läs skrivbordsversionen istället

Thomas Hammarberg, fd människorättskommissionär –”Grunden är mänskliga rättigheter utifrån en etik om allas lika värde”

”Goda levnadsvillkor” och ”leva som andra” i LSS är mänskliga rättigheter som gör samhället starkare. Om dessa rättigheter kränks förråas samhället, säger Thomas Hammarberg, som är mycket kritisk till att det blivit allt svårare att beviljas personlig assistans.
Funktionsrättskonventionen
tillåter inte att ett land backar tillbaka från redan uppnådda rättigheter.

I vår andra intervju i Assistanskolls TEMA–serie ”Varför har personer med funktionsnedsättning rätt till goda levnadsvillkor och att leva som andra” intervjuas Thomas Hammarberg, socialdemokratisk riksdagsledamot och fd människorättskommissionär i Europarådet.

Mänskliga rättigheter är grunden

I LSS–lagstiftningen är målet att personlig assistans ska ge ”goda levnadsvillkor” och att personen med funktionsnedsättning ska kunna ”leva som andra” i samhället. Thomas Hammarberg ser detta som mer än en ambition.
– “Goda levnadsvillkor” och “kunna leva som andra” är positiva ambitioner, men det är också, vilket måste betonas starkt, mänskliga rättigheter som gäller alla människor. Mänskliga rättigheter i tex Funktionsrättskonventionen är grunden för de internationella normerna. Hindren ska så långt någonsin möjligt elimineras. Det faktum att det handlar om rättigheter innebär en samhällelig prioritet, också när det gäller budget.

Grundas i en etik om allas lika värde

Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning liksom för andra grupper i samhället har sin grund i en etik om alla människors lika värde, säger Thomas Hammarberg. Rättigheterna har formulerats i forum som Förenta Nationerna, FN.
– När rättigheterna formuleras, har såväl religiösa som filosofiska tänkare varit en inspirationskälla. Väsentligt med formuleringen i politiska och juridiska termer har varit att regler därmed har satts för beslutsfattare.
Kan du beskriva mer om processen när mänskliga rättigheter kommer till i FN?
– I slutändan är det en församling av regeringsrepresentanter som fattar besluten om konventionerna om mänskliga rättigheter. Eftersom man vill ha en bred uppslutning, kan det bli mindre lyckade kompromisser.

Civilsamhället har påverkat mycket i Funktionsrättskonventionen

I förarbetena till texterna har de frivilliga organisationerna, civilsamhället, en möjlighet att påverka vilket betytt mycket vid utarbetandet av Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen, säger Thomas Hammarberg.
– Det avgörande är förstås hur regeringarna reagerar när det är dags att genomföra konventionens krav. Återigen, har då civilsamhället en viktig roll. Dess engagemang och sakkunskap blir då viktig.

Håller med Torbjörn Tännsjö

I Assistanskolls förra artikel sade filosofen Torbjörn Tännsjö att alla medborgare borde ha ”goda levnadsvillkor” och att insatser som personlig assistans ska utökas när samhället blir rikare. Thomas Hammarberg håller med.
– En av tankarna i de internationella, överenskomna reglerna i konventionerna är kravet på att myndigheterna avsätter "det yttersta av sina tillgängliga resurser" till förverkligandet av dessa viktiga rättigheter.
Torbjörn Tännsjö sade också att begreppet "leva som andra" är problematiskt eftersom alla inte kan nå dit enligt honom, vad säger du om det?
– Det finns förstås vissa rent fysiska hinder som sätter spärrar – men begrepp som "leva som andra" tjänar syftet av en ambition om allas lika rättigheter. Det är viktigt.

Samhället blir starkare och bättre rent mänskligt

Vad vinner då individer och samhället på att personer med funktionsnedsättning får ett stöd att ”kunna leva som andra”? Enligt Thomas Hammarberg blir samhället som helhet starkare och bättre rent mänskligt med en politik som värnar allas mänskliga rättigheter.
– När undantag görs, när några ställs utanför skapar det ett hål i själva samhällskroppen som lätt utvidgas. För varje enskild person är det en trygghet att veta att man själv, familjemedlemmar eller vänner har rätt till stöd när det uppstått funktionssvårigheter.
Varför ska en individ i samhället bry sig om dessa rättigheter?
– Det ligger i vars och ens intresse att förstå och respektera den etik som ligger bakom idén om lika rättigheter för alla. Det är en grundpelare i det demokratiska samhället att alla människor har lika värde.

Gynnar samhällets utveckling

Thomas Hammarberg säger också att hela samhället gör en konkret förlust om människor med funktionsnedsättning förvägras möjlighet att bidra till samhällets bästa, inklusive produktion och tjänster för andra.
– Brister i assistans, anpassning av arbetsmiljöer och transporter gör att värdefullt arbete inte kan utföras i alltför många fall. Respekt för rättigheterna gynnar också i det avseendet samhällets utveckling.
Vad skulle du säga till en person som säger att det ett slöseri med skattemedel att personer med funktionsnedsättning ska få stöd att ” leva som andra”?
– Den som tror att det är slöseri att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har inte tänkt färdigt.
Vad sker med ett samhälle och dess individer där man ger väldigt lite stöd till personer med funktionsnedsättning?
– Ett samhälle som inte avsätter något ur de gemensamma resurserna bryter inte bara mot folkrätten, dvs internationellt gemensamt antagna konventioner och regler, utan också mot etiska värden om vad som utgör genuin solidaritet, ömsesidig omtanke. När rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ignoreras förråas samhället.

Mycket kritisk till den svenska utvecklingen

Thomas Hammarberg har i tidigare intervjuer på Assistanskoll kritiserat att Sverige skurit ner på personlig assistans. Han menar att Funktionsrättskonventionen inte tillåter att ett land backar tillbaka från redan uppnådda rättigheter. Han är mycket kritisk till att personlig assistans de senaste åren skurits ner via domar i Högsta Förvaltningsdomstolen och en hårdare bedömning på Försäkringskassan.
– Det innebär mycket olyckliga beslut som lett till att människor som haft stöd plötsligt förlorat detta och därmed de levnadsmöjligheter de tidigare haft. Detta strider mot andan i FN–konventionen.
Hur har hårdare bedömningar av personlig assistans kunnat tillåtas?
– Det har funnits en strävan att reducera kostnader, som ansågs ha stigit orimligt mycket. Självfallet var det rätt att motverka fall av rent fusk, vilket förekommit, men dessa få fall ska åtgärdas utan att alla andra drabbas av misstankar eller kränkande behandling.
Varför har det varit så lite diskussion i riksdagen om principen om gradvist genomförande av rättigheterna i CRPD?
– Jag har inget svar på den frågan. Riksdagen har definitivt en roll för att säkerställa att lagar och internationella konventioner verkligen respekteras. En förklaring är kanske som jag nämnde tidigare, publiciteten om skenande kostnader.
Hur ser du på debatten om de ökade kostnaderna?
– Jag anser att det förhållandevis rika Sverige har råd med den lagstiftning vi kom överens om tidigare för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får det stöd de behöver för att så långt någonsin möjligt delta i vårt samhälle på alla plan, dvs ”kunna leva som andra”.
Vad är ditt ansvar som riksdagsledamot i relation till förpliktelserna i Funktionsrättskonventionen?
– Jag har ett ansvar och ska försöka leva upp till detta, inte minst för att markera betydelsen av FN–konventionen och att den faktiskt implementeras.
Är du besviken på hur ditt parti, Socialdemokraterna agerat i de här frågorna?
– (S) har varit pådrivande nationellt och internationellt för funktionsrätt. Bengt Lindqvist var en viktig vägvisare. Men regeringens hantering av assistansfrågan efter valet 2014 blev en stor besvikelse. Först när Lena Hallengren kom in i regeringen kom en återhämtning.

Assistans bör kunna beviljas oavsett ålder

I Funktionsrättskonventionen och dess tilläggsprotokoll där personlig assistans nämns talas det inget om någon åldersgräns.
Borde personlig assistans som insats kunna ges även till personer över 65 år?
– Ja, jag delar kritiken mot åldersgränsen. Det är den konkreta situationen för den enskilde som ska avgöra, inte åldersgränser, säger Thomas Hammarberg.

Thomas Hammarberg intervjuades av Kenneth Westberg 2019–09–10

Skicka sidan till: