läs skrivbordsversionen istället

Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige – ”LSS-Utredningen är gjord i och präglad av en annan tidsdebatt”

LSS-utredningen har en förvrängd syn på assistans som präglas av tiden i slutet av 2015 med en absurd fuskdebatt. Mikael Klein tror inte att den kommer att antas idag men varnar för att förslagen kan tas upp om några år av en annan regering med en annan syn på assistans.

Mikael Klein var expert för brukarrörelsen i LSS–utredningen. Han anser att tre utredningsförslag drabbar personlig assistans extra hårt. Att barn under 16 år mister assistansen, att de med det femte grundläggande behovet mister assistansen och 15–timmarsschablonen för andra personliga behov.
– Om detta genomförs kommer mycket ansvar gå tillbaka på närstående och anhöriga att ge obetalt stöd. Många kommer troligen inte kunna bo kvar i sina lägenheter eller hus utan får flytta till andra boendeformer med stöd.
Förslagen bryter enligt Mikael Klein tydligt mot centrala principer i LSS som rätt till självbestämmande och rätt att leva som andra.
– Utredningen som helhet innebär en tillbakagång flera decennier i tiden. Man stadfäster de försämringar som skett och gör det dessutom etter värre.

Sämre för barn och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Barn under 16 år och personer med framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som idag får stöd via det femte grundläggande behovet, förlorar sin assistans och föreslås istället få de nya kommunala LSS–insatserna ”Personligt stöd till barn” och ”Förebyggande pedagogiskt stöd”. Nya yrkesgrupper ska ersätta ca 20.000 personliga assistenter som utredningen räknar med blir av med jobbet. Mikael Klein tror insatserna närmast kommer att likna dagens boendestödjare eller hemtjänst.
– Risken är att det inte blir en kontinuitet i vilken personal som ska ge stödet. För barn kan det innebära olika personer i olika miljöer, hemmet, skolan, fritiden och att stödet blir mer fokuserat på omvårdnad istället för aktiviteter som den enskilde väljer. Möjligheterna för närstående att arbeta försvinner, såvida de inte utbildar sig till de nya kompetenskrav som ställs. Men det allvarligaste problemet är ändå att den enskilde inte längre har avgörandet för hur insatsen ska utformas och av vem.

15-timmarsschablonen

Utredningen föreslår en schablon på 15 tim/vecka till alla med personlig assistans för dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter som ingår i andra personliga behov. Den som anser sig behöva fler timmar ska kunna ansöka om fler. Mikael Klein tycker man talar med kluven tunga.
– Det är ett mycket dubbelt budskap när man föreslår en schablon och samtidigt säger att man ska kunna söka fler timmar.
Utredningen bedömer att schablonen på 15 timmar för vissa andra personliga behov inte ska ge någon nämnvärd besparing…
– Jag tror schablonen absolut skulle leda till att de som idag har behov av många timmars assistans, skulle få färre timmar. Därmed skulle det innebära en ”besparing”.
Hela tankesättet med en schablon för leder i fel riktning anser Mikael Klein eftersom assistans är en individuell insats där behoven ser olika ut från person till person.
– Även om man från utredningen argumenterar för att en schablon skulle underlätta för den enskilde att slippa specificera sina behov, så tror jag det är feltänkt. Ingen vill ha ett antal assistanstimmar som man inte behöver. Däremot behöver alla få just det antal assistanstimmar som man de facto är i behov av, oavsett om dessa är 15, 50 eller 150 timmar i veckan för ”övriga behov”. Modellen med en schablon bygger på ett tänkesätt att endast de grundläggande behoven ska säkerställas, därutöver får man ”en påse timmar” att leva sitt liv på.

Föreslår förstatligande trots att man vill ha kommunalt huvudmannaskap

Mikael Klein säger att det visserligen är positivt att LSS–utredningen föreslår ett förstatligande av personlig assistans. Men samtidigt säger utredaren öppet att huvudmannaskapet egentligen borde vara kommunalt.
– De skriver att de väljer ett statligt för att det inte finns politiska förutsättningar för något annat och pga den oro som finns hos personer i behov av stöd, anordnare och kommunsektorn . Dessutom är det den assistans de vill förstatliga en annan insats än idag. Det positiva med att det är statligt grusas i detta.

Utredningen redan frånsprungen av riksdagen

Utredningen agerar inte mot de domar som begränsat rätten till assistans sedan 2009. Tvärtom ser utredningen domen från 2009 om integritetsnära delar av grundläggande behov som en grund för personlig assistans.
– Man har smalnat av vad assistans ska ges till och talar mycket om ”hand på hud”. Man stadfäster de HFD–domar som varit, med en snäv tolkning av grundläggande behov. Här har riksdagen redan sprungit ifrån utredningen när man före jul sade att andning/sondmatning ska bli grundläggande behov igen. Här är nya lagändringar redan på gång.

Utredningen är gjord i en annan tid

Mikael Klein menar att utredningen är gjord i en annan tid och präglad av debatten som fanns i slutet av 2015 när man trodde det fanns oerhört mycket fusk och finansministern talade om att pengar måste tas från bland annat assistans för att finansiera flyktingmottagande.
– Den återspeglar situationen när direktiven skrevs i slutet av 2015. Trots att direktiven bara är drygt två år gamla känns de som hallucinatoriskt skrivna med en vrångbild av personlig assistans som fanns då när man trodde att det förekom oerhört mycket fusk. Direktiven har dikterats från finansdepartementet i en helt annan tid där man haft fel fokus.

Tror inte utredningen antas idag…

De politiska förutsättningarna för att utredningen ska bli lagförslag idag ser Mikael Klein som mycket små.
– De politiska partierna har en helt annan diskussion idag. Beslutet före jul i riksdagen om att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov är ett tecken på detta. Den politiska diskussionen idag inte är fusk och kostnadsökningar utan att människor inte får det stöd de behöver.

Men förslag kan plockas upp senare…

Men även om utredningens resultat inte är aktuellt idag, vet ingen vad som kommer att hända i framtiden fortsätter Mikael Klein
– För dagen kanske den inte är aktuell, men man kan plocka delar av den vid ett senare tillfälle beroende på vem som sitter vid makten. De kan tas upp om två tre år igen, av en regering med en annan syn på assistans.

Brukarrörelsens åsikter har inte påverkat resultatet

Mikael Klein säger att han och Funktionsrätt Sverige hela tiden varit kritiska till direktiven som var starkt präglade av besparingar.
– Det är ju ingen hemlighet att vi varit kritiska från det att utredningen kom. Vi har velat ha en helt annan översyn, med fokus på att säkerställa att intentionerna i lagen tillämpas vilket inte sker idag, det har tvärtom gått åt andra hållet.
Har man lyssnat på brukarrörelsen?
– Man låtit oss komma till tals med våra synpunkter och grava invändningar, men det vi sagt har inte fått någon effekt på vad utredningen föreslagit.
Besparingsdirektivet slopades ju förra året av regeringen. Tycker du det påverkade utredningens resultat?
– Nej, inte ett dugg.

Ingen regeringsföreträdare med på presskonferensen

Mikael Klein säger att man från utredningens sida inte ville hålla en presskonferens den 10 januari men gjorde det efter tryck från media. Dessutom var ingen regeringsrepresentant med vid presskonferensen.
– Jag tolkar det positivt som en skepsis från politiskt håll mot den här utredningen.
Istället är det en uppgörelse på gång mellan L+S+C+MP i regeringsförhandlingarna där man vill tillsätta en ny assistansutredning redan nästa år med nya direktiv.
Detta innebär väl att LSS–utredningen är ännu mer inaktuell?
– Den nya uppgörelsen med S+MP+L+C pekar i fortsatt rätt riktning, men jag oroas över att man vill utreda vidare, det kan fördröja viktiga reformer. En ny regering skulle kunna vidta fler viktiga lagändringar direkt, som motverkar de domar som påverkat tillämpningen av personlig assistans, tex RÅ 2009 ref 57 (om integritetskänsliga delar av grundläggande behov), HFD 2012 ref 41 (om egenvård), HFD 2015 ref 46 (om ingående kunskap), säger Mikael Klein.

Mikael Klein intervjuades av Kenneth Westberg 2019–01–12

Skicka sidan till: