läs skrivbordsversionen istället

Markus Kallifatides, Reformisterna – ”Vår förening har inte tagit ställning i frågor som rör funktionsvarierade”


Markus Kallifatides, Foto: Andreas Lind

Bengt Elmén kritiserade nyligen Reformisternas reformprogram för att inte nämna personer med funktionsvariation, förutom att de kraftigt vill öka antalet specialbostäder. Reformisternas Ordförande Markus Kallifatides svarar nu på kritiken.

Hur ser på kritiken i Bengt Elméns krönika om att Reformisterna saknar ett program för reformer av stödet till personer med funktionsvariation?
– Vi är en nybildad s–förening med syfte att utveckla och bilda opinion för en progressiv ekonomisk politik inom ramen för vårt parti. Föreningen har inga förslag på de allra flesta politikområden, så den kritiken upplever jag som lite väl skarpt formulerad. Jag lär mig själv gärna mycket mer om detta politikområde.

Den åtgärd ni nämner i ert program är att ni ”kraftigt vill öka antalet specialbostäder till personer med funktionsvariation, vad innebär det?
– Inom ramen för vårt arbete med den mest avgörande sektorn i den svenska ekonomins funktionssätt – nämligen bostadssektorn – så har vi funnit ett flertal alarmerande rapporter om akut brist inte bara på vanliga hyreslägenheter utan också på andra typer av bostäder. T ex sådana som socialtjänst, i enlighet med socialtjänstlagen, kan använda t ex för att hysa barnfamiljer i vräkningssituationer, eller sådana bostäder som kan medges som stödform inom LSS. Baserat på dessa larmrapporter, företrädesvis från Boverket, så inkluderade vi en skrivning i vårt program om att också just sådana bostäder måste byggas.

Hur ser du på att termen specialbostäder av vissa kan tolkas som att ni vill utöka mängden institutioner där personer med funktionsvariation bor tillsammans och delar på personal? (istället för att bo självständigt i egna hem)
– Vår förening har inte tagit någon som helst ställning till vilka boende, stöd– eller omsorgsformer som är önskvärda eller inte. Vi har utgått från rapporter om att sådana bostäder som idag ska finnas enligt lag inte finns. Vårt program handlar i denna del om bostadsbyggande, inget annat.

Hur ser du på att det blivit mycket svårare att beviljas personlig assistans under den förra rödgröna regeringen och att många förlorat sin personliga assistans?
– Vår förening har inte arbetat med och inte tagit ställning i den frågan, då hela vår verksamhet handlat om att utveckla ekonomisk–politiska förslag utöver vad vårt parti redan driver. Personligen har jag blivit chockad över mediala rapporter om att t ex andning inte längre skulle ses som ”grundläggande behov”, men kan tyvärr inte så mycket om området som jag skulle önska. Finans- och penningpolitiskt ramverk, skattesystem, pensionssystem, bostadspolitik, arbetstidsfrågan, kommunala utjämningssystemet, vinster i välfärden och klimatomställningen har varit fullt upp för en handfull personer att arbeta med på kvällar och helger.

Ser ni personlig assistans som ett sätt att skapa jämlikhet i samhället och för personer med funktionsvariation?
– Ja, det utgår jag ifrån, men vår förening har, som sagt, inte tagit ställning i frågor som gäller specifikt för funktionsvarierade (t ex frågor om personlig assistans eller bilstöd som Bengt Elmén nämner i sin text), utöver att de ”boenden med särskild service” som ska kunna medges som stöd inom LSS också faktiskt ska finnas byggda och klara att användas.

Skulle ni vilja se reformer av personlig assistans och/eller annat stöd till personer med funktionsvariation? Vilka reformer i så fall?
– Vår förening har inte arbetat med den frågan alls. Vi har nyligen konstaterat att en ”återställare” av LSS ingår i regeringsöverenskommelsen. Vad vår förening kommer att arbeta med framöver bestämmer våra medlemmar. Nu har vi de förslag vi har. Och bland de förslagen finns alltså bostadspolitiska åtgärder för att den som ansöker om ett särskilt boende inte ska få avslag för att det inte finns något sådant boende.

Är det något du vill tillägga?
– Ja, våra förslag handlar rakt igenom om att lägga den ekonomiskpolitiska grunden för ett samhälle där solidariteten mellan människor växer. Solidaritet dimper inte ned som manna från himlen eller genom påbud. Jag konstaterar att arbetarrörelsens politiska motståndare driver en annan politik, med sänkta skatter, företrädesvis för de som har mest, som överordnad målsättning. Det är en mycket dålig politik för de flesta av oss, med eller utan funktionsvariation, säger Markus Kallifatides.

Markus Kallifatides intervjuades av Kenneth Westberg 2019-02-21

Skicka sidan till: