läs skrivbordsversionen istället

Signe Holmlund, Försäkringskassan – ”Nu säger vi vad vi inom Försäkringskassan menar med goda levnadsvillkor”

”Goda levnadsvillkor” för en assistansberättigad är att hen ska ha möjlighet att leva som andra utifrån sina individuella förutsättningar och som en person i motsvarande ålder och livssituation som inte har en funktionsnedsättning. Bedömningen vad det innebär får varje enskild handläggare göra enligt Signe Holmlund Armerin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Goda levnadsvillkor definieras

Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande för att klargöra om och hur goda levnadsvillkor ska vägas in vid bedömningen av assistansersättning. Detta finns också beskrivet i den senaste vägledningen för Assistansersättning (sid 13,38, 39,40, 67,116, 121).
 – Nu säger vi vad vi inom Försäkringskassan menar med ”goda levnadsvillkor” och hur det ska vägas in vid bedömningen av assistansersättning. Det är en bedömningsgrund precis som föräldraansvar eller makars gemensamma ansvar. Då är det viktigt att handläggarens verktyg är tydliga.
Gör ni detta via något regeringsuppdrag?
– Nej, det är inte med anledning av något regeringsuppdrag. Försäkringskassans internrevision pekade 2015 på att Försäkringskassan inte har definierat hur goda levnadsvillkor ska uttolkas. Eftersom det inte finns någon beskrivning varken i lagtext, förarbeten eller praxis har Försäkringskassan gjort ett rättsligt ställningstagande.
Varför gäller detta bara vid bedömningen av ”andra personliga behov”?
– Eftersom omfattningen av de grundläggande behoven är avgörande för rätten till assistansersättning ska inte Försäkringskassan använda begreppet vid bedömningen av dessa. Det framgår inte heller av praxis att begreppet goda levnadsvillkor ska användas vid bedömningen av de grundläggande behoven

Tolkar regleringsbrevet som att assistanstimmarna ska plana ut

Signe Holmlund Armerin kan inte svara på om det rättsliga ställningstagandet kommer att leda till att det beviljas färre assistanstimmar.
– Det ger en tydligare motivering till det som beviljas och tydligare beslut.
Är detta en del i att uppfylla regeringens uppdrag i regleringsbrevet inför 2016 att ”bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar”?
– Nej, regleringsbrevsmålet är mycket mer än den meningen, det handlar också om en god rättstillämpning och att handläggningen, utredningarna och besluten ska vara likvärdiga över landet och hålla hög kvalitet så att rätt person får ersättning
Det rättsliga ställningstagandet handlar snarare om det, och om det innebär minskade timmar så är det en följd av det. Det kan lika gärna leda till fler timmar
Vore det önskvärt med minskade timmar?
– Det får du fråga regeringen, vi tolkar regleringsbrevet som att vi ska bryta utvecklingen av antalet timmar, inte minska timmarna.
Att de ska ligga still, att de ska plana ut?
– Ja just det.

Handläggaren utgår från normal livsföring

Signe Holmlund Armerin säger att definieringen av goda levnadsvillkor inte innebär att Försäkringskassan skapat listor på vad man får göra och inte göra.
– Goda levnadsvillkor innebär att kunna leva som andra sett till ålder och livssituation, tex om du lever tillsammans med någon eller har barn.
Handlar det om att bedöma vad en assistansberättigad ska kunna göra och inte kunna göra under goda levnadsvillkor?
– Nej, vi utgår från individens egna önskemål och sedan görs bedömningen utifrån hur en person i motsvarande ålder och livssituation utan funktionsnedsättning lever. En kammarrätt har bland annat prövat om en person, för att tillförsäkras goda levnadsvillkor, hade rätt till fler timmar med assistansersättning för att kunna utöva sin hobby att meka med bilar. Kammarrätten ansåg att bedömningen måste göras med utgångspunkt i hur många timmar per vecka som en person utan funktionsnedsättning i personens ålder i normala fall kan antas ägna åt fritidsaktiviteter av hobbykaraktär.

Handläggaren gör bedömningen

Bedömningen hur människor utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder och livssituation normalt lever gör alltså handläggaren i varje ärende enligt Signe Holmlund Armerin.
Vad utgår de då ifrån?
– Vi har inga listor för det.
Vilken vägledning får handläggaren om detta?
– Vi har ingen vägledning i dagsläget.
Kan det då inte bli mycket olika?
– Ja, det är ju en individuell bedömning.
En handläggare kanske tycker att man ska kunna göra mycket i livet medan en annan kanske tycker att man inte kan förvänta sig så mycket av livet…
– Man har gjort detta tidigare också, om det visar sig att vi behöver ta fram listor för vad människor i olika åldrar och livssituationer får vi kanske göra det, jag vet inte om det är ett önskemål?
Hur påverkas synen på vad som är goda levnadsvillkor om personen är gift, sambo eller har barn?
– När vi bedömer vad ”att leva som andra” innebär räcker det inte bara med ålder. Om du lever med någon eller har barn påverkar hur du kan leva ditt liv. Du kanske har barn att hämta på dagis som inte andra personer i din ålder har.

Vad kan man använda sin assistans till?

I det rättsliga ställningstagandet sägs det att personer med funktionsnedsättning måste prioritera mellan sina behov. Detta måste alla göra utifrån ålder och livssituation, säger Signe Holmlund Armerin.
Du kan antingen se det som att du får x antal timmar som du kan göra vad du vill med. Du kan också se det som att du får ett antal timmar där aktiviteterna är bestämda redan vid bedömningen. Vad är det som gäller ?
– Det ligger inte inom ramen för Försäkringskassans uppdrag att ta fram arbetsplaner. Det gör anordnaren tillsammans med den assistansberättigade och assistenterna.
Hur ser ni på om någon får assistanstimmar för att meka med bilen, men istället för att göra det så använder man det till att fiska?
– Avgörande är inte om man fiskar eller mekar det handlar om behovet av assistans vid en fritidsaktivitet. För att Försäkringskassan ska kunna göra bedömningen av rätten till assistansersättning är det i utredningen viktigt att veta i vilka situationer personen behöver assistans i. Det är inte så att timmarna måste användas exakt till det som står i beslutet. Men det måste finnas ett behov av assistans, om man behöver assistans för att meka med bilen men inte för att fiska blir det självklart fel om man använder assistanstimmar för att fiska.

Har Försäkringskassan varit för frikostig?

Signe Holmlund Armerin förnekar att det rättsliga ställningstagandet görs pga av att Försäkringskassan varit för frikostig med vad som är goda levnadsvillkor.
– Eftersom vi inte varit tydliga i att det är en bedömningsgrund kan jag inte säga det.
Har man varit för frikostig att bevilja andra personliga behov?
– Nej, det tror jag inte, det är viktigt att besluten är rätt och att de motsvarar behovet.
Har ni diskuterat förändringarna med brukarrörelsen?
– Vi diskuterade detta med de i september i år innan det rättsliga ställningstagandet gjordes.
Vad tyckte de?
– Dialogen handlade om hur de ser på goda levnadsvillkor och om det är ett bedömningsrekvisit. Jag tänker inte recensera det. Det fanns olika åsikter.

När kontinuiteten bryts

I förarbetena till den ursprungliga LSS-propositionen (sid 172) står det att insatserna ska vara varaktiga, att man ska kunna lita på att hjälpen ges så länge behoven föreligger och att det ska vara kontinuitet för att ge goda levnadsvillkor. Idag har flera domar i Förvaltningsdomstolarna gett ny rättspraxis som förändrat bedömningarna, så att personer förlorat sin rätt till assistansersättning.
Innebär det ett brott mot goda levnadsvillkor när kontinuiteten bryts?
– En myndighet är skyldig att följa förändrad rättspraxis och förändrad lagstiftning.
Men kan man inte tycka att detta inte går ihop med goda levnadsvillkor?
– Nej, jag skulle inte dra det så långt. 2 stycket i 7 § i LSS har mest handlat om utförandet av insatsen och för den enskilde förverkligas goda levnadsvillkor mycket i just utförandet.
Borde frågan om indragen assistans pga ny rättspraxis innebär att goda levnadsvillkor bryts ställas till politikerna?
– Ja det är en politisk fråga och inget Försäkringskassan tar ställning till.

Om kommunen tar över…

Signe Holmlund Armerin påpekar också att det finns 9 andra insatser i LSS och de flesta som får indragen assistansersättning omfattas av LSS personkrets och har alltså rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt LSS . De kan då ofta få en annan LSS–insats i kommunen.
– Om Försäkringskassan drar in assistansersättningen erbjuder vi att vara behjälpliga i kontakten med kommunen.
I teorin ska det ju inte vara någon skillnad om det är Försäkringskassan eller kommunen som bedömer behovet av personlig assistans
– Nej det är ju samma grund i LSS–lagstiftningen.
Men i verkligheten kan ju skillnaden vara stor och även skilja sig mellan olika kommuner, och då kan ju kontinuiteten brytas, är det också en politisk fråga…
– Ja eller en kommunal fråga, de gör ju olika bedömningar. I Försäkringskassans ställningstagande är vi i alla fall tydligare med vad vi menar med vad som är goda levnadsvillkor, jag känner inte till att kommuner gjort samma sak, säger Signe Holmlund Armerin.

Signe Holmlund Armerin intervjuades av Kenneth Westberg 2016–11–14

Vidare läsning

Rättsligt ställningstagande: Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov

Skicka sidan till: