fått mycket stark kritik av funktionsrättsrörelsen då den domineras av besparingsförslag. De största av dessa ska dock inte remitteras enligt de instruktioner som getts till remissinstanserna. Lena Hallengren:
– Remissen omfattar inte förslagen om att begränsa möjligheterna till assistans för barn under 16 år och för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar, samt förslaget om en schablon på 15 timmar för andra personliga behov.
Betyder det att de förslagen inte kommer att genomföras?
– Det är inte aktuellt att genomföra dem.
En del förslag har redan tagits upp av andra utredningar
Andra förslag i LSS–utredningen har tagits upp av andra utredningar. Lars Lööws utredning – Översyn av yrket personlig assistent föreslog kollektivavtalsliknande villkor inom assistans och att assistenters sjuklöner betalas via höjt timbelopp. Dessa har redan behandlats, sägs det i instruktionerna till remissinstanserna. Den sittande utredningen stärkt assistans om egenvård och tillsyn överlappar dessutom LSS–utredningens förslag om egenvård.
Betyder det att dessa förslag som tas upp av andra utredningar inte heller ska tas upp av remissinstanserna?
– Nej det betyder det inte. Av remissmissivet framgår vilka förslag som remissen inte omfattar. För den som vill finns det naturligtvis inte något som hindrar att lämna synpunkter på alla förslag i LSS-utredningen.
Fortfarande förslag som begränsar rätten till assistans
Lena Hallengren bekräftar att alla andra förslag ska remitteras, tex att enbart 93, 5 % av schablonbeloppet ska betalas ut när anhöriga (som delar hushållsgemenskap) är assistenter och att beredskap inom assistans ska tas bort och ersättas av hemtjänst.
Kan det bli så att ni utifrån LSS–utredningen lägger förslag som begränsar rätten till assistans?
– Att vi nu remitterar utredningen innebär inte att regeringen eller samarbetspartierna har tagit ställning till samtliga förslag. Vi kommer ta ställning till förslagen efter att vi fått in remissinstansernas synpunkter. Det är därför det är viktigt att vi får in utförliga svar som belyser förslagen så bra som möjligt. Självklart syftar vårt arbete till att stärka lagstiftningen, inte urholka den.
”Personlig service med boendestöd”
Ett annat förslag i LSS-utredningen som diskuterats mycket är att införa en ny LSS–insats ”personlig service och boendestöd” för att ersätta ledsagning och annat stöd som idag ges via SoL eller andra LSS–insatser. Här finns en rädsla att den ska ersätta personlig assistans för vissa med kommunalt beviljad assistans.
Har du något att säga om förslaget om personlig service med boendestöd?
– Som jag sagt tidigare håller jag mig neutral till förslagen. Men det är viktigt att remissinstanserna uppmärksammar oss om de ser att ett förslag kan få konsekvenser för andra stöd.
Statligt huvudmannaskap
Lena Hallengren har tidigare uttalat LSS–utredningens förslag om ett statligt huvudmannaskap för all personlig assistans kan vara intressant att genomföra.
– Det finns förslag i LSS–utredningen om att tydliggöra huvudmannaskapet och av januariavtalet, punkt 64 framgår att frågan om huvudmannaskap för personlig assistans ska utredas. Vi kommer säkerligen få värdefulla synpunkter från remissinstanserna i den här frågan. Hur vi hanterar detta kan jag inte svara på idag.
Kommer det fortfarande att startas en ny utredning 2021 om huvudmannaskapet, vilket sägs i januariavtalet?
– Ja, regeringen har kommit överens med samarbetspartierna om det s.k. januariavtalet och den överenskommelsen ligger fast.
Finns det andra förslag i LSS–utredningen som är särskilt intressanta för er?
– Det finns många intressanta förslag i LSS–utredningen men jag vill hålla mig neutral till dess att vi tagit emot och läst remissinstansernas synpunkter.
Om rädslan för LSS–utredningens förslag
Det finns en stor rädsla hos många som har personlig assistans att en remittering av LSS–utredningen ska leda till förslag som begränsar rätten till assistans. STILs ordförande Jonas Franksson säger att det var fel att skicka LSS-utredningen på remiss eftersom direktiven var undermåliga och utgångspunkterna felaktiga. På Hejaolika säger Föreningens JAGs verksamhetschef Cecilia Blanck att utredningen bara innehåller förslag på ytterligare försämringar och besparingar, eftersom det var direktiven.
Vad har du att säga till dem?
– Jag tror att de flesta som följt mitt arbete sedan jag blev socialminister vet att jag vill se en stärkt LSS–lagstiftning. Som det fungerar idag, där det kommer domar från domstolar som fungerar som prejudikat och som dramatiskt och oförutsägbart förändrar människors liv, det är inte bra. Jag tycker att det vore olyckligt att inte ta tillvara de stora resurser som lagts ned på LSS–utredningen. Då måste den remitteras för att vi ska få veta vad andra intressenter tycker om förslagen. Först därefter kan regeringen och samarbetspartierna ta ställning till om vi anser att förslagen bör genomföras, säger Lena Hallengren.