läs skrivbordsversionen istället

Desirée Pethrus, LSS–utredare – ”Det är till syvende och sist politiker i riksdag och kommuner som beslutar om hur stor kostnadsutvecklingen kan vara”

LSS–utredningen har ett tydligt uppdrag i att minska kostnader men Desirée Pethrus anser att det går att göra genom att LSS–insatserna görs mer träffsäkra och effektiva. Hon tycker samtidigt att debatten kring frågorna är onödigt hätsk.
– Det vore bra om vi kan ta oss an frågan med en sorts samförståndsanda.

Något missvisande i TV4–inslaget

I ett inslag på TV4–nyheterna där LSS–utredaren Desirée Pethrus deltog sades det att kostnaderna för assistans skenar och att kostnaderna ökat från 3–4 miljarder till 70 miljarder. Desirée Pethrus vill dock inte själv använda ordet skenar.
– I inslaget är det inte jag som uttalar att kostnaderna skenar. Men däremot konstaterade jag i intervjun med journalisten, om mitt uppdrag, att det behövs en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling när det gäller hela mitt utredningsområde, kring både assistansersättningen och LSS. Vi talade om både kommunernas och statens kostnader.
Siffran 70 miljarder gäller alla insatser, varav den statliga assistansersättningen beräknas till 30 miljarder kronor. Siffran 70 miljarder kan uppfattas missvisande i det aktuella inslaget medger Desirée Pethrus.
– Jag hade ingen kunskap om att min intervju skulle sammankopplas med ett fall som enbart handlade om assistans.

Träffsäkerhet ska ge minskade kostnader

Syftena med LSS–utredningen är enligt Desirée Pethrus att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans, mer träffsäkra och ändamålsenliga insatser i LSS och att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Det har sagts att utredningen handlar mest om besparingar…
– Det är inte min tolkning av uppdraget. Som jag ser det är LSS-utredningens uppdrag väldigt brett, vi ska se över alla LSS-insatser för att säkerställa att de är ändamålsenliga samt har god kvalitet och träffsäkerhet. Om insatserna kan göras mer träffsäkra och effektiva så kan det leda till minskade kostnader, fortsätter Desirée Pethrus.
– Jag har svårt att se något negativt med det. Exempel på frågor vi hittills fokuserat på är hur insatsen ledsagning fungerar och hur daglig verksamhet kan bedrivas för att bäst ta tillvara deltagarnas färdigheter men också självständighet att växa.
Kan det bli aktuellt att den enskilde betalar en avgift för LSS–insatser?
– Det finns inget klart uttalat i våra direktiv om avgifter. Det är i så fall en fråga vi får återkomma till.

Uppdraget innebär att minska kostnader

Det är regeringens sak att bedöma om kostnaderna skenar och om man bör agera säger Desirée Pethrus. Hon ser dock en tydlig signal i direktiven till utredningen.
– Jag har förstått att även en del kommuner är oroliga för sin kostnadsutveckling. Mitt uppdrag är att se över LSS och säkerställa en hållbar kostnadsutveckling på lång sikt. Ett sätt att minska kostnader är att insatserna görs mer träffsäkra och effektiva. Det borde inte vara omöjligt.
Vad menas med att göra insatser mer träffsäkra?
– Att rätt person får rätt stöd vid rätt tidpunkt.
Vad vore en rimlig nivå på kostnaderna för personlig assistans? En liten ökning per år, att det ligger still under en period eller minskade kostnader?
– I nuläget är det regeringens sak att bedöma vad som är en rimlig nivå. Vad LSS-utredningen kommer fram till är en rimlig nivå på kostnaderna för personlig assistans är för tidigt att svara på. Vi har fram till 1 oktober 2018 på oss att undersöka hur vi bäst besvarar den frågan.

Politiker beslutar hur stor kostnadsökningen kan vara

Det är viktigt att prioriteringar av offentliga utgifter diskuteras, vare sig det gäller sjukvård, äldreomsorg, LSS eller något annat område. Att prioritera offentliga utgifter är ett ansvar som politiker har, säger Desirée Pethrus.
– Det finns de som menar att kostnadsutvecklingen är oproblematisk om hela ökningen kan förklaras. Men att det går att förklara hela kostnadsökningen är inte samma sak som att ökningen är oproblematisk. Det finns samtidigt flera utredningar och rapporter som menar att kostnadsökningen är ett problem och att det finns delar av ökningen som vi inte har tillräcklig kunskap om. I våra direktiv står det exempelvis att ökningen och ökningstakten är starkt oroande.
Därför är viktigt att hitta en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling för att värna reformen menar Desirée Pethrus.
– Det är till syvende och sist politiker i riksdag och kommuner som beslutar om hur stor kostnadsutvecklingen kan vara.
Avgörs det inte av vad som står i rättighetslagstiftningen?
– Jo, vilken beslutas av Riksdagen.

Vill se mer respektfull debatt

Desirée Pethrus tycker att debatten i media och sociala media har varit alltför hård och det finns en hätsk stämning om framförallt assistans.
– Jag skulle önska att debatten kring dessa frågor hålls med respekt för olika personers roller. Och att alla arbetar tillsammans på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt. När jag följer debatten i media och sociala media kan jag ibland tycka att det blir en onödigt hätsk stämning om framförallt assistans som inte gynnar saken. Nämligen att vi ska ge ett bra och långsiktigt stöd till de som mest behöver det. Jag kan förstå att det kan finnas oro. Men det vore bra om vi kan ta oss an frågan med en sorts samförståndsanda där vi försöker möta utmaningar tillsammans utifrån olika perspektiv, säger Desirée Pethrus.

Desirée Pethrus intervjuades av Kenneth Westberg 2017–02–11

Skicka sidan till: