Henrik Petren, RBU – ”Det finns en underliggande ström regeringen inte ändrat på”
Regeringen slopade precis besparingsdirektiven till LSS-utredningen. Samtidigt har över 1500 förlorat sin assistansersättning och 8 av 10 som söker får avslag. Försäkringskassan säger att ”andra personliga behov” måste vara kvalificerade för att beviljas.
– Detta har regeringen hittills inte agerat mot, säger Henrik Petrén, generalsekreterare på RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
Att ta bort spardirektiven räcker inte
Henrik Petrén välkomnar att regeringen tagit bort spardirektiven till LSS-utredningen, vilket RBU krävt en längre tid. Men det finns fortfarande ett kostnadstak eftersom LSS-utredningens inte får lägga förslag som ger ökade kostnader.
– Det begränsar utredarens möjligheter att utveckla LSS på det sätt som skulle behövas.
Dessutom löser inte ändrade direktiv de akuta problemen här och nu fortsätter Henrik Petrén och påpekar att 1400 personer färre har personlig assistans idag jämfört med när regeringen tillträdde.
– Dessutom är det idag nästintill omöjligt att få personlig assistans beviljad.
Vad borde nästa steg vara från regeringen?
– Regeringen borde ta initiativ för att återställa tillämpningen för alla som sparkats ur den statliga assistansersättningen och alla som har fått avslag under de senaste åren.
Hur ser du på att LSS-utredningen får förlängt till 15 dec 2018?
– Det är kort tid, men jag tror ändå att det är bra att utredningen avslutas inom rimlig tid. Det brådskar med att komma vidare i lagstiftningsarbetet för att åtgärda bristerna i hur LSS tillämpas.
Det finns en underliggande ström regeringen inte ändrat på
Henrik Petrén säger att vi inte får låta oss luras av att regeringen nu tar bort spardirektiven i LSS-utredningen, det finns en underliggande ström, som de ännu inte ändrat på menar han.
– Vad de gjort innebär att man inte uppmuntrar till ytterligare försämringar. Att regeringen tar bort spardirektiven förändrar inte den större bilden av vad som sker.
Begreppet integritetskänslighet grundorsaken till dagens situation
Begreppet integritetskänslig karaktär som används för grundläggande behov har nu funnits i tio år sedan Försäkringskassan ändrade tillämpningen i nov 2007 vilket bekräftades i en HFD-dom 2009. Det är lika fel idag som det var då, menar Henrik Petrén.
– Detta är den enskilt största orsaken till att det ser ut som det gör idag. Det grundar sig på en felsyn om att de grundläggande behoven kan delas upp i olika delar, där vissa är integritetskänsliga och andra inte. Lagen och förarbetena ser ut som de gör eftersom man velat förtydliga vad som ger rätt till assistansersättning, de grundläggande behoven är per definition av integritetskänslig karaktär. Det är integritetskänsligt att behöva hjälp vid måltider, personlig hygien osv.
Kvalificerade ”andra personliga behov”
Assistansrådgivaren Anna Barsk Holmbom oroas av att Försäkringskassans i sin senaste vägledning driver att andra personliga behov ska vara kvalificerade utifrån en tolkning av HFD-domen 2017 ref. 27.
På sid 107 i vägledningen står det att andra personliga behov måste vara krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär…där den funktionshindrade behöver kvalificerad hjälp.
Även Henrik Petrén oroas över vad detta kan komma att innebära och menar att vi inte sett följderna av det ännu.
– Det är en ny linje som dras upp här. Man har ägnat sig mycket åt att snäva in grundläggande behov, nu verkar fokus vara på att snäva in ”andra personliga behov”.
Begreppet kvalificerat en parallell till integritetskänslighet
Att införa begreppet kvalificerade ”andra personliga behov” är en parallell till när man införde integritetskänslighet för grundläggande behov menar Henrik Petrén.
– Andra personliga behov påverkar hur många timmar som beviljas och Försäkringskassan har länge talat om att de vill ha tydligare normering här. De har lyckats att radikalt påverka hur många som beviljas, nu kan de även dra ner på timantalet varje person får. Vi såg samma mönster i det läckta förslaget från LSS-utredningen där man vill schablonisera timantalet för andra personliga behov.
Ser fortfarande en risk för kommunalisering
Ansvarige minister Lena Hallengren har sagt i en intervju på Assistanskoll att hon inte tror på ett renodlat kommunalt eller statligt huvudmannaskap. Hon säger istället att allt talar för ett fortsatt delat huvudmannaskap mellan stat och kommun.
– Det var befriande att höra henne säga det, ett kommunalt huvudmannaskap vore verkligen en katastrof på många sätt. Dels för att kommunerna inte är vuxna uppgiften, dels för att spretigheten i olika bedömningar som görs i olika kommuner skulle bli ännu värre.
Henrik Petrén ser dock fortfarande en risk för att en kommunalisering.
– LSS-utredningen har direktiv att titta på huvudmannaskapet och har tidigt sagt att det borde vara renodlat statligt eller kommunalt. Det som har läckt tyder på att de lutar åt ett kommunalt huvudmannaskap, säger Henrik Petrén.