Debatt

RBU: Ska barn med funktionsnedsättning äntligen få tillbaka rätten till personlig assistans?

Som förbundsordförande för RBU så har jag tagit del av den nya lagrådsremissen som ska stärka den personliga assistansen. I den säger regeringen att föräldraansvaret ska minskas med hjälp av en schablon.

Ett exempel kan vara att ett normalt föräldraansvar för en 15-åring är en timme per dag. Med det exemplet kan inte Försäkringskassan dra av mer tid än så för föräldraansvar per dag när man söker statlig personlig assistans. Detta är ett första steg i rätt riktning på många år vilket är bra.

Sedan Socialdemokraterna hösten 2015 lämnade det ödesdigra regleringsbrevet till Försäkringskassan där man skrev att Försäkringskassan skulle spara på assistansen genom att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansen så har antalet barn mellan 0–14 år med statlig personlig assistans minskat med 37,5% till december 2021. En helt förfärlig siffra, nästan fyra av tio barn. Man ska också ha i åtanke att under samma period har Sveriges befolkning ökat med 600 000 människor.

Antal samtal jag som ordförande tagit emot under åren från medlemmar är alldeles för många. Samtal där föräldrar gråter av uppgivenhet, där familjer rakt av kraschar och detta av en direkt följd av Försäkringskassans hänsynslösa jakt på att spara pengar.

En anledning Försäkringskassan ofta anger som orsak för att avslå en ansökan är just föräldraansvaret. För barn som kräver enorma insatser har Försäkringskassan ofta angett alldeles för mycket normalt föräldraansvar som grund för att avslå assistans. Men med den nya lagen kommer man inte att kunna göra det. Lagen sätter en schablon på vad som är normalt föräldraansvar i olika åldrar. På så vis kommer Försäkringskassan inte att kunna avslå en ansökan av den orsaken. Det finns många, inklusive mig själv, som tycker att man inte ska schablonisera assistansen då den ska vara individuellt prövad. Men med Försäkringskassans iver att avslå så är en schablon över föräldraansvaret kanske den enda vägen att gå.

Är assistansen för barn och unga räddad? Nej det är den inte. Till en viss del kanske, men mycket återstår. Framför allt måste Försäkringskassan ändra attityd från att vara en misstänkliggörande myndighet till en hjälpande myndighet. Och den utvecklingen ser jag inte nu, snarare tvärtom. Oron över att Försäkringskassan ska fortsätta dra familjer till domstol även med den nya lagen är stor. LSS, Lagen om särskilt stöd för vissa funktionsnedsatta, där assistansen ingår är en rättighetslag. En rättighetslag som urholkats på grund av Försäkringskassans strategi att ta funktionsnedsatta till domstol.

Den 1 januari 2023 väntas den nya lagen träda i kraft. Mer än sju år efter det ödesdigra regleringsbrevet. Direkt när regleringsbrevet blev offentligt hösten 2015 gick RBU ut och kritiserade den socialdemokratiskt styrda regeringen starkt, och har gjort det upprepade gånger vid senare tillfällen.

Där, alla politiker, har ni nästa utmaning att ta tag i. Det är valår, dags att agera för de funktionsnedsattas livsvillkor och rättigheter. Denna grupp har drabbats hårt av neddragningar på så många punkter, den ena värre än den andra, under flera år. Jag vill avsluta min text med att uppmana alla politiker att lyssna på funktionsrättsrörelsen och agera kraftfullt i tidigt skede. Att det ska ta över sju år innan missförhållanden rättas till och något positivt sker är inget annat än bedrövligt.

Agera!

Johan Klinthammar, Förbundsordförande i RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar